No description available.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur gudstjänstdeltagare i Svenska kyrkan ser på språket i gudstjänsten och om det finns faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens som påverkar deras attityder. Studien är utförd genom en enkätundersökning bland gudstjänst-deltagare på kyrkkaffet efter gudstjänsten i tre församlingar i tre olika städer i Sverige. Dessutom har de skrivna ordningarna till gudstjänsterna samlats in och undersökts stilistiskt, som ett språk-vetenskapligt referensmaterial att jämföra enkätundersökningens resultat med.  Gudstjänstdeltagarna har på enkäten fått sätta kryss på skalor mellan två olika stilistiska mot-poler för att beskriva hur de upplever språket i gudstjänsten. Polerna på enkäten var vagt–precist, vardagligt–högtidligt, känslofyllt–känslofattigt, ålderdomligt–modernt och originellt–vanligt. Infor-manterna har också fått kryssa i hur de tycker att gudstjänstspråket borde vara utefter de fem skalorna, om det borde vara mer åt någon pol eller om det är bra som det är. Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna är också genomförd utefter dessa adjektivpoler. Resultatet visar att gudstjänstdeltagarna upplever språket i gudstjänsten som snarare precist än vagt, snarare högtidligt än vardagligt, och ungefär mitt på de tre andra adjektivskalorna. Frågan om hur de skulle vilja att språket ska vara visar inget tydligt resultat på de flesta polerna, med undan-tag av polerna vagt–precist där de som vill ha en förändring vill ha ett mer precist språk. Svars-frekvensen för förändring på den frågan är dock låg, de flesta är nöjda med hur det är nu. Man kan se en skillnad i hur informanterna svarar vad gäller faktorerna ålder och kön, men inte vad gäller utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens. Yngre och äldre upplever gudstjänstspråket olika och det skiljer sig även i hur de skulle vilja att språket ska vara. För män och kvinnor ligger skillnaden i enkätresultatet främst i hur de skulle vilja att språket ska vara.  Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna visar att språket stilistiskt är snarare högtidligt och ålderdomligt än vardagligt och modernt. Det är dock svårt att med denna begränsade undersökning säga något om de andra polerna; det går att finna belägg för såväl precist som vagt språk och för polerna känslofyllt–känslofattigt och originellt–vanligt saknas relevant jämförelse-material för att dra några slutsatser.

No description available.

Film noir slutar aldrig att fascinera med sin förmåga att kombinera ljus och mörker i en otroligt stiliserad och väl genomarbetad mise-en-scène. Den omisskänneliga mörka stämningen och tonen – den karakteristiska noir-känslan – är konstant närvarande och reflekteras i såväl de typiska noir-karaktärerna som i storyn och i mise-en-scène. Liksom film noir är Tom Fords filmer genomtänkta i minsta detalj och det visuella sätts i fokus. Min uppsats är en stilanalys av den samtida noir-filmen Nocturnal Animals (2016) ur ett neo-noir-perspektiv.         Syftet med denna uppsats är att analysera olika stildrag – mise-en-scène, cinematografi och klippning – samt utmärkande noir-teman. Vilken funktion har de olika stildragen i berättarstrukturen? Hur synliggörs klassiska noir-teman i filmen och hur skiljer sig neo-noir från den klassiska film noir? Genrefrågan debatteras fortfarande och därför används genreteori som en bakgrundsteori. De flesta filmforskare och filmkritiker ser film noir som en stil och inte en genre, eftersom de inte kunnat enas om en gemensam struktur och då film noir anses vara starkt förbunden med en viss tidsperiod och delar för många egenskaper med andra genrer.        Neo-noir bygger på dagens filmskapares medvetenhet om den klassiska noir-filmens stilistiska och narrativa konventioner. Nocturnal Animals innehåller flera noir-teman. Det som skiljer den klassiska film noir från neo-noir är framförallt användningen av färg, och miljöerna och handlingen som tagits till en ny nivå, dvs. brottstemat och våldet har blivit brutalare och visas inte sällan utan upplösning. Neo-noir innehåller också mer skräck och karaktärerna, klippningen och ljussättningen har utvecklats. Både film noir och neo-noir lägger tonvikten på det visuella med en väl genomtänkt mise-en-scène, vilket även är karakteristiskt för Tom Fords filmer. Neo-noir-filmernas uppbyggnad och stil återspeglar den höga graden av medvetenhet om den klassiska noir-filmens stilistiska och narrativa konventioner.

Denna uppsats analyserar språkstilen i socialtjänstens utredningar om omhändertaganden av barn i Halmstad kommun, under 1980-talet och 2021. Utredningarna från 2021 analyseras även utifrån riktlinjerna för klarspråk. Materialet består av tio utredningar och analyseras utifrån Hellspong och Ledins metod för stilanalys, samt Språkrådets riktlinjer för klarspråk. Resultatenvisar att texterna är svårlästa för allmänheten. En viss förändring har skett sedan 1980-talet, men inte så stora förändringar att stilen blir markant annorlunda. Utredningarna från 2021 följer inte riktlinjerna för klarspråk i någon större omfattning. Där finns mycket arbete kvar att göra. Resultaten knyts till maktaspekter och hur individerna påverkas.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>

Uppsatsen ämnar analysera och jämföra framställningen av olika typer av allvarligt våld i tvåreportage från Dagens Nyheter. Våldstyperna i fråga är våld i nära relation och gängrelaterat våld.Målet är att finna eventuella likheter och skillnader i gestaltningen av brotten och de inblandadeparterna, samt potentiella underliggande värderingar som inte explicit formuleras. Uppsatsen användersig av en stilanalys med relevanta analysverktyg. Resultatet visar att det finns flera likheter igestaltningen av offren i förhållande till förövarna. Offren framställs som unga, oskyldiga tjejer,medan förövarna är onda, våldsamma äldre män. Dock skiljer sig reportagen vad gäller vem som är ifokus och i vilken mån de beskrivs. Reportaget om våld i nära relation har betydligt större offerfokusmedan reportaget om gängrelaterat våld har större fokus på förövaren i fråga. Vidare innehållerreportaget om våld i nära relation betydligt fler intima, intensiva och dramatiska drag, medan detgängrelaterade våldet framställs som spännande och fascinerande. Resultatet blir ännu mer relevant dådet ställs gentemot uppsatsens teoretiska ramverk och den tidigare forskningen i fråga. Resultatetpåvisar en kontrasterande beskrivning av offer och gärningsman, vilket i intersektionell mening är avintresse på grund av maktbalansen som skapas där emellan. Resultatet samspelar även med mycket avden tidigare forskningen vad gäller beskrivningar, fokus och framställning, dock med vissa skillnaderoch kontrasterande fynd.

Detta examensarbete innefattar en reflektion inför min examenskonsert och vernissage med musik och konst inspirerad av den Jämtländska fjällvärlden där jag växte upp. Min avsikt var att skapa en hyllning till den plats jag håller närmst om hjärtat, samt att genom olika medel göra ett försök att skildra den.  Mitt stilanalysarbete kretsar kring folksångerskan Kirsten Bråten Berg och hennes framförande av den norska visgenren Nystev. Syftet med arbetet har varit att försöka beskriva Kirsten Bråten Bergs sångsätt och uttryck, och därtill kartlägga nystevens struktur och gestaltning.  Studien har som avsikt att väcka intresse hos den som visar nyfikenhet för den skandinaviska folkmusik- och vokaltraditionen. Min förhoppning är att vederbörande ska få ta del av verktyg, inspiration och material gällande ämnet, och att detta ska leda till ett vidare utforskande av genren. / <p><strong>Program examenskonsert:</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Årstider</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Gamlestev</strong></p><p>Trad. efter Kirsten Bråten Berg</p><p></p><p><strong>Tiden flyr när vill du börja / Erotokritos</strong></p><p>Trad. efter Anders Hoas / trad. Grekland</p><p></p><p><strong>O sommartid så skön och kär</strong></p><p>Trad. efter Dansar Edvard Jonsson</p><p></p><p><strong>Kalhygge</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Improvisation ur Gryning över Kalahari</strong></p><p>Författare Lasse Berg</p><p></p><p><strong>Sven Svane / Gåtegangar</strong></p><p>Trad. efter K. Bråten Berg / A. Myrin &amp; G. Nergaard</p><p></p><p><strong>Seint var det om kvelden</strong></p><p>Trad. efter Paul Sveinall</p><p></p><p><strong>På dig jag hoppas</strong></p><p>Trad. efter Gustav Jönsson</p><p></p><p><strong>I norr</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Jämtländsk vaggvisa</strong></p><p><em>A. Edwall</em></p><p><em></em></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Sofia Hultqvist Kott — sång, shrutibox</p><p>Susanne Rosenberg — sång</p><p>Óskar Guðnason — sång</p><p>Siri Flensburg — sång</p><p>Jim Base — elgitarr</p><p>Albin Myrin — klarinett</p><p>Leif Ottosson — dragspel</p><p>Olov Lindroth — tramporgel</p><p>Christian Mohr Levisen — kretensisk lyra</p><p>Gard Nergaard — hardingfela, altfiol, pedal steel </p><p></p><p><strong>Video och ljudupptagning: </strong></p><p>Alexander Wallin</p>

No description available.

No description available.