The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning.

Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research.

Målet i detta examensarbete är att studera språkutveckling genom att undersöka hur den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL är framträdande i lågstadielärares berättande om sin undervisning inom de samhällsorienterade ämnena med andraspråkselever. Dessutom har jag undersökt hur multimodala medier används i SO-undervisningen med andraspråkselever enligt lågstadielärares berättande. Mina frågeställningar är följande: “Hur framträder den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL i den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever utifrån lågstadielärares berättande?" och “Hur beskriver lågstadielärare användandet av multimodala medier inom den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever?". Studien bygger på Lev Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, Michael Hallidays systemisk-funktionella språkteori och teorier om multimodalitet. Studien är kvalitativ och den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en högindex skola i Malmö. Resultatet visar att ett sociokulturellt förhållningssätt är att föredra med andraspråkselever, där kooperativt lärande lyfts som en framgångsrik lärmetod. Michael Hallidays teori (SFL) är gynnsam som grundar sig i att utgå från elevernas förkunskaper i undervisningen. Dessutom visar resultatet att en multimodal undervisning är viktigt för framgångsrikt lärande med andraspråkselever. I diskussionen presenteras resonemang och slutsatser utifrån resultatet som besvarar frågeställningarna. Vidare behandlar diskussionsdelen hur forskningen påverkar den framtida yrkesprofessionen och hur man kan forska vidare kring ämnet. / The goal is to study language development by investigating how the sociocultural learning theory and the language theory SFL are prominent in primary school teachers' narratives about their teaching in the socially oriented subjects with second language students. In addition, I have investigated how multimodal media are used in SO teaching with second language students according to primary school teachers' narratives. My questions are the following: "How does the socio-cultural learning theory and the language theory SFL appear in the social orientation teaching with second language students based on the primary school teachers' narration?" and "How do primary school teachers describe the use of multimodal media within the social orientation teaching with second language students?". The study is based on Lev Vygotsky's sociocultural learning theory, Michael Halliday's systemic-functional language theory and theories of multimodality. The study is qualitative and the empirical data was collected via semi-structured interviews with five teachers from a high index school in Malmö. The result shows that a socio-cultural approach is preferable with second language students, where cooperative learning is highlighted as a successful learning method. Michael Halliday's theory (SFL) is favorable, which is based on starting from the students' prior knowledge in teaching. In addition, the results show that multimodal teaching is important for successful learning with second language learners. In the discussion, reasoning and conclusions are presented based on the results that answer the questions. Furthermore, the discussion part deals with how the research affects the future professional profession and how to do further research on the subject.