• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 136
  • 108
  • 6
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 252
  • 138
  • 138
  • 116
  • 75
  • 39
  • 38
  • 38
  • 35
  • 33
  • 28
  • 26
  • 24
  • 24
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

Lärarens tydliggörande av kunskapskrav i grundskolan : Att tydliggöra kunskapskraven för spanska som främmande språk. En analys utifrån den formativa bedömningens perspektiv

Moreno, Margarita January 2014 (has links)
Denna studie har som syfte att beskriva en lärares tillvägagångssätt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som är relaterade till skriftlig språkfärdighet i spanska, samt att ta reda på elevernas uppfattningar om detta tillvägagångssätt. I den här studien används uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingår både lärarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som läraren sätter igång och som ska hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för dessa. Undersökningen bygger på en fallstudie i vilken olika källor har använts: intervjuer med läraren och fyra elever, enkät, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rättade uppgifter. Resultatet visar att läraren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven på ett likadant sätt. För att tydliggöra kunskapskraven använder läraren flera olika tillvägagångssätt, främst utsagor om kvalitet och exempel på korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet använder läraren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken på kvalitet dessa innebär i en text. Återkopplingen till eleverna är också ett tillfälle för att tydliggöra kunskapskraven. Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta råd om hur en text kan bli bättre, samt att få exempel på bra och mindre bra texter. Både läraren och eleverna är tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen. / This study aims to describe a teacher’s way to clarify knowledge requirements regarding written expression skills in Spanish. It also aims to find out how students perceive their teacher’s way to clarify those requirements. In this study the expression “to clarify” is used in a broad sense, in which is included not only the teacher’s verbalization of knowledge requirements, but also all the activities that the teacher starts in order to help the pupils understand them. This investigation is based on a case study in which data is gathered from the following sources: in-depth interviews with the teacher and four students, a survey, structured observations and documents (a scoring rubrics and a selection of assessed compositions). The results show that the teacher and her students verbalize their understanding of knowledge requirements in a similar way. The teacher uses different ways to clarify knowledge requirements, mainly through descriptive statements and examples of correct sentences. As descriptive statements she uses the same expressions that are used in the course plan while at the same time explaining them with other words and showing the students which specific characteristics those requirements imply when writing a text. Feedback to the students is also an opportunity to clarify knowledge requirements. As a method to clarify knowledge requirements students would like to get concrete advice about how a text could be better and exemplars of texts of varying quality. Both the teacher and the students have doubts about what role clarifying knowledge requirements may have for instruction.
232

La lengua materna y el material pedagógico en un contexto bilingüe : Un análisis de las actitudes de los escolares y profesores ante el idioma materno, la cultura latina y los libros pedagógicos que se utilizan en la enseñanza de la lengua materna en Suecia / Native language and pedagogical material in a bilingual setting : An analysis of the attitudes of students and teachers towards the native language, the Latin culture and the pedagogical materials that are used in the teaching of the native language in Sweden

Almerfors, Jacqueline January 2010 (has links)
<p>El propósito de esta investigación es estudiar las actitudes de los escolares y los profesores ante el idioma materno y los libros didácticos que se utilizan en la enseñanza de la lengua materna. En las clases de español se observa que los grupos de alumnos son diversos y heterogéneos en edad y conocimientos del idioma, lo que, probablemente, produce dificultades didácticas y perjudica el aprendizaje del alumno. Además, se supone que el material didáctico utilizado en la enseñanza no es apto para los escolares hispanos inmigrantes en Suecia y se piensa que esto afecta negativamente el interés por la lectura de los alumnos. Los profesores de este estudio plantean la necesidad de un material que pueda apoyar de manera más efectiva el desarrollo lingüístico del escolar inmigrado en Suecia. Para llevar a cabo este estudio se ha realizado una investigación con cuestionarios que han sido repartidos a un grupo de profesores y estudiantes de diferentes escuelas en Estocolmo. Los resultados muestran actitudes positivas ante la lengua materna y negativas ante los libros pedagógicos que se utilizan en la enseñanza, primeramente por parte de los profesores.</p>
233

Observaciones sobre traducción de literatura infantil —Un estudio de la traducción al español de cuentos de Astrid Lindgren—

Sundquist, Malin January 2005 (has links)
<p><strong>Síntesis:</strong></p><p>Esta tesina trata de dificultades que se presentan en la traducción de literatura infantil. Para analizar las traducciones españolas de cuatro novelas infantiles de Astrid Lindgren, he investigado cómo se traducen los nombres propios, los topónimos (nombres geográficos), las palabras inventadas por la autora y los fenómenos específicos de la cultura sueca. La cuestión central ha sido ver si se pierde algo del estilo de la traductora o de lo específico sueco en la traducción de esos tipos de palabras.</p><p>La conclusión es que sí, se pierde algo del estilo personal de la autora y lo típico sueco, pero esto no se puede evitar, ya que la traducción de literatura consiste en hacer un texto inteligible para otras culturas. Además, el estilo de Astrid Lindgren es muy original y por eso es difícil traducir sus textos.</p><p>El primer capítulo contiene el trasfondo científico y, en él, se tratan problemas de traducción, tanto generales como los de traducir nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura. En el segundo capítulo presento los resultados de mi investigación. Rindo cuenta de todas las palabras que he encontrado, junto con sus traducciones, divididas en grupos según el tipo de traducción. En el cuarto capítulo analizo las traducciones y discuto las pérdidas de significado y, también, del estilo de la autora y de lo típico sueco. El quinto capítulo contiene mis conclusiones, basadas en las discusiones del capítulo anterior.</p><p><strong>Hipótesis:</strong></p><p>La hipótesis de esta tesina es que, en la traducción de literatura infantil, se pierde mucho de lo que es específico para la cultura a la que pertenece la novela, y también de lo que es específico para el autor. Pienso que ello ocurre porque muchas veces se traducen nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura en la literatura infantil para que los niños entiendan mejor las historias.</p><p>Mi hipótesis está basada, en primer lugar, en mi propia sospecha y, también, en el conocimiento de que el trabajo de traducir es algo muy difícil; la traducción de literatura infantil es, por lo menos, tan difícil como cualquier otro tipo de traducción.<strong></strong></p><p><strong>Objetivo y propósito:</strong></p><p>El objetivo de esta tesina es comparar algunos libros de Astrid Lindgren en sueco con sus traducciones en español. Voy a concentrar mi investigación en nombres propios, topónimos, palabras inventadas por la autora y fenómenos específicos de la cultura sueca. Empezaré con <em>Ronja Rövardotter</em> (<em>Ronja, hija del bandolero</em>) y seguiré con <em>Mio min Mio</em> (<em>Mío, mi pequeño Mío</em>), <em>Emil i Lönneberga</em> (<em>Miguel el Travieso</em>) y <em>Pippi Långstrump</em> (<em>Pippi Calzaslargas</em>). He elegido estas novelas porque en ellas se pueden encontrar muchos nombres de personas y sitios, junto con fenómenos suecos y palabras inventadas.</p><p>El propósito de esta comparación es tratar de establecer cómo se tratan los nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de la cultura sueca en la traducción.</p><p>El asunto que voy a tratar en esta tesina es el problema de traducir o no traducir algunos elementos especiales y, también, cómo traducirlos. La cuestión central es si se pierde algo del estilo personal del autor, o de la cultura, en traducciones de literatura infantil.</p>
234

"No dominas el sueco, se te hace difícil el español" : Translanguaging en la enseñanza de ELE / If you don't command Swedish, it will be difficult to learn Spanish. : Translanguaging in Spanish Education

Nilser, Helena January 2016 (has links)
El objetivo de esta tesina es investigar qué lenguas se usan en la enseñanza de español como lengua extranjera en unos institutos en Suecia, basándonos en la teoría de translanguaging. Teniendo en cuenta el gran número de alumnos con otras lenguas maternas distintas del sueco, pretendemos averiguar qué lenguas son usadas en la clase de ELE, qué conocimientos tienen los profesores sobre las competencias lingüísticas de sus alumnos y cuáles son las opiniones sobre el uso de diferentes lenguas en la enseñanza, según los profesores. Con la finalidad de obtener una mejor comprensión de lo investigado hacemos una triangulación con una encuesta con 28 participantes, entrevistas con tres profesoras y además observamos una clase de cada profesora antes de realizar las entrevistas. Los hallazgos principales son: que el sueco es la lengua más usada después del español, que muchas veces los profesores están inseguros de los conocimientos lingüísticos de sus alumnos y que raramente los recursos lingüísticos son usados en el aprendizaje. Por último, se ha demostrado que la mayoría de los participantes están de acuerdo con que el uso de otras lenguas en la enseñanza de ELE resulta beneficioso para el aprendizaje. No obstante, las lenguas señaladas por las profesoras entrevistadas en la definición de otras lenguas fueron el sueco y el inglés, por lo quellegamos a la conclusión de que el sueco y el inglés pueden ser la norma en relación con los recursos lingüísticos y de que el contraste lingüístico entre el sueco o el inglés parece ser injusto para todos los alumnos que no tienen el sueco como lengua materna.
235

Wie lässt sich das Interesse am Erlernen von Deutsch als Fremdsprache (wieder) steigern? : Warum lernt man als schwedischer Schüler neben der eigenen Muttersprache gerade Deutsch als zweite Fremdsprache? Was sind Anreize dafür?

Dressler, Lutz January 2016 (has links)
By the means of a questionnaire the present work examines the attitudes among pupils between the 5th and 9th grade towards choosing French, Spanish or German as their third language. The main question to be answered is "What needs to be improved to raise the interest in choosing specifically German as their preferred third language?". The other questions posed are for example "Do they want to study a language at all?", "Which language do they want to study and why?" or "What motivates them to keep studying generally?". The results show a high motivation and that the most pupils have already decided for a specific language at the middle of the 5th grade. Family and friends play a crucial role in choosing their language in combination with other factors such as the experiences of visiting countries or settings where the target language is used. To raise the popularity of German as the chosen language is not a short time project. More variation in teaching and real contact with German people, for instance language trips, needs to be done or improved. Nearly all of the pupils want to use modern techniques like chat or video conversations instead of just reading a text book.
236

Cultura e interculturalidad en la enseñanza del español como lengua extranjera / Kultur och interkulturalitet i undervisningen av spanska som främmande språk

Durán Alfaro, Rodrigo January 2009 (has links)
Resumen: La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término cultura es clave para promover el desarrollo de competencias interculturales en los alumnos. El presente estudio describe la significación de cultura e interculturalidad que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto. Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de cultura e interculturalidad no siempre conllevan a la comprensión de otras culturas y al desarrollo de competencias interculturales y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas. / Sammanfattning: Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet kultur viktigt för att främja elevernas utveckling av interkulturella kompetenser. Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av kultur och interkulturalitet, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det. Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av kultur och interkulturalitet inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av interkulturella kompetenser och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk.
237

Mexikansk Sinuhé kontra spansk Sinuhé : Kontrastiv studie av Mika Waltaris roman Sinuhe egyptiläinen och dess två översättningar på spanska / Mexican Sinuhe versus Spanish Sinuhe : A Contrastive Study of Mika Waltari's Novel Sinuhe egyptiläinen and its Two Translations in Spanish

Forsberg, Kirsi January 2011 (has links)
Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats. Genom studien uppdagas även att det finns slående likheter mellan de två måltexterna, främst i form av strykningar men också vad gäller innehåll, vilket ger skäl att tro att den ena utgåvan använts som någon form av underlag för den andra. / Within the field of translation studies, it has traditionally been an important field of research to gain knowledge of how to deal with the same source text in different cultural contexts. In the spring of 1950 a Spanish translation of Mika Waltari's historical novel Sinuhe the Egyptian was published, and later that year, in Mexico, appeared a second version translated for the audience in Latin America as a response to the first. This paper is a case study and has undertaken to examine how and why these two translations in the same language differ. The translations have been compared in parallel with its source text and studied contrastively by a combination of quantitative and qualitative analysis using the shift as a theoretical tool. The results of this case study show that the translations differ in certain aspects of the level of content and that these differences in all probability arose from the social- political contexts in which the texts were produced. The study reveals also that there are striking similarities between these two target texts, mainly in form of deletions but also in terms of content, giving reason to believe that one of these two editions was used as some form of basis for the other.
238

La interacción oral y las TIC en el aula de ELE : Un estudio sobre las actitudes de los profesores hacia las herramientas digitales.

Petrovich, Ingrid January 2018 (has links)
En este estudio se ha investigado cómo noventa profesores de ELE en Suecia utilizan las TIC en su enseñanza y sus actitudes hacia las mismas a través de una encuesta digital. Los resultados presentados indican que a pesar de que no todos los docentes han recibido capacitación sobre cómo usar las TIC en el ámbito de la educación, la gran mayoría de éstos utiliza múltiples plataformas digitales de manera frecuente en el aula de español. Las plataformas más populares son YouTube, Kahoot y Power Point seguidas por Ur Quizlet, Socrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Todas estas herramientas digitales permiten mayormente desarrollar las habilidades escritas, auditivas y orales de los aprendices, pero no son utilizadas como un medio de comunicación oral que permita la auténtica comunicación de los alumnos. Los resultados nos muestran actitudes bastantes positivas, entre ellas que las clases se vuelven más variadas, flexibles e inspiradoras y que las TIC pueden contribuir al desarrollo de la lengua meta y mejorar las destrezas comunicativas orales, escritas y auditivas de los alumnos. / I denna studie har vi undersökt hur nittio spansklärare i Sverige använder IKT i sin undervisning och deras attityder gentemot dem genom en digital undersökning. Resultaten visar att även om inte alla lärare har fått förutbildning om hur man använder IKT som pedagogiskt verktyg, använder de flesta digitala plattformar ofta i sin undervisning. De mest populära plattformarna är YouTube, Kahoot och Power Point följt av Ur Quizlet, Sokrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Alla dessa digitala verktyg möjliggör elevernas utveckling av både skriftliga och muntliga färdigheter, men de används inte som ett medel för muntlig kommunikation som möjliggör en autentisk kommunikation i klassrummet. Resultaten visar även positiva attityder, bland annat att klasserna blir mer varierade, flexibla och inspirerande och att IKT kan bidra till utvecklingen av målspråket och förbättra studenternas hörförståelse och även det muntliga och det skriftliga kommunikationsförmåga.
239

”Har man ett interkulturellt perspektiv och ett sådant synsätt, så genomsyrar ju det hela undervisningen” : En intervjustudie om interkulturellt perspektiv och förhållningssätt i spanskundervisning på högstadium och gymnasium

Göransson, Madeleine January 2022 (has links)
The purpose of the study is to examine Spanish teachers’ understanding of the concepts of intercultural perspective and intercultural approach within the teaching of Spanish as a foreign language. The study investigates this understanding in relation to Swedish governing documents and directives. Another question is whether teachers consider themselves to include this in their own teaching and how they experience the support given by the schools where they operate concerning how to cover intercultural perspective and intercultural approach in Spanish language teaching and learning. In the study we use a qualitative method, specifically the semi-structured and explorative interview. Seven teachers are interviewed digitally. The results of this investigation indicate that the informants possess some knowledge as to the meaning and significance of intercultural perspective and intercultural approach within the teaching of Spanish as a foreign language. However, this knowledge seems to depend on the size of the community in which they operate and whether they consider themselves to be surrounded by multiple cultures or not and therefore have experience and continuous practice regarding the subject of the study. The results of the study also show that the informants share their view on work-related time pressure and that they claim this to affect their ability to work with an intercultural perspective.
240

Gymnasieelevers motivation, kunskapsmässiga och framtida mål i ämnet spanska / High School Students’ Motivation, Knowledge Targets and Future Goals in the Subject of Spanish

Biro, Rebecka January 2023 (has links)
Elevers motivation samt kunskapsmässiga och framtida mål i spanska undersöks utifrån enkätsvar från 77 gymnasieelever i steg 3 och 4 samt intervjuer med två elever i steg 5. Arbetets teoretiska ramverk utgörs av tre motivationsteorier: self-determination theory (Deci &amp; Ryan, 1985) med begreppen inre och yttre motivation, the socio-educational model (Gardner, 2001) med begreppet integrativ motivation och L2 Motivational Self System (Dörnyei, 2009) med begreppet ideal L2 self. Resultatet visar att cirka hälften av informanterna känner sig motiverade av att läsa spanska och det är främst på grund av yttre betingad motivation via meritpoäng och betyg. Dock har runt två tredjedelar som mål att resa till spansktalande länder och prata med målspråkstalare, som kan härledas till en integrativ motivation. Drygt hälften av informanterna tror att de kommer kunna bra spanska i framtiden, vilket indikerar en stark framtidsinriktad språklig självbild. / Students’ motivation, knowledge targets and future goals in Spanish are studied based on questionnaires completed by 77 students enrolled in stage 3 and stage 4, as well as interviews with two students in stage 5. The theoretical framework consists of three motivational theories: Self-determination theory (Deci &amp; Ryan, 1985) with the concepts of intrinsic and extrinsic motivations, the socio-educational model (Gardner, 2001) with the concept of integrative motivation and L2 Motivational Self System (Dörnyei, 2009) with the concept of ideal L2 self. The result shows that nearly half of the respondents feel motivated studying Spanish, mainly due to extrinsic motives, such as merit points and grades. Furthermore, about two-thirds aim to travel to Spanish-speaking countries and communicate with target language speakers, which is considered an integrative motivation. About half of the respondents believe that they will speak Spanish well in the future, which indicates a strong future-oriented self-image in their language study.

Page generated in 0.0732 seconds