Syfte och förväntat kunskapsbidrag Syftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. Frågeställningar Fallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:  Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever?  Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever?  Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv? Teoretisk förankring Efter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004). 4 Metod Fallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. Resultat Studiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning

Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling.</p><p>Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling. Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer. Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.

Syftet med detta arbete är att se om en mindre grupp lärare, som medverkade i arbetet, är medvetna om sitt användande av skolspråk i undervisningen. Syftet är även att ta reda på hur de ser på sitt språkutvecklande arbete. Forskningen menar att det är viktigt att eleverna förstår och kan behärska skolspråk för att nå kunskapskraven i skolan. Chamot (2004) beskriver skolspråk som det språk som krävs för att kunna ta till sig ny information, beskriva abstrakta fenomen och utveckla begreppsförståelse. Skolspråket används i mer formella sammanhang i skolan. Vardagsspråk är det språk som används mer i informella situationer, oftast muntligt, utanför skolan. Medan skolspråk beskrivs som det språk som används i mer formella sammanhang i skolan, så beskriver Magnusson (2008) vardagsspråk som det språk som används i informella situationer Genom att förstå skolspråket, ämnesspecifika ord och begrepp, kan eleverna på så sätt nå djupare förståelse för det aktuella ämnet. Då ämnesspecifika ord och begrepp kan vara abstrakta för eleverna, finns risken att de tappar intresset för undervisningen eller uppgifter. För att undvika den risken samt hjälpa eleverna att nå kunskapskraven i ämnet, tar forskningen upp vikten av att lärarna arbetar språkutvecklande. Resultatet visar att lärarna i min studie arbetar med olika grader av medvetenhet om skolspråk. Två ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk medan två inte har reflekterat i stor utsträckning över detta. Under observationerna såg jag att av de två som ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk, så var det endast en som gjorde det i praktiken. Resultatet visar även att ju mer språkutvecklande lärarna i min studie arbetar, desto mer engagerade blir eleverna i arbetet. För de lärare som inte arbetade aktivt med skolspråket resulterade det i en något stökigare klass.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning av skönlitteratur för sina elever i svenskundervisningen. Tidigare forskning har visat att högläsning av skönlitteratur har positiva effekter på barns språkutveckling. Därför finns ett intresse att i denna studie undersöka hur lärarna anger att de använder sig av högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stötta språkutvecklingen hos elever i årskurs 1.Empirin har samlats in med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Högläsning och textsamtal ger elever möjlighet till lärande i ett socialt sammanhang med läraren som en stöttande hand och som följd till detta har denna studie sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat går hand i hand med den tidigare forskningen som presenteras, men på ett område finns en skillnad. Tidigare forskning har visat att lärare är medvetna om högläsningens positiva effekter, men trots det har en avsaknad av en medveten och planerad högläsning noterats hos lärare. I min studie märkte jag dock att lärarna har en medvetenhet kring sin högläsning av skönlitteratur för att stötta elevernas språkutveckling. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilka arbetssätt som gynnar elevers språkutveckling och vilka språkliga kunskaper lärare anser att eleverna utvecklar. Studien syftar även till att ta reda på varför lärare väljer att arbeta med just högläsning. Studiens ansats är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data från nio verksamma lärare. Resultatet genererade tre kategorier som presenterar högläsningens centrala syfte, hur den används i praktiken och elevernas utveckling. Slutsatsen är att en variation av interaktiv högläsning får positiva effekter på elevers språkutveckling samtidigt som det bidrar till delaktighet och gemenskap. Interaktiv högläsning handlar om själva arbetet kring boken, det vill säga diskussioner, begreppsgenomgångar och utrymme för egna reflektioner.

Studien syftar till att skapa medvetenhet om språkutvecklande undervisning i flerspråkiga klasser. De frågeställningar som ställdes var: På vilka sätt arbetar lärare språkutvecklande i två klasser med flerspråkiga elever? Vad utmärker språkutvecklande undervisning i två flerspråkiga klassrum?I enlighet med andra forskare vilar studien på sju framgångsfaktorer för språkutvecklande undervisning (Cummins, 2017; Garcia &amp; Wei, 2018; Gibbons, 2018b; Kaya, 2016). Dessa är: klassrumsinteraktion, användning av verktyg, samspel mellan lärare och flerspråkig elev, samarbete, språkliga klargöranden, användning av modersmålet och varierad språkanvändning. Utgångspunkten för studiens utförande vilar på de sju faktorerna sammankopplat med didaktiken enligt Kvelis (1994) didaktiska relationsmodell och det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2015). För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes etnografiska observationer av två lärare i klasser med flerspråkiga elever. Observationerna genomfördes strukturerat enligt ett observationsschema under sex lektioner på sammanlagt fem timmar. Vidare utgör begreppen arbetssätt, undervisningsmetoder och inlärningsaktiviteter observationsschemats tre huvudkategorier. Resultatet som framkommit visar att de två lärarna använder sig av en språkutvecklande undervisning där de tydliggör innehållet på ett väl anpassat sätt till eleverna. De olika framgångsfaktorerna fick olika utrymme i undervisningen, exempelvis fick användandet av elevernas modersmål minst utrymme, under de lektioner som observerats. Vidare visade resultatet även att samspelet mellan lärare och flerspråkig elev var det som utmärktes i den språkutvecklande undervisningen. Detta medför att inlärningsaktiviteter hade den didaktiska huvudrollen i lärarnas språkutvecklande undervisning.

Många lärare i Sverige har behov av att planera undervisning som möter elever med olika språkliga och sociokulturella bakgrunder. I planering av sådan undervisning har lärare haft utgångspunkt i genrepedagogiken.Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare utifrån genrepedagogiken planerar för en undervisning som gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. Studien besvarar också frågan om vad lärare har med i sin undervisning med intentionen att skapa språklig miljö som gynnar flerspråkiga elever.Material för studien utgörs av lärares områdesplaneringar för mellan- och högstadiet och metoden för analysen har varit kvalitativ dokumentanalys. Studiens resultat visar att lärares planeringar till viss del ger förutsättningar till språk- och kunskapsutveckling av flerspråkiga elever men att det även kan göras större.

Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar om i vilken utsträckning de arbetar inkluderande och språkutvecklande i sin undervisning. Studien utgår från de tre dimensionerna- fysisk lärmiljö, lärtillfällen och interaktioner i definitionen av språkutvecklande undervisning och ett sociokulturellt och relationellt perspektiv på lärande. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats i form av en enkätstudie med öppna och slutna frågor. Resultatet av studien visar att många lärare upplever utmaningar i den fysiska lärmiljön där exempelvis avgränsade utrymmen för särskilda språkliga aktiviteter i stor grad saknas. Resultaten indikerar också att uppskattningarna av hur ofta interaktiv läsning erbjuds är lägre än vad observationsstudier från lågstadiet visar. Dessutom finns det signifikanta skillnader som visar att språklärare i större utsträckning erbjuder interaktiv läsning än lärare i andra skolämnen. Samma signifikanta skillnader finns gällande interaktioner med tydligt språkligt fokus som exempelvis att vara språklig förebild och att använda språkliga kontraster och metaforer. Utifrån resultaten identifieras ett antal specialpedagogiska implikationer. Dessa är att leda ett förändringsarbete i den fysiska lärmiljön, att implementera interaktiv läsning och att leda arbete med observationer och diskussioner i syfte att utveckla undervisning med särskilt fokus på elever i eller i risk för språklig sårbarhet.