Förskolans organisation och praxis att involvera kocken på förskolan i specialpedagogiskt arbete kring barn i behov av särskilt stöd i kostrelaterade frågor, beskrivs i denna kvalitativa intervjustudie. Detta genom åtta förskolkockars uttalanden. Kockarna verksamma i förskolan i tre olika kommuner, har genom semistrukturerade intervjuer berättat om sina uppfattningar av hur de tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd i kostrelaterade frågor, samt hur kocken görs delaktig i arbetet med detta. Vidare framgår i studien hur och med vilka ett samarbete eller samverkan sker kring dessa barn där även kocken inkluderas, samt kockars beskrivningar av deras faktiska arbete med barn i behov av särskilt stöd. Intervjuerna har kompletterats med observationer, fältanteckningar och insamlade lokala dokument på fyra förskolor i en kommun. Intervjuerna har efter transkribering analyserats med influens av tematisk analys.Studien åskådliggör att kockarna saknar gemensamma språkliga specialpedagogiska begrepp och att vissa motsättningar kan finnas i olika perspektiv, teorier och yrkesgrupper. Informella och otydliga rutiner i kombination med otillräcklig och ensidig informationsöverföring gör kockarna delvis delaktiga i arbetet. Avsaknad kring uppföljning och utvärdering av kockarnas arbete med barnen framträder liksom att de som yrkesgrupp inte involveras med sina specifika kunskaper ur en mer förtätad aspekt. Nära relationer med barnen och känslomässigt engagerade kockar exemplifieras och fler kockar förstås skapa egna informationsstrategier och rutiner kring barn i behov av stöd i kostrelaterade frågor. Kockens arbete förstås mer ofta ur ett omsorgsperspektiv och en tydlig önskan hos flertalet kockar finns i att arbeta mer pedagogiskt tillsammans med pedagoger.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.

I denna studie undersöker vi specialpedagogers tankar kring relationers betydelse i deras roll som handledare för lärare. Vi utforskar även relationella faktorer som främjar ett bra samarbete med lärare. Vår teoretiska förankring är relationell pedagogik och studien tar utgångspunkt i såväl svensk som internationell forskning i ämnet. Undersökningsmetoden vi använder är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger i skola och förskola. Resultaten av intervjuerna sammanställs och presenteras utifrån fyra teman som vi funnit i svaren från specialpedagogerna. I innehållsanalysen och tolkningen av resultaten utgår vi ifrån vår valda teori, relationell pedagogik, och i vår diskussion tar vi avstamp utifrån litteratur om perspektiv på handledning samt tidigare forskning om relationskompetens inom handledningssituationer. Resultaten i vår studie belyser att samtliga specialpedagoger framhåller att goda relationer mellan dem och de handledda pedagogerna är en viktig del i deras arbete. Vidare indikerar resultaten att dialog och samtal är avgörande för att skapa relationer. Att skapa förtroende, vara ödmjuk, uppmuntrande, lyhörd, inlyssnande, nyfiken, tydlig, respektera varandra samt vara genuint intresserad av vad pedagogerna har att säga, är några relationella faktorer som specialpedagogerna anser vara viktiga att bemästra för att skapa och bygga relationer med de lärare som de handleder. En annan upptäckt som görs i studien är att relationsskapandet för specialpedagogen är en kombination mellan ontologisk och instrumentell relationsorientering, (Kullenberg & Eksath, 2017), samt en kombination mellan "det mellanmänskliga" och " det sociala" inom relationer (Bubers teori i Aspelin, 2016). Det vill säga relationer byggs och upprätthålls genom att specialpedagogerna är tillmötesgående och genom spontana samtal där man lär känna varandra på ett personligt och naturligt sätt. Samtidigt anser de att man måste vara tydlig, göra några avgränsningar och visa varandra respekt. Här arbetar specialpedagogerna målmedvetet med att skapa relationer med syftet att få ett bra samarbete med lärarna för att hitta lösningar till deras gemensamma elever. / In this study, we examine special educationals needs co-ordinators (SENCO) thoughts about the importance of relationships in their role as coaches for teachers. We also explore relational factors that promote good collaboration with teachers. Our theoretical foundation is relational pedagogy and the study is based on both Swedish and international research in the subject. The research method method we use is qualitative, semi-structured interviews with five SENCOs in school and preschool. The results of the interviews are compiled and presented based on four themes that we have found in the answers from the SENCOs. In the content analysis and interpretation of the results, is based on our chosen theory, relational pedagogy, and in our discussion is based on literature on perspectives on coaching and previous research on relational competence in coaching situations. The results of our study highlight that all SENCOs emphasize that good relations between them and the educators they coach are an important part of their work. Furthermore, the results indicate that dialogue and conversation are crucial for creating relationships. Creating trust, being humble, encouraging, responsive, listening, curious, clear, respecting each other and being genuinely interested in what educators have to say, are some relational factors that SENCO consider important to master in creating and building relationships with teachers they coach. A conclusion drawn in the study is that for a SENCO building relations means a combination between ontological and instrumental relationship orientation (Kullenberg & Eksath, 2017) and a combination of "the interpersonal" and "the social" in relationships (Bubers teori i Aspelin, 2016). That is, relationships are built and maintained by the SENCOs being accommodating and through spontaneous conversations where you get to know each other in a personal and natural way. At the same time, they believe that you have to be clear, make some boundaries and show each other respect. Here, the SENCOs work purposefully to create relationships with the aim of having a good collaboration with the teachers to find solutions for their common students.

Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.

Abstrakt Handledning är ett viktigt verktyg för specialpedagoger i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, vilket kan bidra till en mer inkluderande skola. Det finns stöd för visionen om en inkluderande skola i såväl lagstiftning som forskning. För att möta upp elevers olika behov och förutsättningar för lärande inom den ordinarie undervisningen behövs ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete mellan lärare och specialpedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av specialpedagogisk handledning för att möjliggöra att alla elever inkluderas inom den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågan var således inriktad på hur lärare tillämpar specialpedagogisk handledning i undervisningen. Det teoretiska ramverk som användes i studien var Sundqvists tre specialpedagogiska handledningstyper: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet samt de tre specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet. Dessa perspektiv genomsyrar studien utifrån antagandet om att elevers skolsvårigheter kan ses på olika sätt beroende på var fokus läggs och hur dessa svårigheter hanteras. Studien har en kvalitativ forskningsansats och forskningsdesignen är en fallstudie som är vanligt förekommande vid samhällsvetenskapliga undersökningar. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval, sex legitimerade lärare inom grundskolan. En pilotstudie genomfördes för att få respons på att frågeställningarna i intervjuguiden var relevanta för studien. Tidigare forskning har visat på hur tre specialpedagogiska handledningsformer: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet kan bidra till att skapa mer inkluderande lärmiljöer för alla elever. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning. Under resultatanalysen framkom även en fjärde kategori, organisation, som handlar om vikten av en tydlig struktur och tydligt ledarskap på alla nivåer i organisationen. Studiens resultat tänker vi kan bidra i det specialpedagogiska arbetet på alla nivåer, det vill säga på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det tvärprofessionella samarbetet och specialpedagogisk handledning är ett verktyg för att skapa mer inkluderande lärmiljöer för alla elever. Nyckelord: handledning, inkludering, lärmiljöer, specialpedagogisk handledning / Abstract Consultation is an important tool for special educators in preventive and health promoting work, which can contribute to a more inclusive school. There is support for the vision of an inclusive school in both legislation and research. To meet students' different needs and conditions for learning within regular education, effective interprofessional collaboration between teachers and special educators is needed. The aim of this study is to examine how teachers use special educational consultation to enable the inclusion of all students within regular education. Thus, the research question was focused on how teachers apply special educational consultation in teaching. The theoretical framework used in this study was Sundqvist's three types of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation, as well as the three special educational perspectives; categorical, relational and dilemma perspective. These perspectives permeate the study based on the assumption that students' school difficulties can be seen in different ways depending on where the focus is placed and how these difficulties are dealt with. The study has a qualitative research approach, and the research design is a case study commonly used in social science research. Semi-structured interviews with a targeted selection of six certified teachers in compulsory school were used for data collection. A pilot study was conducted to receive feedback on whether the questions in the interview guide were relevant to the study. Previous research has shown how three forms of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation can contribute to creating more inclusive learning environments for all students. The study's results are consistent with previous research. During the analysis of the results, a fourth category emerged, organization, which concerns the importance of clear structure and leadership at all levels in the organization. We believe that the results of the study can contribute to special educational work at all levels including the individual-, group- and organizational levels. Interprofessional collaboration and special educational consultation are tools for creating more inclusive learning environments for all students. Keywords: consultation, inclusion, learning environments, special education consultation

There is a discrepancy between national school guidelines towards inclusive education, and the current political trend towards economic efficacy, that may be problematic for teachers. The aim of this contextual study is to formulate a contextual understanding of the participating teachers’ perceptions of their effort to help all their students achieve the goals set forth by school curricula, and use this understanding for the purpose of suggesting points of entry for special needs educators´ guidance of teachers’ practices towards more inclusive education. Information was gathered by sending an extensive web questionnaire to all teachers within a given headmaster´s administration, sending web questionnaires to a majority of third grade students taught by those teachers, conducting interviews with a few of the participating teachers as well as with the special needs educators, carrying out a classroom observation, and gathering additional information concerning working conditions and social interactions. The data gathered in this case study has been subjected to an analytical process comprising of an assessment of the degree of inclusive approach, using the Inclusive Approach through Participation as well as the Framework of Participation, technical triangulation of all data post the inclusive assessment, and analysis of context by the Ecology of Human Development/the Bioecological Theory. The analytical process has resulted in a contextual description that has enabled me to suggest possible points of entry to be used in special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. The degree to which there exists a collegial sense of security, varied forms of teacher-student interactions, collegial cooperation, pedagogical discussions, a dialogue in search of mutual understanding, and consequent follow-ups appears, in the light of the limited selection of participants, as relevant to these teachers ability to help their students. Further research is needed to identify valid points of entry for special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. This contextual study will hopefully inspire further research into teachers´ perceptions of their work to facilitate implementation of inclusive education and thereby improve every student´s ability to achieve the set goals.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om lärares, special­pedagogers, rektorers och förvaltningsledningens erfarenheter och upplevelser om förbättrings­insatsen specialpedagogik för lärande (SFL) och dess inverkan på förbättringsarbetet i en kommun, på såväl skol­enheter som i kommunen i stort. SFL är en kollegial kompetens­utvecklingsinsats med syfte att höja lärares kompetens inom specialpedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och fokusgrupper har använts som metod. Resultatet har analyserats utifrån Illeris teori om de tre lärandedimensionerna. Resultatet pekar på att specialpedagogik för lärande är en form av kollegialt lärande som i många delar upplevs fungera bra för lärares lärande, men som behöver anpassas tidsmässigt för att inte upplevas alltför intensiv. Den specialpedagogiska kompetensen upplevs ha höjts på samtliga kommunens enheter sedan SFL genomfördes. Eleverna har  efter insatsen överlag fått tillgång till fler generella och individuella anpassningar och har blivit mer delaktiga i processer kring sin egen undervisning. Det finns samtidigt lärare som ännu inte fullt ut ger sina elever dessa möjligheter. Kommunens specialpedagoger har kompetens inom skolutveckling som inte alltid nyttjas. Om de får större mandat från rektor så kan de ta ett större ansvar för att tillsammans med denne leda skolförbättringsinsatser och skolutveckling, eventuellt genom att bli en del av skolornas ledningsgrupper. För att nå ännu längre i en kommande förbättringsinsats skulle det vara bra om förvaltningsledningen tog ett större övergripande ansvar för implementering och lik­värdighet i kommunen samt att rektorer tog ett större ansvar för att följa upp arbetet i grupperna genom direkt medverkan eller genom nära samverkan med handledare av grupperna, s.k. distribuerat ledarskap. Rektors första fokus bör vara undervisningens kvalitet. / The aim of the following paper is to contribute to the understanding of experiences had by teachers, special educators, principals and administrative management, with regards to the Special education for learning (SFL) scheme’s impact and stimulus on a municipality’s school improvement initiatives, in specific schools as well as the muni­cipality as a whole. SFL is a collegial competence development initiative with the aim of raising teachers' competence in special education.  The study has a qualitative approach and focus groups have been used as a method. The results have been analysed on the basis of Illeri's theory of the three dimensions of learning. Results indicate that special education for learning is a form of collegial learning that is largely perceived to work well for teachers' learning, but which needs to be ad­justed timewise to avoid being too rigorous. Competence around special education peda­gogy is considered increased at every school in the district since the implementation of SFL. After the intervention, the students have generally gained access to more general and individual adaptations and have become more involved in processes around their own teaching. At the same time, there are teachers who do not yet fully give their students these opportunities. Special educators in the municipality have expertise in the field of school development which is, to some extent, untapped. With increased mandate from the principal, special educators could shoulder more of the responsibility for school improvement and development initiatives, possibly through becoming part of the school’s management team.  In order to reach even further in a future improvement effort, it would be positive  for the administration management to take a greater overall responsibility for implementation and equality  in the district, as well as principals taking greater responsibility for following up on the work conducted in the groups, either through direct participation, or close collaboration with supervisors of the groups, so-called distributed leadership. The principal's first focus should be the quality of teaching.

The research overview is expected to contribute with knowledge of MLE, Mediated Learning Enrichment and FIE, Feuerstein's Instrumental Enrichment program/Feuerstein's cognitive intervention program and its effects, primarily among students with learning disabilities but also among educators.   A research overview focusing on scientific articles, published in 2010-2020. The purpose of the study is to analyze results in current research that evaluates the effects of MLE and FIE among students with learning disabilities and among educators, as reported in scientific articles and to relate the results analysis to a Swedish school context. The research questions are based on scientific articles in which a program for pedagogical work and attitudes (MLE and FIE) has been analyzed: 1.              Which effects of the program are described in the current studies? 2.              Which opportunities and obstacles can be found in working with the program? 3.              Which significance can the program have for the design of the learning environment and in relation to the role of the special education teacher? In which context?  I have chosen three perspectives to analyze the scientific articles: a sociocultural, a special educational and an organizational theory perspective. The program benefits the development of cognitive abilities for everyone and should be applied at a group level.  The impact of the home on the cognitive capacity of the students is crucial and a rich or less favorable home environment makes a difference. Parental training in MLE are advocated and differences between the conditions for children at school start could disappear completely through such intervention.  When children do not bring developed cognitive abilities to school, the school needs to be prepared to meet and mediate for positive learning. If teachers are educated in mediated learning, they can lay the foundation for their students. It is recommended that the program becomes part of the curriculum and teacher training. In order to see the effects of the program there is a need of; FIE teacher training, effective implementation of the program, sufficient time that students are exposed to the FIE program and coverage of instruments.  Effective digital MLE tools are needed to enhance self-regulating learning in our digital age. Obstacles are organizational, in terms of the cost and time of training; the fact that the education takes place in English and that it requires a licensed FIE instructor.  The socratic questions stimulate motivation and sense of meaning for everyone. Students develop more effective strategies, based on “Stop and think!”, instead of using the exclusion method.  There is a need for close cooperation between educators and special educators to include everyone at a group level. / Forskningsöversikten förväntas bidra med kunskap om MLE, Mediated Learning Enrichment och FIE, Feuersteins Instrumental Enrichment program/ Feuersteins kognitiva interventionsprogram och dess effekter, främst för elever i inlärningssvårigheter men även för pedagoger.  En forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga artiklar, publicerade år 2010-2020. Syftet med studien är att analysera resultat i aktuell forskning som utvärderar effekterna av MLE och FIE för elever i inlärningssvårigheter och för pedagoger. Resultatanalysen relateras till en svensk skolkontext.  Forskningsfrågorna bygger på vetenskapliga artiklar där ett program för pedagogiskt arbete och attityder (MLE och FIE) har analyserats: -Vilka effekter av programmet beskrivs i de aktuella studierna?  -Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med programmet?  -Vilken betydelse kan programmet ha för utformningen av lärmiljön och i förhållande till specialpedagogens roll? I vilket sammanhang? Jag har valt tre perspektiv för att analysera de vetenskapliga artiklarna; ett sociokulturellt, ett specialpedagogiskt och ett organisationsteoretiskt perspektiv. Programmet gynnar utvecklingen av kognitiva förmågor för alla och bör tillämpas på gruppnivå. Hemmets inverkan på elevers kognitiva kapacitet är avgörande och en rik eller mindre gynnsam hemmiljö gör skillnad. Föräldrautbildning i MLE förespråkas och skillnader mellan villkor för barn vid skolstart kan försvinna helt. När barn inte tar med sig utvecklade kognitiva förmågor till skolan måste skolan vara beredd att mediera för ett positivt lärande. Om lärare utbildas i medierat lärande kan de lägga grunden hos sina elever. Det rekommenderas att programmet blir en del av läroplanen och lärarutbildning. För att se effekterna av programmet finns det ett behov av; FIE-lärarutbildning, effektiv implementering av programmet, tillräckligt med tid för att eleverna exponeras för FIE-programmet och täckning av instrument. Effektiva digitala MLE-verktyg behövs för att förbättra självreglerat lärande i vår digitala tidsålder. Hinder är organisatoriska när det gäller kostnader och tid för utbildning, utbildningen sker på engelska och den kräver en licensierad FIE-instruktör. De sokratiska frågorna stimulerar motivation och känslan av mening för alla. Eleverna utvecklar effektivare strategier, baserade på "Stanna upp och tänk efter!", istället för att använda exkluderingsmetoder. Det finns ett behov av ett nära samarbete mellan pedagoger och specialpedagoger för att inkludera alla på gruppnivå.

Färväntat kunskapsbidrag Studien syftar att bidra med kunskap om hur rektorer och specialpedagoger uppfattar fenomenen specialpedagogiska frågor, specialpedagogens roll och processkompetens samt med kunskap om hur tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument beskriver fenomenen. Frågeställningar 1. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogiska frågor?  2. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogens uppdrag?  3. Hur ser den specialpedagogiska rollen ut och hur används den specialpedagogiska processkomeptensen på olika skolor? Teori Studiens teoretiska ramverkt utgörs av det systemteoretiska perspektivet och syftar till att analysera hur rektorers och specialpedagogers uppfattningar av begreppen och fenomenen kan tänkas påverka andra delar i systemet eller systemets helhet samt hur helheten ömsesidigt påverkas av de olika delarna i systemet (Gjems, 1997). Metod Studien har en fenomenografisk inspirerad forskningsansats med kvalitativt prioriterad inriktning vilken ligger till grund för studiens datainsamlings- och analysmetod. Två rektorer och fyra specialpedagoger har deltagit i studiens webbsurvey och den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analys.