Detta är en kvalitativ observationsstudie vars syfte har varit att bidra med kunskap om hur lärare från förskoleklass till och med årskurs 6 arbetar med språket i undervisningen i de samhällsvetenskapliga ämnena (SO).  Studien utgår från antagandet att språkinriktad undervisning gynnar alla elever. Forskningsfrågorna som ställdes handlade om att få syn på vilka språkliga aktiviteter som pågick under en So-lektion, hur lärare synliggjorde och bearbetade ämnesbegreppen i SO, vilken möjlighet elever gavs att vara språkligt aktiva och stöttningsgraden i undervisningen. För att behandla studiens syfte och forskningsfrågor användes en kvalitativ forskningsmetod som bestod av strukturerade och ostrukturerade observationer, där tio lärare i årskurs F-3 och 4–6 observerades. Den insamlade datan har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska relationella perspektivet. Analysen genererade i tre teman med utgångspunkt från SIOP-modellen (Sheltered Instruktion Observation Protocol) och handlade i stora drag om vilka språkliga aktiviteter som förekom i So-undervisningen, hur ämnesbegrepp behandlades och vilken typ av stöttning som förekom.  Studiens resultat visar på att det förekom en mängd olika språkliga aktiviteter i undervisningen men att kvaliteten på de språkliga aktiviteterna i undervisningen varierade. Dialogisk undervisning var vanligt förekommande liksom exempel på kamratlärande eller samarbetslärande. Studien synliggör dialogens betydelse i språkinriktad undervisning, lärarens roll i genomförandet av språkliga aktiviteter och olika typer av stöttning i undervisningen.  Studiens resultat skulle kunna tyda på att språkinriktad undervisning skapar bättre förutsättningar för lärande och utveckling i So-undervisningen.

No description available.

The purpose of this study was to identify the language-supporting methods and tools employed by primary and middle school teachers to facilitate the language and knowledge development of their students. The research utilized a qualitative design, with semi-structured interviews conducted within four focus groups composed of two participants each. Selective coding was employed for data analysis, employing preselected categories. The findings indicated that a majority of the teachers sought assistance from special needs or special education teachers and requested support from native language instructors. Not all teachers exhibited confidence or familiarity with translanguaging as a method for reinforcing language skills.    Furthermore, none of the teachers demonstrated awareness regarding the potential benefits of inference training in enhancing reading comprehension among students diagnosed with autism spectrum disorder (ASD). Teachers who had received training in language development, had experience in teaching Swedish as a second language, or had personal experience with acquiring Swedish as a second language reported a greater inclination towards adopting a multimodal teaching strategy. Notably, teachers specifically working with ASD students reported limited utilization of visual aids and demonstrated a reduced tendency to minimize classroom distractions compared to their counterparts.

I dagens skola präglas klassrummet av en stor mångfald med elever från olika delar av världen. Det innebär att lärarna möter och undervisar elever med olika språkliga förutsättningar. Språket har en stor betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling,  därför att det viktigt att lärarna utformar sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan, särskilt inom ämnet i samhällskunskap som ställer höga språkliga krav på eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur lärarna arbetar med språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever inom ämnet samhällskunskap. Studiens frågeställningar är följande: Vilka undervisningsmetoder eller strategier använder lärare för att utveckla en språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap? Hur lärarna arbetar för att undervisningen ska bygga på aktuell språkforskning och beprövad erfarenhet?  Utifrån studiens syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i form av forskningsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Resultatet i studien tyder på att lärarna är medvetna och arbetar med språkutvecklande undervisning. Några metoder och strategier som förekommer är visuellt stöd, klassrumsinteraktion och elevernas tidigare erfarenhet. De fyra lärarna uppger att ämnet samhällskunskap innehåller många abstrakta begrepp och att begrepp är det centrala och grundläggande för undervisning.   Vidare pekar resultaten på att lärarna integrerar både vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet i sin undervisning , men de förlitar sig främst på den beprövade erfarenhet. Detta eftersom den är ofta mer anpassad till deras egna elever och skolmiljö.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

No description available.

Elever med språkstörning kan ha utmaningar inom olika aspekter av språket och riskerar därmed att möta svårigheter i skolan. Enligt Afasiförbundet (2019) finns det i genomsnitt två elever med språkstörning i varje klass vilket innebär att de flesta lärare står inför dessa utmaningar i sina klassrum. Därmed är det av yttersta vikt att skolan har kunskap om hur man kan förebygga och kompensera för dessa svårigheter. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vilka metoder inom undervisningen som främjar språkutvecklingen hos elever med språkstörning i grundskolan. Studiens övergripande frågeställning är: Vilka språkutvecklande undervisningsmetoder anses vara gynnsamma för elever med språkstörning i grundskolan? Genom att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området identifierar studien språkutvecklande undervisningsmetoder som gynnar denna elevgrupp. Studien baseras på femton empiriska forskningsartiklar. En tematisk analys har genomförts på dessa artiklar och tre övergripande teman har framträtt: Explicit undervisning, metakognitiva- och metalingvistiska aktiviteter och multimodalitet. Resultaten visar att elever med språkstörning gynnas av en explicit strukturerad undervisning inom språkets olika delar. Genom att använda sig av olika multimodala verktyg som exempelvis visuellt stöd, tillsammans med metakognitiva och metalingvistiska aktiviteter där eleverna får reflektera över olika språk- och inlärningsstrategier, kan elevernas språkfärdigheter utvecklas. Avslutningsvis belyser studien den komplexitet som omringar arbetet med elever med språkstörning och betonar vikten av tidiga insatser och att anpassa dessa utifrån varje elevs behov. Genom att lyssna till och förstå den enskilda elevens situation kan lärare skräddarsy undervisningen som främjar elevens språkutveckling på bästa möjliga sätt.

Att kunna kommunicera är makt. Kommunikation och varje enskild individs röst är en del av det demokratiska samhället. Kommunikation mellan människor leder till kunskapsutbyte och anpassas efter samhällets förändringar. Studien kartlägger utifrån en analys av två stycken vanligt förekommande tryckta läromedel hur mycket utrymme av läromedlens aktiviteter som ägnas åt aktiviteterna tala, lyssna och samtala. Att tala och lyssna är två grundpelare som samspelar för att den muntliga kommunikationen ska kunna uppstå. Studien bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där analys av läromedlen ska synliggöra deras samband med den aktuella kursplanen i svenska för årskurserna 4–6 och dess centrala innehåll. Forskning idag påvisar att läromedelsgranskningar utförda av lärare är nödvändiga för att en högpresterande skola ska uppnås. I studien framgår det att några förekommande tryckta läromedlen inte ger den muntliga kommunikationen samma utrymme som att läsa och skriva. Det framkommer även att de tryckta läromedlen inte kan ses som kompletta utan sin tillhörande lärarhandledning.

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa hur lärare upplever den språkutvecklande undervisningen av teckenspråkiga elever i specialskolan. Studien belyser den utmaning lärare möter då de undervisar flerspråkiga elever med dövhet eller hörselnedsättning där språkutveckling och kunskapsutveckling sker parallellt. Språk är grunden för all kunskapsinhämtning och elever med dövhet eller hörselnedsättning har en språklig nivå som är lägre än jämnåriga hörande barns. Lärarna i specialskolan behöver ge eleverna rika möjligheter i undervisningen att utveckla språk. De behöver också ha en undervisning som är meningsfull för eleverna och där eleverna får tänka och reflektera över hur språk är konstruerade och hänger ihop. För att besvara syfte och frågeställningar i denna kvalitativa studie har åtta lärare intervjuats. Insamlat material har bearbetats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av Easterbrooks och Beal-Alvarez (2013) HOTS & CoVES modell. Resultaten visar att lärarna i vår studie är överens om att språkutvecklande undervisning är något som genomsyrar hela verksamheten. Dock visar deras utsagor att de arbetar på olika sätt med språkutvecklande undervisning och att de använder sig av mer eller mindre planerade metoder. Utifrån vårt analysverktyg HOTS & CoVES (Easterbrooks och Beal-Alvarez, 2013) ser vi att samtliga framgångsfaktorer (metakognitivt tänkande, tillgänglig kommunikation, visuell support, explicit instruktion och stöttning och mediering) finns representerade i lärarnas utsagor. Lärarens breda kompetens, speciellt inom lingvistik, upplevs som en central faktor för att eleven ska utvecklas optimalt utifrån sina förmågor.

Sammanfattning I läraryrket har vi sett hur viktigt och väsentligt det muntliga och skriftliga språket är i allt lärande. Språkkravet i skolan ökar under elevens skolgång och eleven möter allt mer komplexa texter av olika text- och språkstrukturer, textmängder och textinnehåll. Syftet med studien var att undersöka hur lärares undervisning bedrivs i praktiken, med fokus på hur språklig utveckling hos eleverna i förskoleklass till årskurs 3 främjas. Vidare handlar det om att synliggöra vilka språkliga förmågor som lärare bearbetar med eleverna, för att stärka deras språkliga kompetens. Studien tillämpar ett induktivt förhållningssätt och är av kvalitativ natur. Metodansatsen är etnografisk och består av öppna observationer med förstärkning av observjuer, där materialinsamlingen analyseras genom en tematisk analys. Detta innebär att studien grundar sig i ett öppet förhållningssätt till det vi observerade och observjuade. Insamlingen är från 9 olika grundskolor i 5 olika kommuner. Omfattningen av materialet är 18 timmar observerad undervisning. Studiens resultat visar att läraren arbetar språkutvecklande i både planerad form och genom att fånga de tillfällen som ges till spontana interaktioner med eleverna. Undervisningen har berört både språkets form, struktur och funktion, vilka kan betecknas som grunden för en språklig utveckling. I studien har vi mött engagerade lärare, som lägger stor vikt vid att inkludera ord och begrepp som en naturlig del i undervisningen. På så sätt har den semantiska förmågan stått i fokus i den språkliga undervisningen.