Syftet med studien var att analysera biståndsutredningar utifrån ett genusperspektiv för att undersöka om det finns några skillnader både språkligt och innehållsmässigt utifrån kön. Vårt gemensamma intresse för genusfrågor och socialt arbete för individer med funktionsnedsättningar är anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och män med funktionsnedsättningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien. Med hjälp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens empiri består av biståndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angående ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrån en relativt stor kommun. Resultatet visar att språket i biståndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Utredningarna porträtterar mannen som drabbad av sin funktionsnedsättning, drabbad men fortfarande stark och kompetent. I samma sorts texter skildras kvinnan som att hon är, har eller har utvecklat sin funktionsnedsättning och som beroende av hjälpmedel och annat stöd / The purpose was to analyze needs assessment investigation to explore if there are differences in the linguistic and content regarding gender. We have common interest in both gender perspective and disability care. Therefore these areas were chosen for the study. Karin Barron and her theory about disabled people being declined their gender was the inspiration to the study.  A social constructionist and a gender perspective were used throughout this research and a qualitative content analyze were used to analyze and process the documents. The documents consisted by needs assessment investigation regarding applications about personal assistance. The applications are regulated by the Swedish law, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). The data was collected from a relatively large municipality. The results show that in these documents gender is visible and creates different images of disabled men and women. The documents presented the men as victims of their disability, victims but still strong and abled and the women were presented as accountable of their disability and dependent of means

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management. Det mjuka begreppet förknippas med kvinnlighet, medan det hårda begreppet framhäver en manlig bild av yrket. Undersökningen kommer fram till att historiskt har främst det mjuka begreppet varit i fokus, men det hårda perspektivet har gjort framsteg de senast årtiondena och framhävs idag lika mycket som det mjuka. Utöver detta visar även studien på att könsfördelningen kan komma att förändras i framtiden om den utvecklingstendens som finns idag fortsätter. Yrket får allt mer status, inflytande och makt samtidigt som den hårda bilden av yrket framhävs allt mer. Dessa aspekter förknippas, enligt forskning, oftast med män. Dessvärre visar inte högskoleutbildningarna inom personalvetenskap på samma förändring, utan dessa domineras fortfarande av kvinnor. Det behövs därför ett aktivt arbete med könsfördelningen om en jämn könsfördelning ska uppnås.

Svensk barnavård och tvångsvård av barn och unga har diskuterats och problematiserats av flertalet forskare och har även varit lagstadgat sedan början av 1900-talet. Lagen och hur samhället ser på problembeteende och skyddsbehov har sedan dess förändrats. Exempelvis så var den dominerande synen, innan 1900-talet, att samhället hade en viss skyldighet att skydda och hjälpa barn och unga i nöd men präglades snarare av ett samhällsskyddande synsätt. Även vad som anses vara ett problem har förändrats över tid och korrigerats inom lagstiftningen. Hur vi människor kommer överens om vad som är normalt eller normbrytande görs dels genom sociala processer men också genom språk där vi konstruerar en gemensam verklighet som vi förhåller oss till. Lagstiftningen som sådan är en, av människan skapad, konstruktion av vad vi gemensamt anser är de normer som vi ska förhålla oss till. Därav anser vi att det är intressant att se hur barn och ungdomars normbrytande beteende skrivs fram, framställs eller konkretiseras i domar som berör tvångsvård av barn. Studiens syfte är att undersöka hur ett barns skyddsbehov och problembeteenden konstrueras i domar rörande 3 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att besvara studiens syfte har följande frågeställning varit vägledande; vilka problembeteenden och skyddsbehov framställs i domar som avser vård enligt 3 § LVU? Ett kvalitativt angreppssätt har använts för att svara på studiens syfte och frågeställning. Studiens empiri består av 33 förvaltningsrättsdomar mellan åren 2012 och 2017 från en, för studien, specifik kommun. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och tematisk analys används som analysverktyg. Studien analyseras med stöd av socialkonstruktivistisk teori och med stöd av tankar från bland andra Johanna Schiratzki, Anna Hollander, Astrid Schlytter, Lina Ponnert, Pernilla Leviner och Titti Mattsson, för att nämna några. Resultatet presenteras med stöd av fem huvudteman; brottslig verksamhet, missbruk av beroendeframkallande medel, något annat socialt nedbrytande beteende, påtaglig risk och samtycke. Samt fem subteman utifrån rekvisitet socialt nedbrytande beteende; olämpliga miljöer, missbruk, bristande skolgång, kriminalitet och sist neuropsykiatriska diagnoser och/eller annan psykisk variation. Studiens resultat visar på att de ungas skyddsbehov och problembeteende skrivs fram genom rekvisiten inom LVU lagstiftningen och att konstruktionen av dessa börjar i och med socialsekreterarens LVU-utredning och socialnämndens ansökan om vård med stöd av LVU. Resultatet visar även på att förvaltningsrätten som oftast bifaller socialnämndens ansökan om vård och i studiens empiriska material avslås endast två ansökningar. I studiens avslutande kapitel förs en diskussion om studiens slutsatser men också om vidare forskning kring konstruktionen gällande barn och ungdomars skyddsbehov och problembeteende. / Swedish child welfare and compulsory care for children and adolescents has been discussed and problematized by most researchers and been statutory since the beginning of the 20th century. The law and the way Swedish society views problem behavior, child and adolescent delinquency and the need to care and protect the children with such needs has changed over time. For example, the dominant view, before the 20th century, was that society had a certain obligation to protect and help children and young in need, but rather was characterized by a community-protection approach. What society considers to be a problem behavior has changed over time and been corrected multiple times within the law. How people agree on what is a normal or problematic behavior, when it comes to children and adolescents, is through social processes and language. Through our common social processes and languages we construct a common reality to which we can relate. Legislation as such is a man-made construction of what we commonly consider to be the norms that we should follow. Therefore, we find it interesting to understand how children and adolescents problem behavior is expressed, produced or concretized in judgments relating to compulsory care.  The purpose of the study is to investigate how a child’s or young person’s problem behaviors and protection needs are constructed in judgments relating to 3 § of the care of young people (special provision) act (LVU). In order to answer the purpose of the study the following questions should be asked; what problem behaviors and protection needs are constructed in judgments relating to care under 3 § of the LVU? A qualitative approach has been used to answer the study’s purpose and questions. The empirical study consists of 33 court judgments between 2012 and 2017 from one specific municipality. The theoretical basis of the study is social constructionism and thematic analysis is used as an analytical tool. The study is analyzed on the basis of social constructivist theory and supported by research from, to name a few, Johanna Schiratzki, Anna Hollander, Astrid Schlytter, Lina Ponnert, Pernilla Leviner and Titti Mattsson.  The results of the study indicate that the problem behavior and protection needs of children and young people are constructed through the LVU-legislation process and that the social construction begins with the Social Welfare Committee's LVU investigation and application for care with the support of LVU. The result also shows that law most often approves of the Social Welfare Committee's application compulsory care. In the empirical material of the study, only two applications were rejected. The study's final chapter discusses the conclusions of the study, but also on further research on the construction of children and young people's problem behavior and protection needs.

The purpose of this study was to research Socialstyrelsens constructions of mental illness with young people. With chosen documents from Socialstyrelsens website, the study has been performed as a perspectiveanalysis and has contributed to problematise and reflect on how problems such as mental illness appear. Socialstyrelsen mean that mental illness is a big and growing public health problem which, in one way or another, will affect the society as a whole in the future. The results have shown how a problem can be seen from other perspectives, apart from the ones mentioned by Socialstyrelsen, such as the impact of individualisation and how demands affect young people’s mood. The results have also questioned the way Socialstyrelsen measure mental illness, through the amount of care. According to Socialstyrelsens results from the research, which is divided into gender categories, the study has also given an account of an absence of how gender norms may have effect the outcomes.

The purpose of this study is to examine whether pedagogues, in their daily work with children with intellectual disabilities, have perceptions based on earlier work experience with for instance children with average intelligence and also if the perceptions, norms and categorizations of society affect the school environment in which children with intellectual disabilities exist.The study, which focuses on the pedagogues work experience of childrens with intellectual disabilities, was carried out by interviewing four pedagogues in a qualitative manner. The study was analyzed through the theoretical framework of social constructivism. Terms used in the study are: intellectual disability, inclusion, exclusion, integration, perception, categorization, normality, anomaly, norm criticism, power, the competent child and expectation.The results show that the pedagogues has his or her own perceptions about children with intellectual disabilities. The pedagogues’ own use of language affects how perceptions, norms and categorizations are conveyed to the pupils. They also points to their insufficient knowledge of intellectual disabilities. This lack of knowledge also affects how the pedagogues view the institutional striving towards student inclusion in a “school for everyone.” The study also shows that a norm critical perspective is preferable as it allows for perceptions, norms and categorizations to be made visible. The study showed that, in order to avoid unfavorable categorizations and norms, a communicative environment is needed in order to create an understanding in regards to the individual differences that exist between students in the school environment. This essay illuminates the fact that pedagogues – working with children with intellectual disabilities – are affected by the perceptions, norms and categorizations of society.

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål. Dessa grupper beskrivs som ingroup och outgroup. Uppsatsen behandlar således om interaktionen hos respondenterna påverkar perceptionen de har av muslimer i Sverige. Slutsatsen är att interaktionen hos respondenterna påverkar uppfattningen de har av muslimer. De respondenter som hade regelbunden kontakt med muslimer, uppfattade inte gruppen i negativa termer.

No description available.

Racial discrimination can occur in many ways – intentional and non intentional – and in many places – perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding “immigrants”, i.e. how “immigrants” are being portrayed. A postcolonial perspective is applied, which focuses on the structure surrounding binary oppositions between a “we” and a subordinate “Others”. Earlier studies within this perspective have noticed discriminating reproduction of “immigrants” in different discourses, which is being created through concepts concerning cultural stereotyping and generalization. In a similar way this study will show how a discourse produces different semantic uses of the word “immigrant” and how these uses are linked to the subordinate “Others”. By drawing conclusions from these oppositional hierarchies, tendencies of the discriminating reproducing of “immigrants” are found within the selected LO documents.

In 2011 pre-schools began reporting to the Education Department and were then subject to the school law. Pre-school’s entry into the school system meant that the concept of education became part of the pre-school’s activities. This is also to be implemented into the preschool curriculum. This study has examined how pre-school teachers, pre-school managers and heads of operations interpret the concept of "teaching" in the pre-school context. Respondents that were interviewed were familiar with the subject, due to the fact that they are part of a nationwide teaching project and they themselves work on implementing the concept of teaching in their operations. The aim has been to establish how the three professions interpret the concept and work with it in practice. The study is based on a social constructivist perspective where we chose to focus on how the concept of teaching is constructed and reconstructed using the social linguistic interaction and the interaction between respondents. As a research method, we have used qualitative group interviews. The empirical data has been analysed using the theoretical lens of social constructivism. The results showed that the term "teaching" was unclear when it is referred to pre-schools and did not have a specific definition in the pre-school context. The concept was understood differently by the three professions. The respondents argued that the implementation of the concept in the pre-schools took place in diverse ways. They confirmed that it is a long-term process that will take time to fully implement. Another conclusion that the authors drew was 2 that there was a gap between practice and theory. This was because the heads of operations and pre-school managers had a theoretical view of "teaching" while the pre-school teachers had a practical view.

The study aims to analyze conceptions of death and dying at a clinic for palliative care, using a constructivist perspective and a discourse analytical approach. The empirical material consists of interviews with staff members, documents and photographs of the environment, taking both space and materiality into account. I conclude that the studied practice is mainly characterized by a tension between a caring discourse and a medical discourse.