A Lei 10.639/2003 institui a obrigatoriedade da temática \"História e Cultura Afro-Brasileira\" no currículo escolar, abrangendo os estabelecimentos de Ensino Fundamental e Médio das redes oficiais e particulares. Segundo esta lei, esses conteúdos devem ser ministrados no âmbito de todo o currículo escolar, incluindo, assim, o componente disciplinar inglês. O objetivo desta pesquisa consiste justamente em investigar as possibilidades de sensibilização para a temática étnico-racial, junto a um grupo de alunos de Ensino Fundamental da Escola de Aplicação da FEUSP, por meio da aplicação da lei nas aulas de inglês. A metodologia empregada está voltada para a criação e aplicação de materiais didáticos, bem como para a análise desse processo. O trabalho está embasado na teoria sócio-histórico-cultural de Lev Semenovich Vigotski, seus colaboradores e seguidores, principalmente no conceito de ZDP e de desenvolvimento humano por meio de ações mediadas, sejam por instrumentos como material didático ou por outros seres humanos o professor-pesquisador. Os resultados indicam a adequação da disciplina para a aplicação da lei, especialmente no sentido de promover engajamento e participação dos alunos, no uso da língua como meio de acesso a bens culturais e de promoção de reflexão, ao invés do estudo apenas de seu léxico e de suas estruturas gramaticais. As conclusões apontam para a necessidade de frequência das ações, bem como para a diversificação das estratégias didáticas. Também se evidenciou a relevância da lei como um esforço para a conscientização acerca das contribuições dos afrodescendentes na história e na formação da identidade e da cultura brasileiras como um todo. / The law 10.639/2003 establishes the obligation of \"history and Afro-Brazilian Culture\" themes in the school curriculum, comprehending the primary, secondary, public and private schools of the official educational system. According to the law, its contents must be taught in all curriculum subjects, thus, including English. The aim of this research is to investigate the possibilities of raising awareness about ethnic and racial themes with a group of secondary pupils at Escola de Aplicação da FEUSP, through the law implementation in the English lessons. The methodology involves the elaboration and use of teaching materials and the analysis of its process. The research is based on the historical sociocultural theory of Lev Semenovich Vigotski, his co-researchers and followers, mainly in the concepts of ZPD and human development through mediated action, either by tools or other human beings, seen here as the teaching material and the teacher-researcher respectively. Results show the English subject adequacy to implement the law, especially in terms of students\' engagement and participation, using the language as a means of access to cultural assets and reflection upon them, instead of lexicon and grammar practice only. Conclusions point to the need of frequency and diversification of didactical strategies, as well as to the relevance of the law as an effort to raise awareness about the afro-descendants importance in the history and in the formation of the Brazilian identity and culture as a whole.

Submitted by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2017-04-13T14:14:10Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Lucas Gustavo do Nascimento Rigonato - 2017.pdf: 1847894 bytes, checksum: c9cdedf02a07e88f549b7eef0a874772 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2017-04-13T14:14:30Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Lucas Gustavo do Nascimento Rigonato - 2017.pdf: 1847894 bytes, checksum: c9cdedf02a07e88f549b7eef0a874772 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-13T14:14:30Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Lucas Gustavo do Nascimento Rigonato - 2017.pdf: 1847894 bytes, checksum: c9cdedf02a07e88f549b7eef0a874772 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-03-29 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The teaching of Portuguese as a Foreign Language (PLE) has gained prominence in recent years (ALMEIDA FILHO, 2011; FARIA, 2015; FURTOSO, 2015). However, Almeida Filho (2011) calls our attention to the need for research in the area of PLE that re-elaborates the teaching of the language. In this study, I sought to investigate the possible benefits of using an orientation guide during peer review activities in a group of Portuguese as a Foreign Language. Peer review is an activity in which students correct the written text of each other and is premised on the argument that interaction favors learning (FIGUEIREDO, 2006; VYGOTSKY, 1998). For that, the first and second versions of texts written by non-Brazilian exchange students at the Federal University of Goiás (UFG) were contrasted during the first half of 2016. The first language of these students is Spanish. The data were analyzed qualitatively, although some numerical data were used to facilitate the comprehension of the results (NUNAN, 1992). The results demonstrate that peer review activities can be beneficial for language learning as it provides improvement in texts, and students feel benefited by discussing their texts with peers with the aid of an orientation guide. / O ensino de Português como Língua Estrangeira (PLE) tem ganhado destaque nos últimos anos (ALMEIDA FILHO, 2011; FARIA, 2015; FURTOSO, 2015). No entanto, Almeida Filho (2011) nos chama atenção para a necessidade de pesquisas na área de PLE que reelaborem o ensino do idioma. Neste estudo, procurei investigar os possíveis benefícios da utilização de um guia de orientação durante atividades de correção com os pares em uma turma de Português como Língua Estrangeira. A correção com os pares é uma atividade em que os alunos corrigem o texto escrito um do outro e parte da premissa de que a interação favorece a aprendizagem (FIGUEIREDO, 2006; VYGOTSKY, 1998). Para tanto, foram contrastadas as primeiras e segundas versões de textos escritos por estudantes intercambistas na Universidade Federal de Goiás (UFG) no primeiro semestre de 2016, cuja primeira língua é o espanhol. Os dados foram analisados prioritariamente de forma qualitativa, embora alguns dados numéricos tenham sido utilizados para facilitar a compreensão dos resultados (NUNAN, 1992). Os resultados demonstram que a correção com os pares pode ser benéfica para a aprendizagem de línguas, pois proporciona melhoria nos textos, e os alunos sentem-se beneficiados ao discutirem seus textos com os colegas com o auxílio de um guia de orientação.

Studiens syfte är att påvisa hur barn tillämpar enkel teknik i förskolan genom de fem enkla maskinerna. Observationer och”Intervju i farten” är de metodval som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Observationer och intervjuer har genomförts i förskolans utemiljö under en förmiddag och utgår från barnens fria lek där målet är att utgå ifrån barnens perspektiv och reflektioner. Situationerna som blivit valda till studien baseras av barnens nyfikenhet och påvisade intressen. Resultatet i studien visar att två av de fem enkla maskinerna tillämpas av barnen i förskolans utemiljö och fria lek. Detta synliggörs genom deras användning av lutande planet och hjulet ur de fem enkla maskinerna. Det sker genom användning av redskap, som utforskande, del av leken och genom begrepp. Detta sker genom ett sociokulturellt perspektiv där olika faktorer påverkar barnens lärande. / The purpose of the study is to demonstrate how children apply simple technology in preschool through “The Big Five”. Observations and "Interview on the move" are the method choices that answer the purpose and questions of the study. Observations and interviews have been conducted in the preschool outdoor environment during a morning and are based on the children's free play where the aim is to start from the children's perspective and reflections. The situations that have been chosen for the study are based on the children's curiosity and demonstrated interests. The result of the study shows that two of “The Big Five” are applied by the children in the preschool outdoor environment and free play. This is demonstrated by their use of the leaning plane and the wheel from “The Big Five”. It shows by their use of tools such as exploration, part of the game and through concepts. This is done through a sociocultural perspective where different factors influence children's learning.

Numerous research on the development of knowledge and skills within health and social care has been undertaken; however, it can be argued that there is a need to understand the connection between inclusion and the development in knowledge and experience.  The purpose of this dissertation is to explore students’ experiences of the health and social care adult- education program, and participation and learning processes it represents.  The program is considered the formal route to acquire a position as a nursing assistant or health care assistant. Furthermore, the program can be seen as a combination of vocational training, and a measure to reduce unemployment. This empirical study is based on 15 in- depth interviews with students in the health and social care adult-education. These interviews are using a hermeneutic interpretation method, and draw on Lave and Wenger`s theory of learning. In addition to sociocultural theory according to Säljö. Findings indicate that the adult-education program in health and social care is not only a training process, but also a participation process. For the students, it is about gaining participation in the professional community, in Swedish society, and also about an existential safety in a social context. In order to gain participation, intellectual and physical artifacts, as well as personal qualities, are a prerequisite. Despite these requirements, and the challenges students face, the findings reveal that most students continue their studies. This finding leads to the idea that health and social care can be understood a discipline of inclusion. These findings assist the health and social care field in understanding the connection between said artifacts for inclusion in working life and society; in addition, that such programs should be understood from a wider perspective and viewed in relation to the tension between three educational projects: the students` individual project, the program organizer’s project and the national, societal education project.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur formativ bedömning kommer till uttryck i lågstadielärares yrkesutövning i skrivundervisning samt de utmaningar och svårigheter som det kan innebära. Undersökningen bygger på data som samlades in genom semistrukturerade intervjuer om formativ bedömning i skrivundervisningen. Metoden som användes för att analysera datan var innehållsanalys. Analysen genomfördes på det transkriberade intervjumaterialet. Resultaten visar att lärare har till viss del en samstämmig syn på vissa aspekter av formativ bedömning men resultaten avslöjar också vissa skillnader i lärarnas syn på formativ bedömning. Undersökningen visar att lågstadielärare lägger stor vikt vid elevernas self-efficacy och väljer därför att inte vara alltför kritiska till formen i elevernas texter. De fokuserar istället på de innehållsliga aspekterna i bedömningen av elevtexter som producerats av elever som befinner sig i den tidiga skriftspråksutvecklingen. Fokus skiftas successivt till formen i texterna i takt med att elevernas skriftspråk utvecklas. Lågstadielärare uttrycker även att deras formativa bedömning kan förmedlas både muntligt och skriftligt, men att båda kräver stor tidsåtgång. Just tid är något som lärare upplever som en bristvara och något som utgör ett hinder för den formativa bedömningen. Kamratbedömning, att vara närvarande i klassrummet, checklistor och att stötta eleverna under tiden som deras texter växer fram ses som särskilt effektiva formativa metoder.

Bakgrunden till studien är att forskning kring elever med språkstörning i matematikundervisningen ärbegränsad. Den lilla forskning som finns är mest internationell. Syftet är att vi vill bidra med en inblick ivilka svårigheter som kan uppstå och hur matematikundervisningen kan utformas för elever medspråkstörning, på lågstadiet och mellanstadiet. Det är en kvalitativ studie, som gjordes medsemistrukturerade intervjuer. Urvalet är begränsat, endast nio speciallärare med inriktning motmatematikutveckling deltog. Det teoretiska ramverket utgår från den sociokulturella teorin medmedierande verktyg och den didaktiska teorin med hur undervisning kan ske. Vi analyserar resultatetmed utgångspunkt i de specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga speciallärare upplever att det är språket som ställer till det för elevermed språkstörning i matematik. Det är främst matematiska begrepp och kommunikation påmatematiklektioner som framkommer i intervjuerna. Kartläggningen utgör grunden när speciallärarnagör individuella anpassningar. Många speciallärare har enskild undervisning med eleverna medspråkstörning då de arbetar med begreppsbildning och använder det medierande verktyget konkretmaterial. Detta ska leda fram till att eleven med språkstörning ska kunna delta i klassundervisningen.Slutsatsen av studien visar att det finns behov av att kunskaperna kring elever med språkstörning imatematik ökar. Vid speciallärarutbildningen behöver språkutveckling och sambandet mellan språk ochmatematik ingå. Vi anser att kommunerna bör ha personal med kompetens om språkstörning ditspeciallärarna kan vända sig vid behov. / The basis of our study is that research on mathematics education for pupils with DLD, DevelopmentalLanguage Disorder is limited. The research which does exist is predominantly international. Thepurpose of our study is to offer insight in difficulties which may arise and how mathematical educationmay be designed for pupils in grades 1-6 with DLD. This is a qualitative study based on semi-structuredinterviews. The selection has been limited, only nine special education teachers, specializing inmathematical development, took part. Our results are analyzed from a special educational viewpoint,categorical and relational. The results of our study show that every one of the special education teachers feel that language is anissue for pupils with DLD in mathematics. The main issues, which come up in the interviews, are to dowith concept and communication within mathematics. Mapping makes up the basis for the adaptationsspecial education teachers do. Many special education teachers utilize individual teaching for pupils withDLD, when they work on conceptualization, using the mediating tool physical material. This is meant tolead to the pupil with DLD being able to take part in class teaching.Our conclusion is that there exists a need to increase knowledge on mathematical education for pupilswith DLD. Language development and the link between language and mathematics, needs to beincluded in the training of special education teachers. It is our opinion that municipalities require skilledstaff with knowledge of DLD, to whom special education teachers may turn when needed.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.

No description available.

Studiens syfte var att beskriva hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) används av lärare i den anpassade skolan för att främja elevers arbete med ämnesinnehåll, språkutveckling och kognition. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data analyserades i en tematisk analys. Urvalet bestod av åtta lärare i den anpassade skolan. Resultatet visade att lärare använder AKK i stor utsträckning för att möjliggöra arbete med ämnesinnehåll. Användandet av AKK gynnade elevernas språkutveckling och kognition, då lärarna möjliggjorde arbete i den proximala utvecklingszonen. Både empirisk och teoretisk generalisering låg till grund för arbetet med ämnesinnehåll, och vi fann exempel på lärare som arbetade liknade en learning activity. Lärarna önskade utveckla arbetet med att tolka elevernas deltagande i ämnesarbetet, samt att få mer stöd i form av färdigutvecklade lektionsstrukturer. Eleverna utmanades att fördjupa sitt kunnande vilket också kan gynna dem i ett samhällsperspektiv på lång sikt. Resultatet av studien kan användas av lärare i det didaktiska planeringsarbetet. / The aim of the study was to describe how Alternative and Augmentative Communication (AAC) is used by teachers in special schools to promote students' work with subject content, language development and cognition. The study was based on the sociocultural perspective. A qualitative interview study was conducted and the data was analyzed in a thematic analysis. The sample consisted of eight teachers in special schools. The results showed that teachers use AAC to a large extent to enable work with subject content. The use of AAC benefited the students' language development and cognition, as the teachers enabled work in the zone of proximal development. Both empirical and theoretical generalization was the basis for the work with subject content, and we found examples of teachers whose work was similar to a learning activity. The teachers also wanted to develop the interpretation of the students' participation in the subject work, as well as to receive more support in the form of fully developed lesson structures. The students were challenged to deepen their knowledge, which can also have long term societal benefits for students. The results of the study can be used by teachers in didactic planning work.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.