Massmedias framställning av socialbidragstagare   -     en diskursanalys av språkliga konstruktioner i svensk dagspress       Författare: Jennifer Engström           Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp Socialt arbete Socionomprogrammet             Höstterminen/Autumn term 2017 Handledare/Supervisor: Lennart Räterlinck English title: Mass media's representation of social welfare receivers – a discourse analysis of linguistic constructions in Swedish daily press Abstract  English title: Mass media's representation of social welfare receivers - a discourse analysis of linguistic constructions in Swedish daily press Svensk titel: Massmediers framställning av socialbidragstagare - en diskursanalys av språkliga konstruktioner i svensk dagspress Author/författare: Jennifer Engström   The purpose of this study was to examine how social welfare receivers is portrayed and constructed in Swedish daily press. The empirical data have consisted of twenty-one articles from the main national newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study had a qualitative disposition and the selection was made strategically to make sure the empirical data would be relevant to the study’s issues. The theoretical starting point was extracted from social constructivism and from Foucault’s theory about power and his discourse concept. The analysis was done with help of Foucault’s discursive analytic methods with focus on power, entities positioning, what was implicit in the articles and whom was given the space to be heard.   It was found that the descriptions of social welfare receivers were often negative and contained assumptions that were seldom expressly explained. The rhetoric constructions may contribute to the legitimation of the marginalisation of social welfare receivers in Sweden through the focus on political, financial and work-related aspects. The result showed that social welfare receivers were considered to be uneducated and incapable in most of the articles. The result also showed that the main point of view was from the author to the article or political.

Detta är en kvalitativ studie av sex fritidslärares arbete med hantering av kränkande behandlingar i fritidshemmet och klassrummet. Syftet med studien är att belysa hur fritidslärare resonerar kring oönskade beteenden i fritidshemmet och i klassrummet ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Vidare är syftet att få en djupgående förståelse kring hur dessa beteenden kan arbetas och förebyggas enligt fritidslärarna själva. För att syfte och frågeställning ska uppnås har vi genomfört intervjuer kring fritidslärares erfarenheter om oönskade beteenden, detta genom semisstrukturerade intervjuer. Vidare bygger studien på fritidslärarens egna perspektiv och erfarenheter till orsaker som speglar ett oönskat beteende och det kollegiala arbetet för att förebygga detta. I den tidigare forskningen framkommer det att hanteringen av kränkande behandlingar sker på olika vis (Johansson, Lunneblad och Odenbring, 2016). Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till elevernas oönskade beteenden, enligt fritidslärarna, grundar sig i hemförhållanden, relationer, skolmiljön och elevernas ålder. fritidslärarna i studien beskriver arbetet med värdegrundsfrågor som något viktigt, detta för att förebygga uppkomsten av oönskat beteende. Enligt fritidslärarna är det viktigt att ha med värdegrunden i verksamheten för att minska kränkningar och diskrimineringar samt arbetet med allas lika värde. Därav anser fritidslärarna att arbetet mot oönskade beteenden ska stärkas genom en gemenskap som bland annat består av ett elevhälsoteam. Genom att få befinna sig i en miljö som känns trygg och som är kränkringsfri är något som fritidslärarna slutligen belyste.

Bakgrund: Spelfilmer har en stor påverkan på vår kulturella förförståelse. Individers föreställningar och uppfattningar om olika typer av fenomen, däribland psykisk ohälsa, formas därför medvetet och omedvetet av hur spelfilmer väljer att skildra dessa fenomen. Det är därför av stor vikt att psykisk ohälsa skildras på ett sätt som inte producerar eller reproducerar felaktiga och stigmatiserande attityder gentemot individer med psykisk ohälsa för att dessa individer ska ha chans till återhämtning och delaktighet i samhället. Spelfilmer är en stor aktör i det moderna historieberättandet, vi kan därför genom att studera spelfilmer få en fingervisning kring hur våra föreställningar och uppfattningar kring psykisk ohälsa har förändrats genom tiden. Syfte: Syftet med studien är att studera likheter och skillnader i hur psykisk ohälsa skildras i några uppmärksammade spelfilmer från 1970-talet till idag. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförandet av studien visar på att de stereotypa föreställningarna som råder kring psykisk ohälsa, som säger att individer med psykisk ohälsa på olika sätt är och förväntas vara normöverskridande, än idag är de mest vedertagna. Ett överträdande av ett ”vi och dem” kunde emellertid urskiljas i de nya filmerna, i den bemärkelsen att karaktärerna med psykisk ohälsa skildrades mer nyanserat och deras medmänskliga och empatiska sidor fick framträda. Det här backades upp av en tydlig kritik mot samhällets orättvisor, normer och strukturer. Slutsats: Genom att i skildringen av psykisk ohälsa träda utanför de stereotypiska föreställningarna kan skiljelinjerna mellan vad som anses vara normalt kontra onormalt suddas ut något, vilket kan minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. En icke-stigmatiserande skildring av psykisk ohälsa i media är grundläggande för att dessa individer ska ha en möjlighet till full delaktighet i samhället och på så vis ha ökade chanser att genomgå en hälsosam återhämtningsprocess. / Background: Feature films have a major impact on our cultural pre-understanding. Individuals' perceptions and attitudes of different types of phenomena, including mental illness, are therefore consciously and unconsciously shaped by how feature films choose to portray these phenomena. It is therefore of great importance that mental illness is portrayed in a way that does not produce or reproduce incorrect and stigmatizing attitudes towards individuals with mental illness in order for these individuals to have a chance to recover and participate in society. Feature films are a major player in modern storytelling, therefore by studying feature films we can get a glimpse of how our perceptions and attitudes towards mental illness have changed over time. Aim: The aim of the study is to study similarities and differences in how mental illness is portrayed in some high-profile feature films from the 1970s to today. Method: The study was conducted through a qualitative content analysis. Results: The implementation of the study shows that the stereotypical notions that prevail about mental illness, which say that individuals with mental illness in various ways are and are expected to exceed social standards, are still the most established perception. A transgression of a "we and them" could, however, be discerned in the new films, in the sense that the characters with mental illness were portrayed in a more nuanced way and their compassionate and empathetic sides were allowed to emerge. This was backed up by a clear critique of society's injustices, norms and structures. Conclusion: By stepping outside the stereotypical notions in the portrayal of mental illness, the dividing lines between what is considered normal versus abnormal can somewhat be blurred out, which can reduce the stigma surrounding mental illness. A non-stigmatizing portrayal of mental illness in the media is fundamental for these individuals to have an opportunity for full participation in society and thus have an increased chance of undergoing a healthy recovery process.

The purpose of the present study is to, based on preschool teachers' talk about listening to children with functional variations, contribute knowledge about what conditions preschool teachers feel they have in relation to working with children with functional variations and how preschool teachers feel that they create adequate conditions for children with functional variations.  Listening means being sensitive to the children's own initiatives and their way of understanding the world (Åberg & Lenz Taguchi, 2018). The analysis focused on how preschool teachers talked about listening in relation to children with functional variations and conditions linked with that, both the conditions that they felt they received from the principal, but also the conditions they felt that themselves gave to children with functional variations.  The data was collected both via an individual interview and a group-interview, where the participants both discussed three different cases (see appendix 1) and a variety of interview questions (see appendix 2). The interview was carried out in the participant’s home setting, whereas the group interview was conducted via the digital service Zoom Meetings. The result of the study shows how preschool teachers do have an understanding of the importance of an adapted approach toward children with functional-variations. However, that’s not always how it works in practice. Insecurity within one’s special needs education competence can come to affect to what extent it’s implemented in preschool settings. / Syftet med studien är att utifrån förskollärares tal om lyssnande till barn med funktionsvariationer öka kunskapen om vilka förutsättningar förskollärare upplever att de har i förhållande till arbetet tillsammans med barn med funktionsvariationer, samt hur förskollärare upplever att de skapar förutsättningar för barn med funktionsvariationer. Lyssnande innebär att vara lyhörd inför barnens egna initiativ och deras sätt att förstå världen (Åberg & Lenz Taguchi, 2018). Vid analysen fokuserades hur förskollärare talade om lyssnande av barn med funktionsvariationer och vilka förutsättningar som kopplades till detta, både de förutsättningar som de upplevde att de fick från rektor, men även de förutsättningar som de upplevde att de själva gav till barn med funktionsvariationer.  I en ambition att få svar på studiens frågeställningar skedde datainsamlingen med hjälp av både en individuell intervju samt en gruppintervju, där de totalt tre informanterna fick diskutera tre olika case (se bilaga 1) samt ett antal intervjufrågor (se bilaga 2). Den individuella intervjun ägde rum i informantens hem medan gruppintervjun genomfördes via den digitala tjänsten Zoom Meetings. Studiens resultat visar hur informanterna har förståelse för att det krävs ett annat förhållningssätt gentemot barn med funktonsvariationer. Samtidigt som det i diskussionerna framkommer att det i praktiken inte alltid ter sig så. Osäkerhet för kompetenserna kring specialpedagogik kan komma att påverka i vilken utsträckning arbetslag implementerar specialpedagogiska insatser i förskolans utbildning.

This study highlights the social secretary's experiences and experiences regarding working in a female-dominated profession. The main purpose of this study is to examine the advantages and disadvantages of the profession of social secretaries from a social constructivist perspective and a gender perspective. In the study, we also chose to use a quantitative approach where we created questionnaires and sent them out to social workers to answer, the questions consisted of both open and closed questions. The results show both negative and positive results of being and working in a female-dominated profession. The positive aspects are, among other things, that women have found a profession where they can take a place and work their way up, but the negative aspects are that this profession has become less attractive for men to apply for as the profession is considered female. In the profession of social secretary, women can “take up more space” than they usually can in other male-dominated professions, which shows that social constructivism and gender theory exist in the business. The discussion also draws attention to the fact that women can not take as much space as men when the majority of their colleagues are men, as men are considered to be the superior sex, even though they should be able to do so regardless of which gender dominates or whether it is equal.

This thesis studies how the incel culture is portrayed in the Swedish news media and which explanatory models that are depicted for the phenomenon’s emergence. The thesis is based on a thematic medial analysis and is guided by a social constructivist approach. Based on 78 news reports from six different news media sources, six themes have been distinguished and also analysed through the concept of hegemonic masculinity. The findings show that Swedish news media produce a description of incels as being mentally and socially challenged. Incels are further constructed to possess hatred; against themselves, women and society. The self-hatred among incels is constructed to have connections to a strong fixation on appearance which is characterized by an ideal of being white. Finally, the portrayal of a minority of incels as terrorists is constructed throughout the news media coverage, but the majority of incels are rather portrayed as opposed to such acts. It has been possible to expound different portrayed explanations to the rise of the incel phenomenon, such as societal changes; an altered male role and a societal alienation. Two other explanations are also constructed which are based on male appearance and subject positioning. / Denna studie utforskar hur incelkulturen porträtteras i svensk nyhetsmedia samt vilka skildrade förklaringsmodeller till fenomenet. Studien är baserad på en tematisk mediaanalys och har vägletts av en socialkonstruktivistisk ansats. Utifrån 78 nyhetsrapporteringar från sammantaget sex olika nyhetsmediala källor, har sex tematiseringar utarbetats och även analyserats genom konceptet om hegemonisk maskulinitet. Resultatet påvisar att det i svensk nyhetsmedia förekommer en konstruktion av incels som psykiskt och socialt utmanade. Incels konstrueras vidare besitta ett hat; mot självet, kvinnor och samhället. Självhatet bland incels skildras ha kopplingar till en stark utseendefixering som i sig är präglad av ett vithetsideal. Slutligen återses porträtteringen av en minoritet av incels som terrorister, där majoriteten av incels snarare skildras motsätta sig sådana dåd. Det går vidare att uttolka olika skildrade förklaringar till incelfenomenets uppkomst där samhälleliga förändringar; en förändrad mansroll och ett samhälleligt utanförskap i media framkommer ligga till grund för fenomenet. Det konstrueras även två andra förklaringar som grundas i manligt utseende samt subjektpositionering.

Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bör tänka på när det gäller att skapa en så god terapeutisk relation som möjligt.Detta har gjorts i utgångspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgöra en bild av hur man kan se på dessa två olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet från dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod, varpå resultatet tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inlärningsteoretiskt perspektiv.Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var svår att särskilja från konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bör arbeta för att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utmärker en god terapeut.Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism / The main purpose of this report was to bring clarity to the definition about the concept of the therapeutic relationship, as well as providing a description of what the therapist needs to consider, when it comes to creating the “good therapeutic relationship”.This has been done on the basis of qualitative in-depth interviews with a total of seven therapists, who in their descriptions, together came to form an understanding of these two different aspects of the concept. The collected material from these interviews was then thematized, in the basis of a hermeneutic interpretation method, in after witch these results were interpreted from a social constructivist, and a learning-theory perspective.The main results show that a definition of the therapeutic relationship was difficult to distinguish from the descriptions of how therapists work to create a good therapeutic relationship, as well as the personal characteristics of “the good therapist”.Keywords: Common factors, Four stages of competence, Social constructivism, The therapeutic alliance, The therapeutic relation, Therapy

Glass ceiling is a phenomenon that describes an abstract barrier that hinders career progression and promotion to higher management positions. A majority of studies regarding this discrimination in workplaces have solely focused on women as victims. The purpose of this study is to investigate how the phenomenon is expressed in workplaces and how it could also be intersectionally conditioned by examining how experts perceive glass ceiling discrimination, which is related to several grounds of discrimination. A phenomenographic approach has been implemented to capture perceptions from experts through semi-constructed interviews along with an extraction and examination of several documents to strengthen their perspectives. The experts' contributions are evaluated through a social constructivist approach. The findings of glass ceiling are separated into different themes: individual, situational, and cultural as well as interpersonal relationship barriers. The glass ceiling discrimination has been shown to mostly affect women; however, intersectional factors have shown to create various power structures that strengthen discrimination for individuals who belong to multiple grounds of discrimination. The study contributes to an unique viewpoint of how discrimination and the glass ceiling can occur in workplaces today. The findings are useful when working with discrimination- and gender equality.

Syftet med studien var att undersöka elevassistenters uppfattningar om vad den stöttning de ger till elever i särskolan bidrar till för elevens kunskapsutveckling. Studien har en kvalitativ ansats. En intervjustudie har genomförts med åtta elevassistenter. Empirin har analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att stöttningen har olika karaktär och att elevassistenterna riktar sin stöttning mot både elever och lärare. Förutsättningar för stöttning i form av samverkan och lärarens insats påverkar både elevassistentens roll och den stöttning som möjliggörs. Ett anmärkningsvärt resultat är att elevassistenter tycks ha ett motiv att avlasta läraren genom att helt eller delvis ta över planerings- och undervisningsansvaret avseende enskilda elever. Då studiens resultat ställs i relation till hur scaffolding förstås ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv uppstår frågor och funderingar, viktiga att lyfta i samtal mellan lärare och elevassistenter för att kvalificera – utveckla och fördjupa – en samverkan. Elevassistenter bidrar till bättre förutsättningar för elevens lärande och kunskapsutveckling i särskolan. Om lärarens undervisning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på scaffolding framstår samverkan kring förståelsen av vad stöttning är, stöttningens preciserade syfte, innehåll och vuxnas roller i klassrummet som helt centralt. / The purpose of the study was to investigate paraprofessionals perceptions of what the support they give to students in special schools for children with learning disabilities contributes to the student's knowledge development. The study has a qualitative approach. An interview study was conducted with eight paraprofessionals. The empirics have been analyzed through a thematic content analysis. The results show that the support has a different character and that the paraprofessionals direct their support towards both students and teachers. Conditions for support in the form of collaboration and the teacher's efforts affect both the paraprofessional role and the support that is made possible. A remarkable result is that paraprofessionals seem to have a motive to relieve the teacher by taking over all or part of the planning and teaching responsibility regarding individual students. When the results of the study are set in relation to how scaffolding is understood from a social constructivist perspective, questions and considerations arise, important to raise in conversations between teachers and paraprofessionals to qualify - develop and deepen - a collaboration. Paraprofessionals contribute to better conditions for the student's learning and knowledge development in the special school. If the teacher's teaching is based on a social constructivist perspective on scaffolding, collaboration around the understanding of what support is, the specified purpose of support, content and the roles of adults in the classroom appears to be absolutely central.