Projekteringar idag har blivit allt färre. Inflation, ökade priser på insatsvaror ochtransportkostnader präglar den svenska byggbranschen. I kombination med det råderdet även en bostadsbrist i samhället. Under år 2020 var det 212 av 286 kommuner somansåg att de har ett underskott av bostäder. Detta är 74% av Sveriges kommuner ochen stor del av de som är utsatta är studenter. I en stigande efterfrågan på bostäder ärdet svårt att skapa nya bostäder som möter efterfrågan som existerar idag. Manuppskattar att 67 300 nya lägenheter behöver byggas årligen i Sverige för att mötabehovet av de bostäder som krävs i Sverige.Istället för att skapa nytt finns det idag en marknad för att kunna nyttja gamlabyggnader för att sedan använda dem för att kunna renovera och ge annat syfte än vadursprungfunktionen var. Det sker väldigt få renoveringar och ombyggnadsprojekt, IEuropa är 1- 1,5% av alla byggprojekt renoveringsprojekt. Med en ökning i detsvenska samhället skapar man en möjlighet för att kunna uppfylla bostads kraven.Processen av att renovera utgör mindre kostnader och mindre miljöpåverkan dåtransportkostnaderna minskar och mängden nya material och byggdelar blir mindre, ioch med det skapar man mindre klimatpåverkan, ökar energieffektivisering ochförlänger byggnadens livscykel.Renoveringsprojektet av Järnåkravägen 3 är ett projekt där man omvandlar huset frånkontor till studentbostäder. Idén till att skapa just bostäder för studenter är bland annatpå grund av den rådande bostadsbristen, platsen på byggnaden och den existerandeformgivningen av huset. Vid utformningen är en viktig beståndsdel att skapa ett husdär sociala interaktioner uppmuntras. För projektet vill man frambringa de socialaaspekterna som ett "dormitory" ger med en mer svensk utformning då man tillexempel kan ha tillgång till egen toalett och dusch. Med ökad social anpassning bidrardet med godare samspel bland hyresgästerna vilket ökar mingel och bekantskap.I renoveringsprojektet tittar man tydligt på de tekniska aspekterna och lagarna ochreglerna för att konverteringen ska bli väl projekterad. Man har implementerat Plan-och Bygglagen samt Boverkets byggregler i projektet. Byggnaden konverteras menman har försökt behålla så mycket av ursprungliga husets konstruktion och estetiksom möjligt för att stadga att huset inte behöver genomgå allt för stora rivningar ochförändringar ur det byggtekniskt hållbara utgångsläget. / Projects today have become fewer. Inflation, increased prices for input goods andtransport costs characterize the Swedish construction industry. Combined with that,there is also a housing shortage in our society. In 2020, 212 out of 286 municipalitiesconsidered that they have a housing deficit. This is 74% of Sweden's municipalitiesand a large part of those who are exposed are students. In a rising demand for housing,it is difficult to create new housing that meets the demand that exists today. It isestimated that 67 300 new apartments need to be built yearly to meet the housingneeds required in Sweden.Instead of creating something new, there is currently a market able to use old buildingsand then use them to be able to renovate and give a purpose other than what theoriginal function was. There are very few renovations and remodeling projectsongoing, in Europe 1-1.5% of all construction projects are renovation projects. Withan increase of renovation projects in Sweden, an opportunity is created to be able tomeet the housing requirements. The process of renovating represents less costs andless environmental impact as transport costs are reduced and the amount of newmaterials and building parts is less, thereby creating less climate impact, increasingenergy efficiency and extending the building's life cycle.The renovation project of Järnåkravägen 3 is a project where the building is convertedfrom offices to student housing. The idea to create housing specifically for students isdue to the prevailing housing shortage, the location of the building and the existingshape and design of the building. In the design, an important element is to create ahouse where social interactions are encouraged. For the project, a key focus is to bringout the social aspects that a "dormitory" provides with a more Swedish design stylewhen, for example, you can have access to your own toilet and shower. With increasedsocial adaptation, it contributes to better interaction among the tenants, whichincreases mingling and familiarity.In the renovation project, the technical aspects and the laws and regulations are clearlylooked at in order for the conversion to be well planned. The Plan- och Bygglagen andBoverkets Byggregler have been implemented in the project. The building is beingconverted, but an attempt has been made to retain as much of the original house'sconstruction and aesthetics as possible to ensure that the house does not have toundergo too many demolitions and changes from the structurally sustainable startingpoint.

Studien undersöker social hållbarhet med inriktning på exkluderande design. Syftet med studien är att undersöka vad exkluderande design är och öka medvetenheten kring problematiken att exkludera vissa människor från specifika platser. Det undersöks även vilken roll olika aktörer har i att skapa ett inkluderande samhälle och främja social hållbarhet, samt hur designvalet relaterar till den sociala hållbarheten i samhället. Diskussioner om hur designen påverkar hemlösa och andra utsatta personer i samhället utgör en central del i studien. Studien baseras på en kvalitativ metod genom att utföra en litteraturstudie som fördjupar sig i social hållbarhet, hemlöshet, exkluderande design samt ansvar och roll. Relevanta aktörer inom området har intervjuats för att få fram olika perspektiv i ämnet, samt att studien kompletteras med en fältstudie som genom bilder visualiserar vart i Malmö det finns exkluderande design.  Exkluderande design är hur platser eller föremål utformas med syfte att hålla vissa människor eller beteenden borta från specifika platser. Exkluderande design förekommer på flera ställen i Malmö och kan bland annat identifieras som bänkar med armstöd eller som lutar, ljud samt spetsiga konstruktioner. Designen påverkar den sociala hållbarheten genom att det bidrar till segregation och minskad trygghet för de utsatta personerna. Det visar sig även finnas ett kunskapsgap hos intervjupersonerna. Det är ett samhällsansvar att minska användningen av exkluderande design och främja social hållbarhet. Ansvaret kan fördelas på allt från stat och myndigheter, med lagar och regleringar, till ett individuellt ansvar som främjar gemenskap och inkludering. / The study explores social sustainability with a focus on hostile architecture. The purpose is to investigate what hostile architecture entails and raise awareness about the problem of excluding certain people from specific places. It also examines the role of various actors in creating an inclusive society and promoting social sustainability, as well as how design choices impact social sustainability in society. Discussions about how design affects homeless and other vulnerable individuals are a central part of the study. The method is based on qualitative research, conducting a literature review that explores social sustainability, homelessness, hostile architecture, and responsibility. Relevant stakeholders have been interviewed to gather different perspectives, and the study has been supplemented with a field study that visualizes where hostile architecture exists in Malmö. Hostile architecture involves how places or objects are designed to keep certain people or behaviors away from specific areas. It occurs in various places in Malmö and can be seen in benches with armrests or inclination, noise, and sharp constructions. This design affects social sustainability by contributing to segregation and reducing the safety of vulnerable individuals. There is also a lack of knowledge about this among the respondents. It is a societal responsibility to decrease the use of hostile architecture and promote social sustainability. Responsibility can be shared between the government and authorities through laws and regulations, as well as individual responsibility to promote community and inclusion.

This thesis examines if private capital can progress social sustainability through financial instrumentsby unveiling how philanthropy can serve to mobilise private capital investments, alongside social impactbonds, using various finance framework approaches. Presently, the dialogues within sustainable financehave focused primarily on the environmental rather than the social aspects despite social sustainabilitybeing identified as a key component to achieve sustainable development. Therefore, an investigation onwhat can be done to mobilise more capital into social sustainability investments was performed. By conducting a literature pre-study and a survey, this study was able to identify that investors wouldlike for there to be a philanthropic mechanism in place within financial frameworks. However, they donot see themselves as playing a part in contributing philanthropically themselves, rather, it seems asthough investors would prefer for philanthropy to be a separate role. Despite this, when presented withframeworks according to their preferences, investors were hesitant to invest, indicating that it is thebarriers that investors face to make social sustainability investments that must be alleviated in order tomake a fair assessment of the potential for philanthropy alongside social impact bonds to mobilise moreprivate capital into social sustainability investments. / Denna avhandling undersöker ifall privat kapital kan främja social hållbarhet via finansiella instrument.Detta görs genom att utreda hur filantropi genom olika finansieringsramverk kan fungera som ettverktyg för att mobilisera privata kapitalinvesteringar tillsammans med resultatbaseradefinansieringsavtal. För närvarande har fokuset inom hållbar finans främst varit på de miljömässigasnarare än de sociala aspekterna. Detta trots att social hållbarhet har identifierats som ennyckelkomponent för att uppnå hållbar utveckling. Med detta som bakgrund, gjordes en undersökningav vad som kan göras för att frigöra mer kapital till investeringar i social hållbarhet. Genom en litteraturförstudie och enkätundersökning kunde denna avhandling identifiera följande:Investerare vill att det ska finnas en filantropisk mekanism i finansiella ramverk. Däremot serinvesterarna sig inte att de har en roll i att själva bidra filantropiskt, utan de föredrar att filantropi är enseparat roll. Trots detta var investerarna tveksamma till att investera när de presenterades med ramverkenligt deras preferenser, vilket tyder på att det finns andra hinder. Identifierade hinder är: Otydlighetergällande hållbarhetsaspekter i investeringarna, brist på investeringsmöjligheter och svårighetergällande mätning av social påverkan. Dessa hinder måste minskas för att kunna göra en rättvisbedömning av filantropins potential tillsammans med resultatbaserade finansieringsavtal för attmobilisera mer privat kapital till investeringar i social hållbarhet.

I dagens samhälle och speciellt i Stockholms stad finns det brister i stadsutvecklingen gällande den sociala hållbarheten som prioriteras bort till förmån för den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Genom att skapa och förbättra socialt hållbara offentliga platser främjas den sociala integrationen och tryggheten genom möjliggörandet av möten mellan olika människor. Syftet med denna studie är därmed att undersöka socialt hållbara offentliga platser och hur dessa kan skapas. Vidare ska detta utforskas i praktiken genom en undersökning av två av Stockholms stads projekt, Fokus Skärholmen och Hagastaden. I Fokus Skärholmen har Vårbergs park Vårgården valts ut som är placerad i söderort och för Hagastaden på norra Norrmalm har torget Hagaplan och Norra Stationsparken valts ut. Rapporten använde en kvalitativ undersökning med etnografiska metoder för att samla in kvalitativa data. Dessutom utfördes en teoretisk undersökning, huvudsakligen baserad på litteraturstudier. En fallstudie av projekten, Fokus Skärholmen och Hagastaden, genomfördes med hjälp av triangulering genom olika metoder, inklusive platsobservationer, intervjuer och dokumentanalyser. Sju intervjuer av semistrukturerad karaktär hölls med totalt åtta respondenter för att samla in material till fallstudierna.Resultatet visade att en socialt hållbar offentlig plats bland annat bör inkludera perspektiv på trygghet, tillgänglighet, inkludering samt livskvalitet. För att skapa en trygg plats krävs bland annat god belysning, överblickbarhet och att platsen är välbesökt. Ett tillgängligt offentligt rum är anpassat för alla oavsett faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. Vidare krävs både inkludering av invånare i planeringsprocessen samt en inkluderande utformning för att ge dem en känsla av tillhörighet och en relation till miljön. Slutligen bidrar offentliga platser till att förbättra livskvaliteten genom att erbjuda attraktiva utomhusmiljöer med grönska och mötesplatser. Båda projekten har implementerat dessa aspekter, dock skiljer sig deras fokus och tillvägagångssätt åt i och med deras olika behov och förutsättningar. / In today's society, and especially in the City of Stockholm, there are shortcomings in urban development regarding social sustainability, which is prioritized in favor of ecological and economic sustainability. By creating and improving socially sustainable public places, social integration and safety are promoted by enabling meetings between different people. The purpose of this study is therefore to investigate socially sustainable public places and how these can be created. Furthermore, this will be explored in practice through an investigation of two of Stockholm's city projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden. In Fokus Skärholmen, the park Vårgården in Vårberg has been selected, which is located in the southern part of Stockholm, and for Hagastaden in northern Norrmalm, the square Hagaplan and the park Norra Stationsparken have been selected. The report used a qualitative survey using ethnographic methods to collect qualitative data. In addition, a theoretical investigation was made, mainly based on literature studies. A case study of the projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden, was carried out using triangulation through various methods, including site observations, interviews and document analyses. Seven interviews of a semi-structured nature were held with a total of eight respondents to collect material for the case studies.  The results showed that a socially sustainable public place should, among other things, include perspectives on safety, accessibility, inclusion and quality of life. Creating a safe place requires, for example, good lighting, visibility and that the place is well used. An accessible public space is adapted for everyone regardless of factors such as gender, socio-economic background, age or disability. Furthermore, both the inclusion of residents in the planning process and an inclusive design are required to give them a sense of belonging and a relationship with the environment. Finally, public places contribute to improving the quality of life by offering attractive outdoor environments with greenery and meeting places. Both projects have implemented these aspects, however their focus and approach differ due to their different needs and conditions.

I detta examensarbete utforskas kollektiva boendeformer som socialt hållbara lösningar i framväxande urbana miljöer förankrat i ett gestaltningsförslag. Det finns en efterfrågan på bostadsmarknaden av kollektiva boendeformer följt av strukturella förändringar i samhället, minskade hushållsstorlekar och människans behov av social interaktion. Teoridelen utgör ett teoretiskt ramverk för studiens fokus på kollektiva boendeformer, med hjälp av teoretiska principer och empirisk forskning kring kollektiva boenden, individens behov av autonomi och gemenskap, samt hur rumslig utformning påverkar social interaktion. För att undersöka detta har studien genomfört en litteratursökning, intervju med bostadsforskare och fallstudier av kollektiv i Malmö. Arbetet baseras på en Inquiry by Design metod som möjliggör en flexibel arbetsmetod. I resultatet presenteras insikter från intervjun och fallstudierna, analyser av rumsliga designaspekter, och sammanfattande slutsatser som formulerar designkriterier för ett gestaltningsförslag av ett framtida kollektivboende. Diskussionen placerar forskningsfynden i kontext till aktuella utmaningar inom bostadsmarknaden, betonar vikten av mellanmänskliga relationer i kollektiv, och föreslår en förlängning av "den tredje platsen" som en integrerad del av hemmet. / In this thesis, collective housing forms are explored as socially sustainable solutions in emerging urban environments, anchored in a design proposal. There is a demand in the housing market for collective living arrangements due to structural changes in society, decreasing household sizes, and the human need for social interaction. The theoretical framework of the study focuses on collective housing forms, drawing on theoretical principles and empirical research on collective living, individual needs for autonomy and community, and how spatial design influences social interaction. To investigate this, the study conducts a literature review, an interview with a housing researcher and case studies of collective housing in Malmö. The work is based on an Inquiry by Design method, enabling a flexible approach. The results present insights from the interview and case studies, analyses of spatial design aspects, and summarizing conclusions that result in a design criteria for a proposal of future collective housing forms. The discussion contextualizes the research findings within current challenges in the housing market, emphasizing the importance of interpersonal relationships in collective housing forms, and suggests an extension of the "the third place" as an integrated part of the home.

Livs, eventuellt tänker du på ditt favoritlivs nedanför porten vid din lägenhet, kanske vet du inte vad det är eller så har du kanske aldrig besökt ett livs, men ställt dig frågande till hur de kan finnas kvar, då är denna kandidatuppsats avsedd för just dig. Vårt fokus med denna kandidatuppsats har varit att fylla kunskapsgapet om Malmös livs med fokus på att lyfta deras sociala och kulturella bidrag till staden, samt undersöka hur dessa lokala och självförsörjande livsmedelsbutiker representerar Malmö. Genom observationer på flera livs, och fyra intervjuer med både livsägare och en författare, har vi kommit närmare människor, amo och stammisar. Vi har både fått insikt om och inblick i en kritisk gentrifieringssituation och komplexitet att hävda autenticitet i staden. Vi har fått möjlighet att se människor från olika bakgrunder komma tillsammans i en mindre butik runt hörnet, en tredjeplats. En representation av en majoritet av minoriteter i den byggda miljön. Syftet för oss har inte varit att förändra, utan lyfta livsens funktioner och bidrag till Malmö som stad. / Corner shops, perhaps you are pondering about your favorite corner shop below the gate of your apartment, maybe you do not know what it is, or perhaps you have never visited one but have been curious about how they manage to endure. If so, this bachelor thesis is tailored just for you. Our focus with this thesis has been to bridge the knowledge gap about Malmö’s corner shops, emphasizing their social and cultural contributions to the city, as well as examining how these local, self-sustaining grocery stores represent Malmö. Through observations at several corner shops, and four interviews with shopkeepers and an author, we have come closer to the people, amo, and the regulars. We have gained knowledge and understanding of a critical gentrification situation and the complexity in claiming authenticity in the city. We have had the opportunity to witness people from different backgrounds come together in a small shop around the corner, a third place. A representation of a majority of minorities in the built environment. Our aim has not been to change, but to highlight the functions and contributions of corner shops to Malmö as a city.

This thesis investigates the reception of the updated directive, Energy Performance of Building Directive, from the EU. The focus of the study is to analyse eight referral responses from chosen stakeholders and investigate their perspectives on the updated directive, negative and positive, any specific interests, are there any patterns that emerge in their responses and what are their concerns regarding the possible impact on society. The intention is to map the possible outcomes in society, focusing on social sustainability, including issues such as economic impact, social justice, and community impact.    The empirical material in this study is eight different referral responses on the updated version of the Energy Performance of Building Directive. The chosen methodical approach for this study is document analysis and thematic analysis. The findings are presented in four themes and later analysed and discussed through the lens of the chosen theoretical framework, which is environmental justice.    The findings show a large focus on accessibility to housing, resources and cost efficiency, excessive regulation and micromanagement, and the need for financial support and incentives. The stakeholders fear that the number of details in the Energy Performance of Building Directive will sub-optimise Sweden’s production. Even though the directive states that this initiative will protect the most vulnerable groups in society, the stakeholders fear it will aggravate the situation due to increased rents and economic burdens in general for the whole society.    This study concludes that such details should be discussed at the national level and it is important to include an environmental justice approach to avoid increasing the current inequalities and ensure that the needed transition will not be made at the expense of vulnerable segments of the population.

Purpose: The thesis investigated how local entrepreneurs in Slite perceive Heidelberg Materials Cement Sverige AB (HMCS) 's upcoming carbon capture storage (CCS) project—the thesis aimed to explore their perceptions of both enthusiasm and concern regarding the forthcoming mega-project in eco-innovation. Method: A case study based on qualitative research consisting of semi-structured interviews. Theory: Stakeholder Theory and Social License to Operate Results: Economic benefits such as job creation and increased local business activity are acknowledged by the entrepreneurs, who are also concerned about environmental impact, especially dust and transport-related pollution. Some entrepreneurs felt that HMCS has decreased its community involvement over time, and there is a need for increased engagement. Communication gaps were evident, and some entrepreneurs were skeptical about the project's benefits versus its potential disruptions. There was optimism about the potential, but entrepreneurs strongly emphasized the urgent need for improved corporate responsibility, better communication, and genuine community engagement. Conclusion: In conclusion, the thesis recommends that HMCS set a robust community engagement strategy for the upcoming CCS project. To achieve this, it will be essential to emphasize transparent communication, mutual feedback procedures, and community benefits such as job creation and infrastructure improvements. Creating a genuine commitment to corporate social responsibility can mitigate the concerns of entrepreneurs and foster trust between HMCS and its stakeholders.

Problem: Idag påverkas företagen av tryck utifrån av sina intressenter vilket gör att de måste ta ett större ansvar för att legitimera sig. Olika branscher har varit med om olika skandaler och blivit uppmärksammade på olika sätt. Kan detta leda till att branscher utvecklas olika i sitt ansvarstagande för hållbarhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om olika branscher i Sveriges näringsliv har utvecklats olika emot ett hållbart samhälle och därmed att beskriva hur långt deras ansvarsområden sträcker sig i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Mer specifikt undersöka branschernas ansvar inom ekonomi, miljö och socialt.Forskningsfråga: Vilka skillnader finns det mellan branschernas ansvarstagande inom hållbarhet idag?Forskningsdesign: För att besvara vår forskningsfråga använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Vi utför en tvärsnittsstudie av tre branscher med tre företag i varje bransch. Branscherna är Textil-, livsmedel- och finansbranschen.Slutsatser: Sammanfattningsvis kan man se att det finns skillnader mellan branscherna. Textilbranschen visade på störst ansvar när man jämförde alla kategorier. Medan livsmedelsbranschen och finansbranschen visade på ett mindre ansvar i förhållande till textilbranschen. När vi sedan ser till varje kategori kan man urskilja var skillnaderna ligger. I den ekonomiska kategorin fanns en stor likhet och inga skillnader kunde identifieras. Inom kategorin för miljö visade textilbranschen ett betydligt större ansvar i förhållande till de övriga branscherna. Kategorin för det sociala ansvaret var betydligt mer omfattande och de olika branscherna utmärkte sig olika mycket i de olika underkategorierna. Inom alla underkategorier visade det sig att Livsmedelsbranschen tog ett mer jämnt ansvar. I anställningsförhållanden och arbetsvillkor utmärkte sig finansbranschen och vidare visade textilbranschen på ett stort ansvar inom mänskliga rättigheter. / Problem: Today’s businesses are affected by the pressure from the outside, by their stakeholders. This allows them to take greater responsibility for legitimacy. Different industries have been involved in various scandals and have received attention different ways. Could this lead to industries developing differently in their social responsibilities for sustainability?Purpose: The purpose of the study is to investigate whether various industries of the Swedish economy has developed differently to a sustainable society and thus to describe how far their responsibilities extend in annual reports and sustainability reports. More specifically investigate various industries responsibilities in regards to economic, environmental and social aspects.Research question: What differences exist between the industries' responsibility in sustainability today?Research Design: To answer our research question, we used a qualitative content analysis of corporate sustainability reports and annual reports. We carry out a cross-sectional study of three industries with three companies in each industry. The industries are textile, food and the finance industry.Conclusions: In summary, one can see that there are differences between industries in the whole. The textile industry showed the greatest responsibility when comparing all the categories. While the food industry and the financial industry showed a minor responsibility in relation to the textile industry. When you look at each category we can distinguish where the differences lie. In the economic category, there was a great similarity and no differences could be identified. Within the category of environment the textile industry showed a much greater responsibility in relation to the other industries. The category of social responsibility was much more extensive and the various industries stood out very different in the different subcategories. In all subcategories, it turned out that the food industry took a more evenly responsibility. In terms of employment and working conditions distinguished the financial industry and the textile industry showed great responsibility in human rights.

The world faces major challenges in terms of sustainable development. Sustainable development is a guiding principle for the United Nations and the international community and it is also a recurrent concept in everyday life. The aim of this study was to compile and analyze studies in social work that includes sustainability and/or sustainable development. We have conducted a literature review where 13 studies were compiled, analyzed and compared based on the global definition of social work. The result shows that social work should play a significant role in the work for sustainable development, and this requires a holistic approach in order to include the natural environment. According to result issues regarding environment and sustainable development should also be incorporated in the curriculum of social work education. The dimensions primarily addressed in the chosen studies are social sustainability and ecological sustainability, as well as social justice and ecological justice. Our interpretation is that social work has begun a shift towards sustainable development. Social work can, and should be, a part of the work for sustainable development. / Världen står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för Förenta Nationerna och världssamfundet, och det är även ett återkommande begrepp i vardagen. Studiens syfte var att sammanställa och analysera studier i socialt arbete som inkluderar hållbarhet och/eller hållbar utveckling. Således har vi genomfört en forskningsöversikt som resulterade i 13 sammanställda studier, som analyserades och jämfördes utifrån den globala definitionen av socialt arbete. Resultatet visar att socialt arbete bör vara en viktig aktör i arbetet för en hållbar utveckling, vilket kräver att socialt arbete antar ett helhetsperspektiv som inkluderar den naturliga miljön. Resultatet visar även att frågor om den naturliga miljön och hållbar utveckling bör införas i läroplanen i utbildning för socialt arbete. De dimensioner som främst behandlas i studierna är social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, likväl social rättvisa och ekologisk rättvisa. Vår tolkning är att socialt arbete har påbörjat ett skifte mot arbetet för en hållbar utveckling. Socialt arbete kan, och bör, vara med i arbetet för en hållbar utveckling.