Ståhl, Nadja och Öman Dubois, Malin (2020). Åt vilket håll behöver vi färdas? Skolledares, speciallärares och specialpedagogers varierade uppfattningar om specialprofessionernas kompetenser och roller. Speciallärarprogrammet, grav språkstörning, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 högskolepoäng. / Which way do we need to go?School leaders and Special educators' varied views on the skills and roles of special professions

No description available.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka vad vårdnadshavare och skolledare förväntar sig av högstadieundervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Undersökningen utgjordes av en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Genom webbenkäter undersöktes vilka förväntningar skolledare och vårdnadshavare hade på undervisningen samt om det fanns skillnader mellan dessa. 37 vårdnadshavare och 12 skolledare, besvarade enkäten som sedan analyserades. Resultatet visade att endast en av tolv skolledare har utbildning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Ett annat fynd var att endast 2 av 37vårdnadshavare förmodade att undervisningen ingick från årskurs 1. En gemensam förväntan i båda urvalsgrupperna var att undervisningen främst behandlas inom ämnet biologi. Studiens slutsatser visade att vårdnadshavarna generellt sett saknade kännedom om vad som kan förväntas ingå i undervisningen och hade begränsade kunskaper om innehållet i läroplanen och värdegrunden i den. Studien visade även att samverkan mellan yrkesverksamma i skolan och elevens hemmiljö kan främja utvecklingen av en individuell sexualsyn.

The purpose of my study is to examine whether the need for competence development in the communicative leadership exists among the six school leaders at the current adult education unit in Malmö. By observing the communication between the parties I hoped to get the following questions answered: What are the preconditions for the school leaders, in their daily communication with the staff, for getting the staff to feel noticed and confirmed? In what ways do the school leaders communicate with their staff to motivate them to development? I also wanted to highlight the school leaders' awareness of their own communication skills. The theories and models I have used are Haberma’s theory of the communicative action, Spitzberg and Cupach’s relational competence model and Engquist’s theory of level of abstractions. Very briefly, my main study results are as follows: Positive reinforcement occurs to a greater extent than negative reinforcement in the communication between the school leaders and their staff The school leaders seem to be motivated in the interaction with the staff. Consciously or unconsciously, they use both verbal and non-verbal communication skills which have a positive effect on communication outcomes. The preconditions for the school leaders to succeed in getting the staff to feel noticed and confirmed in their daily work are relatively good.

I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor medelever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, enmed uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hureleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligaregruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har sommål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna.Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kringidentitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaultsteorier kring diskursiva ordningar.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att derasrespektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiskaskolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklastill självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristenvärdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i derasreligiositet.Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten intehar någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaringtill detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikandefrån normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi.Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna skauppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det. Utifrån Foucaults diskursteori och Bergeroch Luckmanns kunskapssociologiska teorier kan detta tolkas som att elevernasocialiseras in i ett sätt att tänka kring sig själva och att skolorna via vissa metoder haren viss kontroll över denna process.Vi anser att de religiösa friskolorna fyller en viktig funktion då eleverna på dessaskolor upplever att de där i högre grad får definiera sig själva än i det omgivandesamhället.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledningI studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan.Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten.

Grundskolan är alltid ett aktuellt ämne i det svenska offentliga rummet. Verksamhetens professionalism påverkas av dess ledare, både lärare och rektorer. Det pedagogiska ledarskap som utövas sätter en prägel på hur eleverna når måluppfyllelsen eller ej. Forskning finns i överflöd om ledarskap och pedagogik, men kanske inte i samma utsträckning när det kommer till rektorernas roll i det hela. Därför har det föranlett mig att undersöka vilken uppfattning olika skolledare har om det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna sätter en ton och påverkar sina medarbetare vilka i sin tur påverkar eleverna. Produktion av empiri har skett genom intervjuer med olika skolledare. Analys av materialet har visat på återkommande mönster och i vissa fall ett resultat som motsäger tidigare forskning. Skolledarna uppfattar det pedagogiska ledarskapet som ansvaret att, tillsammans med alla individer i verksamheten, utveckla lärandet med hjälp av visioner och struktur. Skolledaren har dock sista ordet  och denna lutar sitt pedagogiska ledarskapt mot det formella chefskapet.

According to the Swedish School Act, all students are entitled to a school library. There is however no distinct definition of what a school library really is. Is it a storage space for books, or is it an educational resource program? Research results and other literature on school libraries argue that school libraries need qualified staff to be considered a resource for active learning. Many school libraries do not have school librarians and the students risk missing out on information literacy, learning through technology and other activities instructed by a professional librarian. According to the Swedish national curriculum, from grades one through nine, the ultimate responsibility of the school library media program lies on the principals, but it is found that they in general have traditional views on and inadequate knowledge of how the school library media program can support the learning program. The aim of this thesis is to gain an understanding of the principals’ views of the school library and what they believe are the essential preconditions to run a school library media program. To reach a deeper understanding of their views on this matter, it is also important to understand what views the principals have on school libraries, and on their own significance to the school library media program. The method used in this study is semi-structured interviews and thematic analysis based on Loertscher’s taxonomy for principals. It is found that the principals in this study do not believe their role is more important that anyone else’s and that they consider their preconditions of running a school library media program are quite sufficient.

Målet  med  denna  fenomenologiska  undersökning  baserad  på  kvalitativa  intervjuer  är  att   undersöka  rektorers  syn  på  drama  och  dramapedagogik.  Undersökningen  är  baserad  på   intervjuer  av  fyra  rektorer  som  är  eller  har  varit  yrkesverksamma  som  skolledare  i  Skånska   grundskolor.  Det  som  blev  tydligt  under  undersökningen  var  att  rektorerna  är  positivt  inställda   till  drama  och  dramapedagogik  i  svensk  skola.  Däremot  saknar  rektorerna  möjlighet  att   anställa  dramapedagoger  endast  för  att  undervisa  i  drama  eftersom  ämnet  inte  finns   representerat  i  Lgr  11.  För  att  undervisa  i  ett  ämne  måste  det  finnas  inom  ramen  för   lärarexamen,  vilket  drama  ej  gör.  Rektorernas  förslag  är  att  dubbla  examina  skulle  ge  dem   möjlighet  för  skolan  att  tillgå  dramapedagogers  expertis.  I  Lissabonagendan  (Consortium,   2010)  framhålls  vikten  av  att  nationell  och  internationell  styrning  och  dokumentation  som   nödvändig  för  att  säkerställa  utveckling  och  kvalitetssäkring  inom  drama.  Detta  gäller  även  för   svensk  del.  Avsaknaden  av  riktlinjer  inom  läroplanen  har  påverkat  drama  och   dramapedagogiken  inom  svensk  skola  i  den  grad  att  dramapedagogiska  tjänster  har  minskat.   Detta  trots  att  rektorerna  ser  stora  vinningar  inom  drama  som  metod  för  kreativt  lärande,   praktisk  kunskapsinlärning  och  gruppdynamiskt  utvecklande.