Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat. I syfte att identifiera dominerande forskningstraditioner och trender inom området ”pedagogiskt ledarskap” har jag studerat framför allt svenska texter, men också internationella, om skolledning. Litteraturen har avgränsats till tidsperioden 1990-2011 samt svenska och anglosaxiska texter. Resultatet, som presenteras i en forskningsöversikt, visar att pedagogisk ledning kan utövas på flera nivåer och i olika organisationer. Det pedagogiska ledarskapet i skolan tecknar konturerna av den framgångsrike rektorn och rektorn som inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till varför rektor inte lever upp till förväntningarna om det pedagogiska ledarskapet kan ses utifrån fyra perspektiv; rektor har inte kunskaper och kompetens, rektor får tolka själv, rektor har inte kontroll samt rektor befinner sig i korstryck. Inom det beskrivna perspektivet att rektor får tolka själv ges exempel från de dimensioner av pedagogiskt ledarskap, som finns beskrivna i den genomgångna litteraturen.

The aim of my “two years master thesis” was to examine school administrators perceptions about important information literacy skills that the students should be able to control, perceptions about what role the teachers and the librarians have in teaching students information literacy and perceptions about the collaboration between these groups. My questions have been: Have the school administrators reflected upon the conception of information literacy? What conceptions do school administrators have about important information literacy skills that the students should be able to control? What role do they consider the teachers and the librarians to have in making all students information literate? How do they consider the collaboration between the teachers and the librarians work? What role do they consider themselves to have on a management level to make all students’ information literate? I used a phenomenographical method and carried out six qualitative interviews with school administrators from five senior high schools in the municipality of Gävle. Both public schools and independent schools were included in the study.   Most of the school administrators considered information literacy to be the same as criticism of sources, which they also considered as one of the most important information literacy skills. Only one of the school administrators thought that information literacy is about arranging the information. All of the school administrators thought that the teachers have the main responsibility for the education in information literacy. The  librarians were by the school administrators considered not to be used at their full potential and the perceptions about the librarians tasks was that they were to be a guidance in databases, tempt students in to reading by talking about books and ask students critical questions through the information literacy process. The school administrators thought that the collaboration between the teachers and the librarians was satisfying. All of the school administrators thought that they should provide the right conditions for collaboration between the groups, but that the school administrators should not run the project. One of the reasons why the school administrators in my essay focused on criticism of the sources and not on the arranging of information can be due to that information literacy is vaguely described in the school curriculum. A conclusion in the study is that the school administrators have insufficient knowledge and insight in how the collaboration between the teachers and the librarians work and that the school administrators do not allocate enough time for the teachers and librarians to collaborate.

No description available.

School leaders face the challenge of creating and maintaining learning during rapid and complex conditions. Some of the challenges associated with leadership based on authenticity in intercultural schools will be discussed. The purpose of this essay is to describe and gain an insight into three school leaders´ views on leadership in multicultural schools. The study is based on scientific articles and the survey consists of interviews with head teachers in different multicultural schools. The hermeneutic research approach has been the basis for this study through qualitative interviews and collected data for analysis. To get a better understanding of the issues this essay culminates in, different leadership styles are shortly presented. The characteristics that underpin this study will hopefully be better understood through definitions of key concepts. In an attempt to further define authentic leadership, the concept of authentic followership will be introduced and discussed. Effective leadership in intercultural schools requires genuine understanding and action. In line with this, various strategies are proposed by which leaders can consciously transform and better understand the problems and find solutions in intercultural school contexts.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized. The studyaims to examine how the principal manages and works with the systematic dailyquality work in the business with a view to increasing achievement. This is to giveprincipals and responsible principals an insight into the current situation ofprincipals' work with the systematic quality work.Results of the study show that in recent years there has been a positive developmentof principals' work with the systematic quality work. However, it is still the case thatdocumentation supporting the process can evolve even more.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter. Rektorerna ger också en bild av att förlita sig på lärarnas utbildning och kompetensutveckling. / This study explores by the phenomenographic way of working, what it means for principals´ that education is scientific ground and evidence based and how the principals´ work to achieve this at their schools. The school law from 2010 has in its first paragraph inscribed that education should be scientific ground and evidence based. Principals´ at upper secondary schools have through interviews answered questions on what the new school law writing means to them. The principals´ have given replies on what it means for them that education at their schools is scientific ground and evidence based and how they work for this to become a standard.  A differentiated picture is given by the upper secondary schools different conditions to accept this challenge. The principals´ point out difficulties in giving all the students the same possibilities, when subject and belonging to a certain program give students different possibilities. The principals´ rely on the teachers´ education and skills development.

Syftet med den här studien är att undersöka och analysera vilka diskurser om inkludering som blir synliga i skolledares tal om begreppet. Från en socialkonstruktionistisk utgångspunkt användes Faircloughs kritiska diskursanalys på en text bestående av fyra transkriberade intervjuer med skolledare. Sammanfattningsvis har studien sett sex diskurser om inkludering framträda. Dessa var en gemenskapsdiskurs, en diagnostisk diskurs, en dialogisk diskurs, en expertisinriktad diskurs, en individualiseringsdiskurs och en förmågediskurs. Inkluderingen beskrevs på skiftande sätt, vilket stämmer väl överens med skiftande definitioner även inom forskningen. De diskurser inom vilka språkanvändandet minst stämmer överens med forskning om inkludering var den diagnostiska diskursen och förmågediskursen, där det lätt blir att barnet sätts som bärare av problemet. / The object of this study is to examine and analyze which discourses concerning inclusion become apparent when school administrators speak of the concept. Fairclough critical discourse analysis was used, from a social constructionist premise on four transcribed interviews with school administrators. In conclusion, six discourses became apparent about inclusion. These included a community discourse, a diagnostic discourse, a dialogical discourse, an expertise oriented discourse, an individualization discourse and an ability discourse. Inclusion was described in varying ways, which corresponds well with current research. The discourses where language use least corresponded with research about inclusion was the diagnostic discourse and the ability discourse, wherein the child is easily portrayed as the carrier of the problem.

Skollagen (SFS 2010:800) föreskriver att skolledare är ytterst ansvariga för att tillgodose att det finns specialpedagogisk kompetens på skolan. Utifrån denna bestämmelse väcktes intresset att undersöka innebörden av specialpedagogisk kompetens utifrån ett skolledarperspektiv. Mer precist var syftet med uppsatsen att bidra med kunskap om vilken förståelse, och vilka erfarenheter samt vilka visioner skolledare har kring specialpedagogisk kompetens. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 skolledare verksamma inom grundskolan. För att fördjupa förståelsen av hur skolledarna förstår vad specialpedagogisk kompetens är samt hur denna kompetens bör användas och utvecklas i verksamheten användes i analysen ett socialkonstruktivistiskt ramverk. Resultatet visade att skolledare beskrev specialpedagogisk kompetens som en bred formell kompetens, utvecklad genom formell utbildning, såväl som en icke formell kompetens exempelvis i form av social kompetens. Vidare, en majoritet av skolledarna gjorde inte skillnad på specialpedagogers och speciallärares (i uppsatsen benämnda SNE, Special Needs Educator) funktion. Skolledarna beskrev SNE som mångsysslare, till exempel som rådgivare och samordnare av den specialpedagogiska verksamheten samt att en betydande del av funktionen är undervisning. Skolledare uttryckte även en vision om att SNE via ledarskap, samarbete och handledning kan göra det möjligt att öka lärares specialpedagogiska kompetens, arbeta mer förebyggande samt öka inkluderingen i skolan. Analysen tydliggjorde bland annat att skolledares uppfattningar, erfarenheter och visioner om specialpedagogisk kompetens utvecklas via sin sociala kontext. I diskussionen lyfts bland annat fram att skolledares visioner lättare kan realiseras genom att särskilja specialpedagogens respektive speciallärarens kompetens och funktion.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att med en kvalitativ ansats belysa kollegial handledning med de hinder och möjligheter som finns med denna handledning, men även undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial handledning. För att få en förförståelse för bakgrunden och den historia som kan finnas till kollegial handledning, så ges en förklaring som kan visa på hur denna handledning uppkommit och utvecklats över tid. Efter sökning från år 2000 och fram i olika databaser, så påträffades och valdes fyra avhandlingar vilka alla behandlar kollegial handledning inom skolan. Dessa vilka utgör empirin för studien, tar upp olika aktörer inom skolan (skolledare, handledare, lärare samt förskollärare), och deras syn på kollegial handledning. Efter bearbetning och analys framträdde en bild av hur skolor kan använda sig av kollegial handledning, men även tre gemensamma hinder och lika många möjligheter. Kollegial handledning visar sig vara en relativt ny företeelse, och har mer och mer blivit ett reflekterande och kompetenshöjande arbetssätt för pedagoger, handledare samt skolledare inom skola och förskola att använda sig av i arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att man kan använda sig av kollegial handledning på olika sätt. Men att det även finns olika hinder och möjligheter. Avhandlingarnas gemensamma hinder och som sedan tas upp i underrubriker är Tid och rum, Skolledning och även Handledaren. De möjligheter som hittades i avhandlingarna, och som även de presenteras i underrubriker är Reflektion, Kompetensutveckling samt Skolutveckling.  Dessa olika hinder och möjligheter kan användas i och med skolutveckling, samt för att höja lärarnas kompetens. Handledaren och även skolledaren är viktiga för att både införa och genomföra kollegial handledning, men även för att på olika vis ge utrymme för dessa reflekterande samtal.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur skolledare på högstadieskolor i Stockholms län talar om elevernas möjlighet till daglig fysisk aktivitet under skoltid. Syftet har konkretiserats i tre frågeställningar: Hur ser skolledarna på uppdraget i läroplanen om daglig fysiskt aktivitet? Hur beskriver skolledarna skolornas arbete med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet? och hur ser skolledarna på fysisk aktivitet i förhållande till lärande? Metod Studien är av kvalitativ ansats och data har samlats in genom intervjuer med fem respondenter som arbetar som rektor eller biträdande rektor vid fem olika högstadieskolor. De teoretiska utgångspunkterna i studien är läroplans- och ramfaktorteorin. Resultat Majoriteten av skolledarna uppgav att de arbetar för att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen och syftet är förbättrad inlärning och hälsa hos eleverna. Hur arbetet med fysisk aktivitet sker på skolorna skiljer sig åt och eleverna erbjuds daglig fysisk aktivitet genom schemalagda rörelsepass, frivilliga rörelsepass, rörelsepauser i undervisningen, förläggning av schema så att eleverna rör sig mellan lektionerna men också på raster och under idrottslektioner. Hos skolledarna finns det en tro på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevernas lärande i form av att det påverkar deras beteende i skolan, inte att de blir bättre i ett specifikt ämne.  Slutsats Alla högstadieelever erbjuds möjlighet till daglig fysisk aktivitet i mer eller mindre utsträckning beroende på vilken skola de går på och hur skolan har valt att arbeta med uppdraget i läroplanen. Utifrån hur uppdraget är formulerat i läroplanen kan skolorna anpassa hur de ska erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet utifrån skolans förutsättningar. Mycket av den dagliga fysiska aktiviteten som erbjuds är frivillig, vilket gör att eleverna inte automatiskt blir fysiskt aktiva bara för att de får möjligheten. / Aim The aim of the study is to investigate how school leaders at secondary schools in Stockholm County talk about students’ opportunity for daily physical activity during school hours. The aim has been concretised into three issues: How do school leaders view the assignment in the curriculum on daily physical activity? How do school leaders describe the school's work in offering students daily physical activity? And how do school leaders view physical activity in relation to learning? Method The study is of a qualitative approach and data has been collected through interviews with five respondents who work as principal or assistant principal at five different secondary schools. The theoretical starting points of the study are the curriculum and framework factor theory. Results The majority of the school leaders stated that they work to offer their students daily physical activity and the purpose is to improve the learning and their students’ health. The students are offered daily physical activity through scheduled movement training, voluntary movement training, movement breaks in teaching, breaks, P.E. lessons and by moving in the school buildings. The school leaders underline that physical activity has a positive impact on students' learning and also affects their behaviour in school. However, they emphasize that the students do not perform better at a specific subject. Conclusion All secondary school students are offered the opportunity for daily physical activity to a greater or lesser extent. It depends on how the school has chosen to work with the assignment in the curriculum. The schools can choose by them selves how to offer their students daily physical activity. Based on the assignment in the curriculum they can make it from each schools own condition. Much of the daily physical activity offered is voluntary, meaning that students do not automatically become physically active just because they are given the opportunity to be physically active.