Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om särskilt begåvade elevers skolsituation utifrån deras och vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter av bemötandet under skoltiden. För att uppnå syftet valdes fyra elever som var bedömda som särskilt begåvade samt deras vårdnadshavare. Fokus var att hitta betydelsefulla erfarenheter från tidigare skolgång, från tiden innan eleverna hade bedömts som särskilt begåvade.Empirin speglas delvis utifrån sociokulturella perspektivet, kognitivistiska perspektivet samt relationella perspektivet. I sociokulturella perspektivet är psykologiska processerna resultat av social aktivitet. Kognitivismen har människors intellekt i fokus. Relationella pedagogiken omfattar tre sammanhängande aspekter: relationer som huvudsakliga analysenheter, sociala verkligheten som dynamisk och föränderlig och sociala fenomen som en del av och influerade av sociala sammanhang. Samspelet mellan gruppen och individen är en sammanfattning av dessa teorier. Metoden är kvalitativ, resultatinsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuer som delvis är inspirerade av fenomenologin. Fenomenologin har ett filosofiskt perspektiv med fokus på undersökningspersonens livsvärld. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).Resultatet presenteras utifrån de fyra dominerande teman som har kunnat urskiljas: Mer av samma sak; Bristande förutsättningar hindrar viljan att utmana; Högstadiet utmanar och stimulerar samt Stödet hemifrån. Alla fyra teman finns beskrivna utifrån elevernas erfarenheter samt utifrån vårdnadshavarnas erfarenheter. En mycket kort sammanfattning av erfarenheterna är att eleverna inte uppmanades att fortsätta vidare med nästa arbetsområde, utan fick invänta klasskompisar. Det fanns dock ett undantag då en av eleverna fick stöttning tidigt under lågstadiet och fick utmaningar. Annan erfarenhet var att lärarna hade en intention att stötta och använde uppkopierat material (stenciler) som oftast var mer av samma sak dvs. fler uppgifter inom ett område. Alla fyra elever i studien kom till sin rätt under högstadiet och alla hade ett gott stöd från sina föräldrar. Stödet hade olika karaktär, ibland stöd för att förstå och komma vidare och ibland för att utmana och underhålla elevernas begåvning. Slutsatsen blir att utbildning och fortbildning av pedagoger behövs för att synliggöra och uppmärksamma särskilt begåvade elever samt sprida kunskaper om de metoder som finns om hur man uppmärksammar dessa elever. Dock är den viktigaste slutsatsen är bygga på ett gott bemötande, en bärande relation och rikta fokus på den relationella pedagogiken. / The purpose of this essay was to contribute with knowledge about gifted students’ situation in school, based on their and their guardians’ experiences in general as well as of their received treatment in school in particular. To achieve said purpose, four students estimated to be especially talented, were chosen together with their guardians. The focus was to find relevant and essential experiences from previous years in school, from the time before the students had been labeled gifted. The empirical material is partially reflected by the socio-cultural perspective, the cognitivist perspective as well as the relational perspective. According to the socio-cultural perspective, the psychological processes are a direct result of social activity. Cognitivism focuses on human intellect. The relational perspective consists of three coherent aspects: relations as main units of analysis, the social reality as dynamic and changing, and social phenomenons as a part of and influenced by different social contexts. The interaction between group and individual is a summary of these three theories. The method is qualitative, and the method of gathering results are semistructured interviews partly inspired by phenomenology. Phenomenology has a philosophical perspective with great focus on the life worlds of the study subjects. As method of analysis qualitative content analysis has been used, inspired by Graneheim and Lundman (2004). The result is presented on the basis of four dominant themes that have been distinguished: ‘More of the same’, ‘Inadequate conditions prevent the will to challenge’, ‘Secondary school challenges and stimulates’ and ‘The support from home’. All four themes are described based on the students’ experiences as well as their guardians’. A very brief summary of these experiences is that the students weren’t encouraged to continue working with the next subject area, but instead had to wait for their classmates to finish their studies. There was though one exception where one of the students received support early on during primary school and received challenges based on her abilities. Another experience was that the teachers had the intention to support and used copied material (such as stencils and handouts) which were often more of the same thing, i.e. additional tasks from the same subject area. All four students found their place during secondary school and received a good amount of support from home. This support varied between the different homes; sometimes directed towards understanding and helping the student to move on, sometimes through challenging and feeding the student’s abilities. The conclusion is that education and further training of pedagogues is needed in order to recognize gifted students and to spread knowledge about the methods available to pay adequate attention to these students. However, the most important conclusion is that building on a positive way of treating students, on a durable relation and to focus on the relational pedagogy should be a great matter of interest.

This study examines how singing teachers experience students' nervousness and performance anxiety, what physical and intellectual tools they use to work with it and how they have learned to deal with students' nervousness and performance anxiety. The profession of a vocal coach is a socio-cultural profession – they learn from each other, from their students and through individual studies and education. This study consists of three semi-structured interviews and two exploratory interviews. Qualitative interviews were chosen as method to be able to take part in informants' experiences and knowledge of the subject in a deeper way. Sociocultural perspective was applied as a theoretical angle. What can be deduced from the results is that vocal coaches work with students' performance anxiety and nervousness continuously. The interviewed experienced that there has not been much talk about the subject during their education, but that they themselves have found different ways and strategies to help students with these challenges. The result shows that visualization, the use of metaphors, bodily exercises, involvement of students in concert preparation, "tricking" students into learning, creating a calm, safe and humorous environment, de-dramatization, dialogue with students and self-reflection are used by vocal coaches as tools to handle students' performance anxiety and nervousness

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.

The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur pedagoger resonerar kring digitala verktyg i undervisning med estetiska ämnen. För att närma oss syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta pedagoger från olika förskolor inom en radie av tio mil. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för den här studien i analysen av datamaterialet med ett fokus på begreppen appropriering, scaffolding, den proximala utvecklingszonen samt mediering. I resultatet av studien framkom det tre teman som synliggjorde hur estetiska ämnen samt digitala verktyg kommer till användning i förskolan. Vid det första temat framkom pedagogernas förhållningssätt i estetiska ämnen där det synliggjordes hur barnen får möjligheten att möta och uttrycka sig genom de estetiska ämnesområdena. Det andra temat är användandet av digitala verktyg i förskolan, där pedagogerna synliggjorde för hur de digitala verktygen utnyttjades i förskolan. Vid det sista temat framkom de estetiska lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg, där musiken och bilden tydligt framträdde medan dramatiseringen uteblev. Pedagogerna i den här studien har ett intresse och engagemang att använda sig av såväl de estetiska ämnesområdena som digitala verktyg. Slutsatsen av den här studien är att pedagoger förstärker de estetiska ämnena med digitala verktyg, dock finns det en osäkerhet hos pedagogerna kring hur de tillämpar digitala verktyg i estetiska ämnen. / The purpose of this study is to make visible how educators reason about digital tools in teaching aesthetic subjects. In order to get closer to the purpose, semi-structured interviews have been conducted with eight educators from different preschools within a radius of ten miles. The socio-cultural perspective is the basis for this study in the analysis of the data with a focus on the concepts of appropriation, scaffolding, the proximal development zone and mediation. In the results of the study, three themes emerged that made visible how aesthetic subjects and digital tools are used in the preschool. In the first theme, the teachers' approach to aesthetic subjects emerged, where it was made visible how the children get the opportunity to meet and express themselves through the aesthetic subject areas. The second theme is the use of digital tools in the preschool, where the educators made visible how the digital tools were used in the preschool. In the last theme, the aesthetic learning processes emerged with the help of digital tools, where the music and image clearly appeared while the dramatization did not. The educators in this study have an interest and commitment to use both the aesthetic subject areas and digital tools. The conclusion of this study is that educators reinforce the aesthetic subjects with digital tools, however, there is uncertainty among the educators about how they apply digital tools in aesthetic subjects.

Denna kvalitativa studie undersöker hur kooperativa lärandesituationer påverkar elevers individuella matematiska utveckling genom användning av problemlösningsuppgifter. Studiens bakgrund belyser det innehåll som berör kooperativt lärande, kooperativa lärprocesser, kommunikation, problemlösning samt de matematiska förmågorna. Empirin till studien har samlats in utifrån 18 elever, i årskurs 3, som under tre moment genomfört tre olika problemlösningsuppgifter. Första och tredje momentet genomfördes individuellt av eleverna medan moment två genomfördes under en kooperativ lärandesituation. Vid moment två observerades elevernas samspel med hjälp av observationsscheman. Moment ett och tre jämfördes sedan utifrån den kooperativa lärandesituationen för att se dess påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes det sociokulturella perspektivet i samband med en kvalitativ analys. Resultatet visade en variation av påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. Det som framgick som betydelsefullt för elevers matematiska utveckling var gruppkonstellationen, elevers matematiska kunskapsutveckling samt elevens roll under den kooperativa lärandesituationen. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens metodik och resultat.

The purpose of the present study is to describe adult second language learners’ experiences of mathematics learning from a past and contemporary perspective. What experiences in mathematics do they bring? What does it mean to learn Mathematics through their new language? The study is based on life-world narratives from five second language students with another native language than Swedish. Today they all study at a Swedish folk high school, at upper secondary level and they have previously studied at this level in Mathematics.   The result shows that the meeting with the Swedish school and folk high school context is confusing. They face a new school culture with quite different normative rules and it is unclear to them how to behave as good students in this context. They are positive about the response from teachers which is much unlike their previously experiences. The teachers are competent tutors, supportive, listening, encouraging, friendly, authorities without being iron handed.   The multilingual students in this study describe that the new language is of secondary importance in mathematics learning. Everyone starts off  in year one at upper secondary level and sees mathematics the first period as a refresher. Mathematic studies are, during this period, used to consolidate the mathematical concepts in the new language. All change automatically to their native or previous school language when working with mathematical tasks. There are basic mathematical  concepts learned and automated, it is too cognitively demanding to use the Swedish language. They are critical of how Mathematics is taught, a lot of individual work and pace and says that briefings and discussions are more effective, a teacher led approach that they are familiar with.

In Norway research on immigrants and the labour market has to a large degree focused on immigrants’ shortcomings, be it their lacking knowledge, competence and skills (KCS) or their failures in being recruited to available jobs. This study seeks to refocus current academic interest and investigates the potential benefits of recruiting immigrant employees. It explores highly skilled immigrants and how their KCS is valued, shared and used in a Norwegian workplace. In this study seven immigrant employees in a State organisation (the Directorate) are interviewed about their experiences with having their KCS validated, shared and used. In addition they reflect on the Directorate’s framework conditions for sharing learning, and whether the organisation is able to expand the organisational culture to embrace immigrants’ values, opinions and practices. The study adopts a socio-cultural view on learning and operationalises this approach through the use of Lave and Wenger’s concept of communities of practice (CoPs). Employees in the Directorate are thus seen as members of CoPs and new immigrant employees as novices going through a participative process to gain access to the CoPs’ repertoire of accepted practices. Findings indicate that the negotiation of meaning taking place when new, immigrant KCS enters CoPs is a contested process in which both new employees and veteran members go through a process of identity formation. Findings also indicate that although an organisation may have an inclusive work environment regarding surface-level diversity, the inclusion of foreign values, opinions and practices and the development of a diverse learning environment is dependent on a conscious strategy on harvesting foreign KCS.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.

With the starting point in a self percieved dilemma I reflect on how I acted in a crisis situation and if I could have acted in a different way. I ask questions about how preschool educators can handle children and guardians in crisis and the importance of the pedagogues education and experience in dealing with crisis. I have chosen to focus on a socio-cultural perspective, existentialism and tacit knowledge. The methods of the study have been to write a scientific essay and to use qualitative interviews with four educators. I reflect on theories and concepts and discuss how they can be applied in practice. / I denna essä har jag utgått ifrån ett eget upplevt dilemma och reflekterar över hur jag agerade i en krissituation och om jag hade kunnat agera på något annat sätt. Jag ställer mig frågor om hur förskolan kan hantera barn och vårdnadshavare i krissituationer samt vilken betydelse pedagogers utbildningsbakgrund och erfarenhet har när de hanterar kriser. Det teoretiska ramverket utgörs av ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med litteratur om relationskompetens, utvecklingspsykologi, existentialism och tyst kunskap. Jag kommer att reflektera kring detta och diskutera hur teorierna kan tillämpas i praktiken. Metoderna för undersökningen har varit att skriva i vetenskaplig essäform och att använda kvalitativa telefonintervjuer med fyra pedagoger.