The subject for our bachelor thesis is how sugar is portrayed in Aftonbladet. By analyzing newspapers from 1995 and 2013 we wanted to research if the portrayal of sugar has changed during the years. We have noticed that there is a trend of being healthy and fit today. “Strong is the new skinny” is a quote we can see in social media and on blogs today. In the humans pursuit of becoming healthy and strong the sugar has become the villain in todays society. In 2014, many cookbooks with sugarfree recipies have been published and the media can’t seem to stop writing about new diets and how to loose weight. To analyze the difference in how sugar is portrayed in Aftonbladet between 1995 and 2013 we made a quantitative content analysis. A conclusion of our analysis shows that there are more texts about sugar in 2013 than in 1995 and that the recipies are the dominant kind of texts in the latter. Most texts in 1995 was recipes and texts about the risk of sugar came second. In 2013 the recipes had decreased but there had been an increase in dietary recommendations. The authors behind the texts are mostly the writers or celebrities, but when it comes to the texts about the risks of sugar it’s usually a researcher who is the author. 2013 there was only written about one celebrity who lost weight, while in 1995 it was the individuals behind the texts. There is a mixed message about sugar, it is written about both as an ingredient in a recipe at the same time as critical voices warning the reader about the same type of foods are heard.

False or misleading information can damage societal cohesion, school libraries are involved in teaching media and information literacy and can be an important start for students' knowledge in the field. The thesis aims to investigate how library plans and school library plans present the school library's mission with teaching media and information literacy, and how a didactic school library model could look like and what it can contribute to the school library's activities. To achieve the purpose, the questions are used: What can a theoretical model of school library di-dactics contain? How do library and school library plans present the school library's learning area MIL from a didactic perspective? And why does the school library need a didactic model and what could it contribute? The method is a qualitative content analysis of 18 current library and school library plans. The result is analyzed with a school library didactic model developed based on the didactic basic questions what, how and why. Hansen's model of library didactics is also used and the school library's central areas such as the room, intermediation and as a pedagogical resource. The study concludes that there are differences in how the plans presents the school library's role with MIL and that a clearer school library plan designed by the principal, school librarian and other relevant staff at the school in collaboration can clarify the school library's activities. A school library didactic model can be relevant for demonstrating the school library's special role and promoting the status of an integration in the school's activities. This is a two-year master's thesis in library and information science.

Samhällskunskapsämnet har en viktig roll i att fostra elever till att verka och delta i samhället. Som ett led i att värdera och skapa åsikter är det viktigt att anamma ett källkritiskt förhållningssätt eftersom det främjar åsikter och uppfattningar grundat på vetenskap. I takt med digitaliseringen har behovet av ett källkritiskt förhållningssätt ökat, framförallt på grund av att digitala kanaler gör det enklare för en bredare massa att nå ut med information (Nygren, 2019, s. 49). Syftet med denna forskningsöversikt är att återge forskning, som behandlar lärares undervisning kring informationssökning och källkritik inom främst samhällskunskap. Översikten avser också att behandla forskning, som visar på vilka förutsättningar och didaktisk kunskap som krävs för en allsidig och utvecklande undervisning.  Fokus har legat på högstadiet 7–9, men även underlag som berör andra åldrar har bejakats. Vidare har både nationellt och internationellt material använts som underlag. Översikten visar på att det finns en grundläggande kunskap bland lärare inom källkritik, men att det finns brister gällande likvärdigheten i undervisningen kring informationssökning. Lärares nyfikenhet och förmåga till att inhämta ny kunskap inom området är en viktig faktor för en allsidig undervisning. Även skolstyrningen påverkar i form av vilka förutsättningar som finns rörande digitala resurser, ämnesövergripande samarbeten och fortutbildning. Forskningen efterlyser mångsidig informationssökning och källkritik med både ämnesspecifika och ämnesövergripande arbeten, något som många skolor inte lever upp till idag.  I slutändan är ett brett källkritiskt förhållningssätt med förmågan att hantera både traditionella och digitala källor viktiga komponenter för en välfungerande demokrati där tilltron till demokratiska funktioner och vetenskap utgör en grund i samhället.

This project degree essay aims to analyze the ways textbooks made for the Swedish upper secondary school course samhällskunskap 1b [Social studies, 1b] describe the Swedish concept of källkritik [source criticism and information evaluation]. The essay uses theories formulated by prominent Swedish authors on the subject – as well as the National Agency for Education’s (Skolverket) guidelines – to perform a content analysis on textbooks produced by the biggest teaching material producers in Sweden. Furthermore, the study performs a general thematic content analysis of what kinds of source criticism the different textbooks use and how well they align with the theoretical framework. Finally, a report by the Schools Inspectorate (Skolinspektionen) is used to define four areas of development that the textbooks should be working with. The results of this study show that the textbooks vary in their descriptions of source criticism in terms of both their complexity and what core ideas are attributed to the concept. Three of the five textbooks show tendencies towards the most basic kinds of source criticism, while only one of the five show signs of the most complex kinds of source criticism. Overall, the textbooks often use a loosely defined version of source criticism and lack adaptation to the digitalization that the Swedish society is currently experiencing. Four of the five analyzed textbooks need to modernize their perspective on source criticism. All the textbooks are lacking in terms of preparing students for critically analyzing the information they meet in their daily digital lives.

In today's society, the use of digital tools and social media is increasing. Therefore, we want to study how preschool teachers express their use of digital tools, and how they describe a source-critical approach in relation to children's usage of information communication technology (ICT). Semi structured interviews have been conducted to collect data. A qualitative analyse based on socio-cultural and a media pedagogical approach, focusing on a source-critical perspective was conducted. Preschool teachers establish that digital tools and ICT are complementary to the analogue. The results show that similar digital tools are available at the studied preschools. Further, how preschool teachers discuss the purpose of and how digital tools were used was congruent.  A projector was for example used to create imaginary worlds for intra-active play. Tablets and computers are supposed to be used to play educational games, read fairy tales, listen to music, take photos and document. The preschool teachers work conscious to plant a seed that enable the children’s source critical ability to grow. This is based on a conscious critical source use when it comes to digital tools and ICT. / I dagens samhälle ökar användandet av digitala verktyg och sociala medier. Därför vill vi undersöka hur förskollärare beskriver att de använder digitala verktyg, och hur de beskriver ett kritiskt förhållningssätt i relation till barnens användning av Information- och kommunikationsteknik (IKT). En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet med ett mediepedagogiskt, samt källkritiskt förhållningssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har ett resultat uppnåtts. I resultatet framgick det vilka digitala verktyg som finns på de olika förskolorna, samt hur förskollärare resonerar kring hur och vad de använder de digitala verktygen till. De digitala verktygen används främst till att projektera på väggen för att skapa olika lekvärldar. Surfplattor och datorer används mest till att spela kunskapsspel, läsa sagor, lyssna på musik, samt att fota och dokumentera. Digitala verktyg och IKT bör användas som ett komplement till den vardagliga undervisningen och ska inte ta över de analoga verktygen. Förskollärarna arbetar medvetet för att så ett frö som möjliggör för barnens källkritiska förmåga till att växa. Detta bygger på en kritisk medvetenhet kring källanvändning när det kommer till digitala verktyg och IKT.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk. / Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.

In recent years, theories have emerged about whether the source critical approaches that are encouraged in school affect students’ trust in credible sources. The purpose of this thesis is to illuminate the perspectives of upper secondary students; their experiences of lectures in source criticism, and how the teaching has affected their trust in the credibility of established news media, scientific research, and authorities. The purpose is also to illuminate how educators can encourage upper secondary students to be source critical and at the same time maintain their trust in reliable sources.  In the beginning of 2022, a digital survey was sent out to upper secondary schools in 15 Swedish cities. The empirical material which the study is based on consists of questionnaire responses from 68 Swedish upper secondary students. The analysis is based on pragmatism and John Dewey’s thoughts on teaching to interpret, understand and explain the statements that emerged in the questionnaire responses. The study identified nine aspects related to how educators can balance source criticism and source trust in their teaching. Furthermore, the results show that source trust may need to be given more space in the lectures, and that the students’ trust in credible sources seem to have been maintained and strengthened to some extent by lectures in source criticism, while the teaching also has contributed to critical attitudes towards the same sources in some respondents. Based on this, it is concluded that lectures in source criticism can have a negative impact on individual students trust in credible sources, and that educators need to reflect upon how they teach source criticism; what messages they send out and how these can be interpreted by their students. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

La production littéraire de Claude Mathieu, s’étalant de 1957 à 1965, tranche avec les oeuvres de ses contemporains. Le plus souvent, ces derniers défendent un nationalisme moderne et mettent à l’avant-plan le territoire et la société québécoise. De son côté, Mathieu aborde des thèmes plus généraux, par exemple le temps, l’art ou l’érotisme, qui trahissent ses sources d’inspiration issues de la littérature française et des littératures étrangères. Cet aspect est plutôt inusité chez les écrivains québécois de la décennie 1960. Dans cette analyse intertextuelle, nous cherchons à montrer la singularité de l’écriture de Claude Mathieu. Nous exposons ses principales sources et influences littéraires afin de comprendre comment il s’en inspire et comment elles orientent sa poétique où domine le fantastique teintée d’images surréalistes. L’analyse est constituée de deux chapitres. Le premier est consacré au recueil Vingt petits écrits ou le mirliton rococo. Les textes étudiés sont regroupés en trois sections, selon l’époque des références qui les appuient, soit les littératures hellénique, classique et moderne. Le second chapitre traite de La mort exquise, l’oeuvre la plus importante de Claude Mathieu. En analysant les principaux textes de ce recueil, nous montrons comment l’influence d’André Pieyre de Mandiargues et de Jorge Luis Borges s’impose face à la multitude de références diverses convoquées dans le premier recueil de nouvelles de Mathieu. Nous montrons également comment ces influences sont absorbées et transformées pour créer une écriture originale. / Claude Mathieu’s literary production, spanning from 1957 to 1965, differs quite a lot from the work of his contemporaries. Most often, they defend a modern nationalism and bring to the forefront Quebec’s society and territory. For his part, Mathieu discusses more general topics, such as time, art or erotism, inspired by French and foreign literature. This is rather original among Quebec writers of the 1960s. With this intertextual analysis, we seek to show the singularity of Claude Mathieu’s writing. We outline its main literary sources and influences in order to understand how he is inspired and how they guide his poetics. The analysis consists of two chapters. The first is devoted to the collection Vingt petits écrits ou le mirliton rococo. The texts studied are grouped into three sections, depending on the time of the references that support them, either Hellenic, classical or modern literature. The second chapter deals with La mort exquise, the most important work of Claude Mathieu. By analyzing the main pieces of this collection, we show how the influence of André Pieyre de Mandiargues and Jorge Luis Borges became larger than all the various references convened in the first collection of Mathieu’s short stories. We also show how these influences are absorbed and transformed to create an original writing.

Den här studien fokuserar på att undersöka i vilken utsträckning tidningsartiklar som baseras på källor hämtade från sociala medier uppfyller kriterierna för nyhetsurval samt vilka källkritiska principer som källorna uppfyller. Det undersöks även hur berättartekniker påverkar utformningen av artiklarna. Syftet är att utveckla en förståelse för vad som ligger till grund för skapandet av artiklarna samt bringa klarhet i huruvida skapandet av artiklarna legitimeras av de tre journalistiska teorierna nyhetsurval, källkritik och medielogik. Det empiriska materialet som studeras innefattar tre artiklar från Aftonbladet och en från Expressen. För att undersöka detta används en kvalitativ innehållsanalys och tematisering som metod. Studiens valda teorier och deras kriterier utgör grunden till de analytiska teman som används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar att tidningsartiklarna uppfyller en eller flera kriterier som en händelse bör uppfylla för att legitimera skapandet av nyheten. Vidare visar studiens resultat att källorna som var hämtade från sociala medier inte uppfyller de källkritiska principerna samt att berättartekniker som tillspetsning, förenkling och intensifiering var de som påverkade utformningen av artiklarna mest. / The focus of this study is to investigate the extent to which newspaper articles based on sources gathered from social media fulfils the criteria for news selection and which source-critical principles that the sources fulfils. It also examines how narration affect the design of the articles. The purpose of this study is to develop an understanding of what the basis for creating the articles is and to clarify whether the creation of the articles is legitimized by three journalistic theories which are news selection, source criticism and media logic. The empirical material studies is comprises three articles from Aftonbladet and one from Expressen. To investigate this a qualitative content analysis and thematization is used as method. The chosen theories and their criterias form the basis of the analytical themes used to analyse the empirical material. The result of the analysis shows that the newspaper articles meet one or more criteria that an event should fulfil in order to legitimize the creation of the news. Furthermore the study results shows that the sources obtained from social media did not measure the source-critical principles and that narrative techniques such as accentuation, simplification and intensification were those that affected the design of the articles most.

La production littéraire de Claude Mathieu, s’étalant de 1957 à 1965, tranche avec les oeuvres de ses contemporains. Le plus souvent, ces derniers défendent un nationalisme moderne et mettent à l’avant-plan le territoire et la société québécoise. De son côté, Mathieu aborde des thèmes plus généraux, par exemple le temps, l’art ou l’érotisme, qui trahissent ses sources d’inspiration issues de la littérature française et des littératures étrangères. Cet aspect est plutôt inusité chez les écrivains québécois de la décennie 1960. Dans cette analyse intertextuelle, nous cherchons à montrer la singularité de l’écriture de Claude Mathieu. Nous exposons ses principales sources et influences littéraires afin de comprendre comment il s’en inspire et comment elles orientent sa poétique où domine le fantastique teintée d’images surréalistes. L’analyse est constituée de deux chapitres. Le premier est consacré au recueil Vingt petits écrits ou le mirliton rococo. Les textes étudiés sont regroupés en trois sections, selon l’époque des références qui les appuient, soit les littératures hellénique, classique et moderne. Le second chapitre traite de La mort exquise, l’oeuvre la plus importante de Claude Mathieu. En analysant les principaux textes de ce recueil, nous montrons comment l’influence d’André Pieyre de Mandiargues et de Jorge Luis Borges s’impose face à la multitude de références diverses convoquées dans le premier recueil de nouvelles de Mathieu. Nous montrons également comment ces influences sont absorbées et transformées pour créer une écriture originale. / Claude Mathieu’s literary production, spanning from 1957 to 1965, differs quite a lot from the work of his contemporaries. Most often, they defend a modern nationalism and bring to the forefront Quebec’s society and territory. For his part, Mathieu discusses more general topics, such as time, art or erotism, inspired by French and foreign literature. This is rather original among Quebec writers of the 1960s. With this intertextual analysis, we seek to show the singularity of Claude Mathieu’s writing. We outline its main literary sources and influences in order to understand how he is inspired and how they guide his poetics. The analysis consists of two chapters. The first is devoted to the collection Vingt petits écrits ou le mirliton rococo. The texts studied are grouped into three sections, depending on the time of the references that support them, either Hellenic, classical or modern literature. The second chapter deals with La mort exquise, the most important work of Claude Mathieu. By analyzing the main pieces of this collection, we show how the influence of André Pieyre de Mandiargues and Jorge Luis Borges became larger than all the various references convened in the first collection of Mathieu’s short stories. We also show how these influences are absorbed and transformed to create an original writing.