Denna studie belyser användningen av digital teknik i undervisningsmoment på stor- och småbarnsavdelningar, vilken tillgång barnen har till det digitala samt kompetensutveckling hos förskollärare. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer utifrån det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan människor och kulturella redskap har en betydelsefull roll. Sammanfattningsvis kunde resultaten i denna studie belysa vikten av adekvat digital kompetens, barnens tillgång till den digitala tekniken, fortsatt kompetensutveckling för förskollärarna inom ämnet samt användningen av den digitala teknik i undervisningen. Dagens barn lever i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken används på många varierande sätt. Tekniken utvecklas fort och kompetensutveckling är alltid något som kommer att behövas, speciellt i undervisningen tillsammans med barnen.

Choosing appropriate teaching materials is a central part of a teacher’s workday, However, this central aspect has been missing from my teacher education. It is partly against that background that this study has been conducted. Several studies and essays have been conducted on this general topic, but few of them have approached it from a perspective of civic and social studies, a research gap which this study aims to contribute to fil. The aim of this study has been to investigate how civic and social studies teachers’ reason about their choice of appropriate teaching materials.  This study has used a method of semi-structured quantitative interviews with a total of five civic and social studies teachers. Two of them worked with grades 7 – 9, and three of them at an upper secondary school. When analysing the teachers’ answers, four different theoretical aspects has been applied. The first is based on a – for this study specific – definition on teaching materials. The second aspect is based on Imsens understanding of frame factors and how they affect teachers. The third aspect is based on a sociocultural understanding of learning and the fourth was a general and a subject specific didactical analysis on the teachers’ choice of teaching materials.  The result of the study shows that teachers use a broad variety of teaching materials but that the physical textbook is the primary one. The textbook is complimented with secondary pedagogical materials, such as videos from Youtube and information from government agencies. Several frame factors affect teachers and their choice of teaching materials, but the two main ones are based on the schools’ economy and student related aspect, mainly their low reading comprehension and low subject specific knowledge. The school’s economy determents when the teachers are available to purchase new teaching materials, but factors related to students are more important when choosing new teaching materials. Based on a social cultural perspective on teaching the textbook is viewed as a secondary artefact for mediating cultural knowledge. The textbook is viewed as more important for teachers as students’ reading comprehension and subject specific knowledge is lower then expected. From a general and a subject specific didactical analysis the teachers focus on general didactical aspects when choosing a new textbook and subject specific didactical aspects when choosing complimentary teaching materials. / Läromedel, dess val och användning är en central del i ämneslärares yrkesdag, men trots det lyser det med sin frånvaro från lärarutbildningen. Mot bakgrund av min stundande lärarexamen och övergång till yrkesverksam samhällskunskap och historielärare har den här studien ämnat undersöka hur specifikt samhällskunskapslärare resonerar om läromedel eftersom samhällskunskapsämnet, av tradition, är ett mindre läromedelsstyrt skolämne än historieämnet. Det finns ett brett och väletablerat forskningsfält avseende läromedelsforskning generellt och i flera olika skolämnen. Frågan om hur lärare förhåller sig till läromedel har motiverat doktorsavhandlingar, lärarstudenters examensarbeten och forskningsartiklar under lång tid. Däremot har forskningsfältet avseende samhällskunskapslärarnas och samhällskunskapsämnets relation till läromedel varit tämligen outforskat.  Studien har därför, via kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt fem yrkesverksamma samhällskunskapslärare – två vid högstadiet och tre vid gymnasiet – och deras val och användning av läromedel utifrån en komparativ ansats. Studien har utgått från fyra teoretiska perspektiv: begreppet ”läromedel” har operationaliserats utifrån en bred förståelse av läromedel, en ramfaktorteoretisk utgångspunkt för att bättre förstå lärarnas yrkessituation, ett sociokulturellt perspektiv på lärande har även anlagts och en ämnesdidaktisk analys utifrån den (ämnes)didaktiska triangeln.  Resultatet från studien visar att lärarna använder en bred variation av läromedel i sin undervisning, där den fysiska läroboken utgör det primära läromedlet som kompletteras med olika sekundära läromedel – exempelvis Youtube-klipp och information från myndighetssidor. En rad olika ramfaktorer påverkar lärarnas läromedelsval, men särskilt två framstår som särskilt viktiga. Den ena är den ekonomiska faktorn och skolans ekonomi som utgör en tydlig ram för lärarna att förhålla sig till och det finns en ekonomisk medvetenhet bland lärarna i relation till läromedel och läromedelsinköp. Den andra är elevfaktor och då särskilt elevernas bristande läsförmåga och bristande förkunskaper som påverkar urvalet av lämpligt läromedel. Den ekonomiska faktorn kan beskrivas som viktas inför läromedelsinköpet och elevfaktorn som viktigast vid värderingen och valet av läromedel. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses läroboken som en sekundär artefakt för mediering och vars betydelse i undervisning blir allt tydligare i och med elevernas bristande läsförmåga och förkunskaper. Utifrån en ämnesdidaktisk analys framstår läroboksvalet präglas av allmändidaktiska överväganden medan kompletterande material väljs utifrån ämnesdidaktiska överväganden.

Denna studie tittar närmare på representationen av genus och etnisk mångfald i barnlitteraturen på tre mångkulturella förskolor. Alla skolorna kommer från olika stadsområden i Uppsala och studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är delvis att se hur representation framstår i barnlitteratur och delvis hur dessa böcker väljs och presenteras för barnen. Studien är uppdelad i två delstudier, den första är en kvantitativ studie där alla bilderböcker på de valda avdelningarna räknas och sammanställs i grafer som visar antalet pojkar och flickor som huvudkaraktär. Ytterligare en graf har sedan skapats för att se hur etnisk mångfald presenteras i böckerna. Den andra delstudien är en kvalitativ text- och bilderboksanalys av sex utvalda böcker från de valda förskolorna. Dessa böcker inkluderar någon form av etnisk mångfald eller genus. Utöver dessa två delstudier har det även gjorts intervjuer med en förskollärare från varje vald förskola om hur barnlitteratur införskaffas till förskolorna och hur den används. Resultatet av studien är att representationen av flickor och minoritetsgrupper i barnböcker har förbättrats mot tidigare forskning, dock är de två grupperna fortfarande underrepresentaterade.

SammanfattningBakgrunden till min studie är att i genomsnitt ungefär tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska (Skolverket Greppa språket, 2011) och vad detta kan innebära när det gäller lärandemiljöers utformning och innehåll. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare i skolans tidiga årskurser tänker kring flerspråkighet och kring lärandemiljöer och undervisning inriktad på utveckling av såväl språk som lärande. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flerspråkighet och begrepp som t ex kodväxling och språkinriktad undervisning är i fokus. . Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lärare som är verksamma i skolans tidiga år vid två skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lärarna till största delen har en positiv hållning till flerspråkighet men också att de till övervägande delen är inne på att klassrumsundervisningen ska ske på elevernas andraspråk, dvs. svenska. Medan bristande personella resurser och lite eller inget studiestöd uppfattas som hinder i den språkliga miljön, menar lärarna att det är positivt att arbeta språkligt i skolans olika ämnen, inte minst med ämnesspecifika begrepp och med faktatexter. Lärarna önskar förutom mer resurser också att tillämpa och utveckla olika metoder samt större samverkan med modersmålslärarna. Studiens slutsatser pekar på att lärarna på ett övergripande plan ställer sig positiva till flerspråkighet men att de också kan uppfatta denna som begränsande i en svenskspråkig kontext. Vidare präglas lärarnas didaktiska val av den språksyn de företräder vilken kan vara en av flera orsaker till att tvåspråkig undervisning inte förekommer som organisatorisk utgångspunkt. Studiens slutsatser pekar också på behovet av språkutveckling i alla skolans ämnen och på att lärare måste ha kompetens att såväl utveckla lärandemiljöer som inkluderar alla som kompetens att göra funktionella bedömningar av utvecklingen både när det gäller språk- och ämneskunskaper.

SammanfattningKerr, Åse & Lindhe Essfors, Jeanette (2016). “Vissa nötter är svårare att knäcka än andra”En intervjustudie om gymnasielärares nycklar till framgång för elever med bristandemotivation. (Keys to reach students with a lack of motivation). Pedagogik, Institutionenför Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.Denna studie belyser faktorer som ökar motivation till lärande. Som teoretiskt ramverkanvänder vi Illeris (2015) modell “Lärandets tre dimensioner”, samspel, drivkraft ochinnehåll, samt Säljös (2000) sociokuluturella perspektiv. Utifrån tidigare forskningsdel harbegreppen samsyn, delaktighet, inkludering och lärmiljö framkommit som nycklar förframgång.Studien har sin upprinnelse i vår upplevelse av utmaningen i att leda elever med bristandemotivation till framgång. Syftet är att studera, tolka och förstå vad några gymnasielärareuppfattar vara nycklar till studieframgång för elever med bristande motivation.Vi har valt en halvstrukturerad kvalitativ metod för att samla in empiri. Det empiriskamaterialet består av fokusgruppsintervju med gymnasielärare utifrån nyckelbegrepp ochansvarsfördelning på individ-, grupp- och organisationsnivå. Resultatet pekar mot att läraretar för givet att elever är motiverade när de påbörjar sina gymnasiala studier och hargrundförutsättningar för att själv ta ansvar för att lyckas.Vi har även konstaterat att lärarna efterfrågar ett utökat ledningsansvar för uppbyggnad avsamsyn via kollegialt lärande. För ökad motivation ska förändringar göras iundervisningssituationen och inte hos eleven. Relationskompetensen och att hitta lösningari samspel med omgivningen är nycklar till framgång.Nyckelord: delaktighet, fokusgrupp, inkludering, lärmiljö, lärandets tre dimensioner,motivation / AbstractKerr, Åse & Lindhe Essfors, Jeanette (2016). “Vissa nötter är svårare att knäcka än andra”En intervjustudie om gymnasielärares nycklar till framgång för elever med bristandemotivation. ( Keys to reach students with a lack of motivation). Pedagogik, Institutionenför Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.This study with a theoretical base, within a sociocultural perspective, highlights the factorsthat increase the motivation to learn. Based on parts from previous research the concepts ofconsensus, participation, inclusion and learning environment emerged as keys to success.As a theoretical framework we use Illeris thoughts about internal and external motivationand the three dimensions, interaction, motivation and content.The study has its origins in our experience of the challenge to lead students with a lack ofmotivation to success.The aim is to study, interpret and understand what some secondaryteachers perceive to be the keys to educational success for students with a lack ofmotivation.We have chosen a half-structured qualitative method to collect empirical data. Theempirical material consists of focus group interviews with secondary school teachers basedon key concepts and responsibilities at individual, group and organizational level. Theresults indicate that teachers assume that students are motivated when they begin theirsecondary studies and the prerequisites to take responsibility for the success.We also found that the teachers are demanding a broader management for buildingconsensus through peer learning. To increase the motivation, changes has to be made in theteaching situation. Relationship skills and finding solutions in interaction with the environment are keys to success.Keywords: participation, focus group, inclusion, creative learning environment, learningin three dimensions, motivation.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om läslyftets betydelse för lärare och elever. De frågor som ställs är:•Vilken påverkan har Läslyftet haft för lärarens utveckling av undervisningen?•Vad anser lärarna har påverkat elevernas läsutveckling?•Vilken skillnad har lärarna sett på elevernas läsutveckling mellan klasser och årskurser som ingått och inte ingått i Läslyftet?För att kunna besvara mina frågor har jag genomfört en kvalitativ studie genom intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurser F-6. Lärarna kommer från samma skola och har medverkat i Läslyftet.Mitt resultat redogör för lärares erfarenheter av och funderingar över Läslyftet samt hur de ser på elevers utveckling genom Läslyftets modeller och arbetssätt. I resultatet blir det tydligt att lärare i undersökningen har utvecklats genom Läslyftet och att lärares utveckling har påverkat elevers utveckling positivt. I resultatet synliggörs det också att lärare utvecklats genom kollegialt lärande.I slutsatsen diskuteras lärares utveckling genom det kollegiala lärandet och fortbildningens betydelse för lärares utveckling av undervisning, samt bestående förändring av elevers utveckling genom Läslyftet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier lärare i fritidshem som används för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolmiljön. Genom att använda kvalitativa intervjuer har vi fått insikt i hur olika skolor hanterar situationen med elever som har neuropsykiatriska diagnoser. I vår undersökning har vi identifierat tydlighet, struktur och upprepning som centrala riktlinjer för detta arbete. I vårt arbete har vi fördjupat oss i att utforska olika aktiviteter och strategier och vi har försökt belysa hur skolor och fritidshem kan skapa en mer tillgänglig och stödjande miljö för dessa elever. Vidare har vi integrerat ett sociokulturellt perspektiv i vår analys, vilket hjälper oss att förstå hur interaktion och lärande former av sociala och kulturella kontexter. Vi har kopplat detta till det sociokulturella perspektivet, vilket har genomsyrat hela vår studie. Dessutom har vi detaljerat vårt metodval och genomfört en noggrann metoddiskussion för att belysa vårt tillvägagångssätt. Genom att presentera och analysera intervjuerna har vi fått insikter som har berikat vår förståelse för ämnet. Avslutningsvis har vi sammanfattat våra resultat och diskuterat deras implikationer, samtidigt som vi har pekat på möjliga områden för framtida forskning.

Syftet med följande studie är att synliggöra hur fyra svenska pianolärare tänker kring sin undervisning; vilka instrument bör användas, hur många, vilket material ska läras ut, samt vad som är viktigt i relation till pedagogik. Det teoretiska ramverket som har använts är sociokulturellt perspektiv och metoden är halvstrukturerade intervjuer. Resultaten visar att de flesta pianolärare föredrar akustiska instrument över elektiska, då anslaget möjliggör en större förmåga att uttrycka sig musikaliskt. Deltagarna föredrog även att ha minst två instrument i undervisningsrummet för att möjliggöra samspel med eleverna. Vidare rekommenderades pianoböcker som undervisningsmaterial med asterisken att de inte användes uteslutande av annat material, då variation är positivt. Till sist uttryckte studiens deltagare att förmågan att anpassa sig efter elevens intressen som något att föredra, tillsammans med en uttänkt plan kring vad eleven ska kunna så småningom.

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas.

<p>Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt. Fokus i studien har lagts på samarbetets eventuella utveckling av den gemensamma slöjdprocessen. Dokumentationen har skett skriftligt i form av loggbok samt genom att digitalt dokumentera processen från början till slut. Med det dokumenterade materialet som underlag har vi sedan gjort en studie utifrån den tidigare forskning och litteratur som finns på området. Vi har diskuterat och relaterat de resultat vi fått fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt även kopplat våra slutsatser mot vår framtida profession som slöjdlärare. De resultat som vi fått fram anser vi pekar på att samarbete inom slöjden, på många olika plan kan utveckla slöjdprocessen. Resultatet visar på att samarbetet oss emellan har bidragit och förändrat både processen och produkten. Alltifrån grundidén till hela slöjdprodukten, tekniska konstruktionslösningar och problem, till praktiskt slöjdande och utvärdering av processen. Vi anser även att studien visar att samarbete i slöjden bidrar till att skapa en bättre lärandemiljö, och i sin tur ger bättre förutsättningar för elever att inhämta och ta till sig kunskap. Det sociokulturella arbetssättet som samarbetet skapar, anser vi hjälper dem som är delaktiga i processen att bättre förstå den kunskap som förmedlas, t.ex. genom dialogen som uppstår runt det praktiska slöjdandet.</p>