Spelling suggestions: "subject:"strategiska."" "subject:"strategiskt.""
491 |
Förändrade säkerhetshot ger förändrad syn på militärt maktmedelJohan, Modigh January 2021 (has links)
Forskningsproblemet utgår ifrån hur svenska försvars- och säkerhetshot förändrats och militära maktmedlets tilltänkta användning med grund i försvarsbeslut 2020 i relation till de tre föregående försvarsbesluten. Genom att jämföra dessa framkommer förändring av uppfattade hot i Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska kontext avseende exempelvis aktörer, tidsperspektiv, rumsperspektiv eller geografiska områden. Vidare framkommer hur politisk uppfattning kring militära strategier förändrats relativt förändrad strategisk kontext. Metoden består av strukturerad fokuserad jämförelse från George och Bennett (2005) och vald teori utav Buzans, Waevers och de Wildes säkerhetiseringsteori (1998) och militär strategi från Wedin (2009). Resultatet visar att svensk säkerhetspolitik fortsatt domineras av militär hotbild där väpnat angrepp ses som det enda existentiella hotet för staten Sverige. Det breddade eller vidgade säkerhetsbegreppet återfinns inom Sveriges säkerhetspolitiska mål och intressen men endast ytligt utifrån uppfattade hotbilder. Sveriges strategiska kontext har även förändrats från 2015 där Europeiska unionen (EU) som säkerhetspolitiskt instrument för svensk nationell säkerhet är till del ersatt, eller åtminstone kompletterad, av bilaterala samarbeten med flera länder där samarbetet med Finland är ett särskiljande exempel på en unik försvarsrelation i Östersjöregionen. EU:s säkerhetsarbete är därmed inte längre tillräckligt för att skapa en svensk känsla av säkerhetspolitisk trygghet.
|
492 |
Inkludering av intressenter : En kvalitativ studie om hur företag inkluderar intressenter i sitt hållbarhetsarbeteIsacson, Anna, Nyberg, Andrea January 2021 (has links)
I litteraturen råder det konsensus om att företag bör sträva efter att inkludera sina intressenter i flera delar av hållbarhetsarbetet, vilket kan göras genom olika strategier där deras roll och deltagande varierar. Studien betraktar Corporate Social Responsibility (CSR) som en process bestående av fyra faser; läsa av omgivning, formulera strategi, implementera strategi och utvärdering. Huvudfrågan gäller hur företag engagerar intressenter i arbetet med hänsyn till vilken fas av processen som de befinner sig i. Kvalitativ data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med hållbarhetsansvariga på fem företag. I studien framkom det att inkluderingen av intressenter är mer intensiv i den inledande och avslutande fasen av processen. Aktiviteter däremellan såsom skapande av mål och formulering av strategi görs främst internt, men baseras på arbetet från den inledande fasen. Val av strategi för inkludering beror mer på vilken intressent som företaget kommunicerar med än vilken fas i processen företaget befinner sig i.
|
493 |
Riskhantering inom strategisk marknadsföring : En kvalitativ studie om hur e-handelsföretag uppfattar och hanterar risker / Risk management in strategic marketing : A qualitative study of how e-commerce companies perceive and manage risksHolmensköld, Malou, Palmberg, Adrian January 2021 (has links)
Bakgrund: Riskhantering handlar om att förebygga att risker uppstår inom ett företag. På grund av den föränderliga miljö som företag befinner sig i krävs en effektiv och integrerad riskhantering, varpå detta blivit särskilt avgörande vid hantering av kriser. Coronapandemin betraktas som en kris som inneburit ett förändrat konsumentbeteende, inte minst inom klädbranschen. På grund av det förändrade konsumentbeteendet har pandemin blivit en av de mest betydande förändringarna i modern marknadsföringshistoria där tidigare långsiktiga strategier blivit begränsade. Hur marknadsföringen fungerade tidigare, innan pandemin, har förändrats för att möta den nya verkligheten. I den alltmer föränderliga miljön som företagen befinner sig i kommer vikten av riskhantering öka i betydelse och det kommer bli mer betydelsefullt att kunna agera snabbt vid förändringar. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur e-handelsföretag inom klädbranschen skapar en riskuppfattning inom strategisk marknadsföring. Vidare undersöks hur e-handelsföretag integrerar riskhantering i deras marknadsföringsstrategier för att underlätta vid eventuella kriser. Det genom att studera hur e-handelsföretag har uppfattat och hanterat coronapandemin. Metod: För att uppfylla vårt informationsbehov bestod studiens empiri av kvalitativ data i som samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt 16 informanter. Urvalet bestod av personer som hade en beslutsfattande roll på företagets marknadsföringsavdelning. Intervjuerna baserades på en intervjuguide som grundades på studiens teoretiska referensram. Resultat: Informanterna beskrev att det råder en pågående diskussion angående interna och externa dimensioner samt tidsdimensionen för att identifiera eventuella risker. Samtidigt identifierar vi att företagen mer eller mindre arbetar med de fem olika stegen i riskhanteringsprocessen. Slutsatser: Vi kan dra slutsatsen att företagen använder sig av de tre subdimensionerna för att rama in företaget situation och bilda sig en riskuppfattning. Riskhanteringsprocessen används i stor utsträckning av företagen. Dock på ett mer ostrukturerat sätt än det linjära sättet som teorin förespråkar. Det är däremot få företag som genomför en kvalitativ riskanalys vidutvärdering av riskers sannolikhet och konsekvens. / Background: Risk management is about preventing risks from arising within a company. Due to the ever changing environment in which companies find themselves, efficient and integrated risk management has become particularly crucial. The coronavirus pandemic is seen as a crisis that has led to a change in consumer behavior, which affects the clothing industry. The changing consumer behavior has made the pandemic into one of the most significant changes in modern marketing history, where previous long-term marketing strategies have been limited and marketing has changed to meet the new reality. The importance of risk management will increase following the changing environment and acting more quickly in the event of changes will become more important. Purpose: The purpose of the study is to contribute to knowledge about how e-commercecompanies in the clothing industry create a risk perception in strategic marketing.Furthermore, how a risk management process is integrated into companies' marketingstrategies to facilitate possible crises is also examined. This after studying how companieshave perceived and handled the corona pandemic. Methodology: To fulfill the purpose of the study, our empirical data consisted of qualitative data collected through semi-structured interviews with a total of 16 informants. The sample consisted of people who had a decision-making role in the company's marketing team. The interviews were based on an interview guide which originated from the theoretical frame of reference. Findings: All the informants described that discussions about the company's internal, external and temporal subdimensions were used to identify possible risks. All companies were using the five steps of the risk management process to a different extent. Conclusion: We can conclude that companies use the three sub-dimensions to frame the company's situation and form a risk perception. The risk management process is widely used by companies. However, it is used in a more unstructured way than the linear process that the theory advocates. It is a few companies that evaluate the probability and consequence of the risk using a qualitative risk analysis
|
494 |
En marin doktrin, varför då?Hallén, Björn January 2021 (has links)
Denna uppsats frågeställning tar oss på en resa från kalla krigets kyligaste period med den strategiska kultur som präglade den svenska säkerhetsstrategin till läget idag med de förändringar som skett på vägen. Genom att fokusera på de försvarspropositioner och svenska marina doktriner eller doktrinliknande dokument som getts ut inom ramen för det tidsfönster som valts, 1980-2020, skapas en förståelse och en relation mellan det auktoritära och det auktoritäras beroenderelation. Beroenderelationen till befolkningen och omvärlden samt spårbarheten av detta i de marina doktrinerna. Harald Høiback har forskat inom militära doktriner och utvecklat en teori om vikten av balansen mellan de hörnstenar som ingår eller bör ingå i en militärdoktrin, för att doktrinen ska fylla det syfte som avses. Tillsammans med Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur skapas ett verktyg som gör att analysen och förståelsen för vad som har varit, det som är och det som kan komma att bli, ökar. Balansen mellan det auktoritära och militärteori kan inledningsvis tyckas vara självklar men komplexiteten kopplat till säkerhetsstrategi gör att syftet med doktrinen emellanåt varierar, hur har det då sett ut, hur ser det ut idag, och hur kan det tänkas se ut framöver?
|
495 |
DEN SNABBT FRAMVÄXANDE DIGITALISERINGEN : Vilken påverkan har den på denstrategiska beslutsprocessen? / THE RAPIDLY EMERGING DIGITALIZATION : What impact does it have at thestrategic decision-making process?Larsson, Louise, Danha, Louis January 2021 (has links)
Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har under de senaste åren accelererat och innebär utmaningar för organisationer kring att snabbt kunna anpassa sig efter nya förhållanden och ställa om (Guinan et al., 2019). Chefsarbetet har därmed blivit alltmer komplext då chefer behöver ha inblick i den tekniska utvecklingen (Zeike et al., 2019). Till följd av förändringar i omgivningen ligger fokus på att ha en välutvecklad strategi för att kunna möta de utmaningar som uppkommit (Liedtka, 2000). Beslutsprocesserna har under distansarbetet blivit mindre effektiva och tar längre tid. Organisationer behöver se över sin strategi och utveckla arbetsformer för att anpassa dem till det flexibla arbetssätt som digitaliseringen medfört (Gabryelczyk, 2020). Syfte: Med hjälp av studien ämnar vi skapa en förståelse kring de utmaningar och möjligheter som uppkommit vid strategiska beslutsprocesser till följd av digitaliseringen. Ämnet belyses utifrån en kommunal verksamhet, vilket Almeida et al. (2020) menar inte forskats kring i stor utsträckning tidigare. Metod: En kvalitativ metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer som underlag för empirin. Förutom det, samlades även två dokument in som komplement till intervjuerna. Slutsats: Den digitala transformationen genomsyrar hela organisationen och bör tas i beaktande vid det strategiska beslutsfattandet. De faktorer som enligt det empiriska resultatet påverkat den strategiska beslutsprocessen är informationstillgänglighet, begränsad kommunikation samt deltagande. Det empiriska resultatet visar att den faktorn som påverkat de strategiska beslutsprocesserna mest till följd av digitaliseringen är att information blivit mer lättillgänglig. Till följd av detta går det enklare att få fram information till beslutsunderlag och beslutsunderlagen kan därmed hålla en högre kvalitet. Dessutom har digitaliseringen skapat möjligheter till bättre omvärlds- och konsekvensanalyser. Informationstillgängligheten antas bidra till att chefer kan vara mer rationella i sitt beslutsfattande. Den andra faktorn som empiriskt identifierats är begränsad kommunikation i form av att informationsöverföringen mellan personer brister i viss mån och att diskussioner blir stelare under digitala möten. Resultatet visar att det trots detta, genom digitaliseringen rent tekniskt finns resurser för att kommunicera samt dela information. När den mänskliga faktorn kopplas in framkommer dock att diskussioner i själva verket blir stelare vid digitala möten jämfört med i ett fysiskt rum. Digitaliseringen kan alltså i viss mån antas gynna beslutsprocessen i och med att5effektiviseringar kan göras om de digitala verktygens potential utnyttjas, men beslutsprocessen kan även missgynnas på grund av stelare diskussioner. Den tredje faktorn är att deltagandet har främjats till följd av digitaliseringen. Resultatet visar att möjligheten till ett ökat deltagande genom att bemöta digitaliseringens möjligheter har bidragit till en större möjlighet till att deltagare, problem, lösning och beslutstillfälle sammanfaller. / Background: The progress of digitalization has been incremental in recent years which poses challenges for organizations to adapt promptly to new conditions and change (Guinan et al., 2019). Therefore, the managerial work has become even more complex as managers need to be aware of the technical development (Zeike et al., 2019). The focus remains on having a well-developed strategy and strategic decision making to adapt to the changes in the environment (Liedtka, 2000). The decision-making process has become less efficient and is more time consuming since people are working remotely. The organizations need to reevaluate their stratgies and develop their working methods to implement digitalization (Gabryelcyk, 2020). Purpose: The study conducted intends to create an understanding of the challenges and opportunities that have arisen in the strategic decision-making process due to digitalization. This subject shed light based on a municipality operation which according to Almeida et al. (2020) is not a subject that has been extensively researched before. Method: A qualitative method have been used for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight people as a basis for empiricism. Moreover, two documents were added as a complement to the interviews. Conclusion: The digital transformation impacts the entire organization and should be taken into consideration in strategic decision-making. The factors that due to the empirical results have affected the strategic decision-making process are information accessibility, limited communication, and participation. The empirical findings shows that due to digitalization the factor that has influenced the strategic decision-making processes most is that information has become more accessible.Consequently, it is easier to obtain information for decision making. Thus, the decision foundation retains a greater quality. In addition, digitalization has created opportunities for better environmental and consequence analysis. The accessibility of information to managers is assumed to contribute to better rational decision making.The second factor empirical identified is limited communication. During digital meetings, the exchange of information has a propensity to be miscommunicated and sometimes part of the information is omitted, as well as discussions tends to be stiffer. On the other hand, the study results show that despite this, through digitalization, there are technical resources to7communicate and share information. However, when the human factor is involved, it seems that discussions become stiffer in digital meetings compared to physical ones. Hence, digitalization can to some extend benefit the decision-making process in terms of efficiency whilst utilizing the potential of the digital tools. Yet, it has also a disadvantage due to stiffer discussions.The third factor is that participation has improved because of digitalization. The results show that the opportunity for improved participation, through digitalization, has contributed to a greater opportunity for participants, problems, solutions, and decision making to coincide.
|
496 |
Identitetens inverkan : En kvalitativ studie om hur strategisk kultur påverkar svensk militär strategiHansson, Ola January 2020 (has links)
Denna undersökning handlar om hur strategisk kultur påverkar synen och förståelsen av den samtida svenska militära strategin. Sedvanligt tänkande utgår från att den militära strategin är en process formad av intresse. Vid studiet av militär strategi utifrån ett kulturellt perspektiv möjliggörs expo- nering av bakomliggande normer vilka kan bistå med förklaring åt vad som generar statens intresse och ger den militära strategin en mening. Syftet med undersökningen är att förklara hur strategisk kultur påverkar samtida svensk militär stra- tegi. Undersökningen har en kvalitativ-tolkande ansats och baseras på ett teoretiskt ramverk utgå- ende från strategisk kultur som utgörs av kontextuell påverkan, ur vilket statens normer skapas och som formar statens identitet. Metoden bygger på att förförståelse om samtida svensk strategi skapas, varefter ur teman framträdande normer analyseras och hur dessa påverkar den samtida svenska mi- litära strategin. Resultatet av analysen påvisar att det finns starka normer som påverkar samtida svensk militär stra- tegi. Normerna genererar såväl preferenser till den militär strategins förståelse som att bidra till uppfattningen om strategins ändamål, syfte samt konstruktion av det militära maktmedlets förmåga.
|
497 |
Forskning på agendanBerglund, Amanda, Langer, Kajsa January 2018 (has links)
Problembakgrund och syfte: Sociala medier breder i allt större omfattning ut sig i samhälletoch skapar därmed nya kommunikativa spelregler vilka den vetenskapliga sfären behöver förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att ur ett samhälls- ochmedieperspektiv studera hur universitet och högskolor arbetar med tredje uppgiften nämligen att föra ut forskning till en publik utanför den vetenskapliga sfären. Syftet med denna studie var således att undersöka hur forskningskommunikatörer och forskare arbetar med och resonerar kring att synliggöra forskning externt genom sociala medier.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 12 respondenter varav fyra är kommunikatörer och åtta är forskare inom Malmö universitet.Resultat: Studiens resultat visar på att forskare och forskningskommunikatörers grundsyn iarbetet med att sprida forskning till det omgivande samhället består av två delar; att kommunicera forskning till berörda grupper samt att forskare och forskning bör synliggöras i samhällsdebatten. I arbetet med att nå de uttalande målen har två framträdande strategier identifierats. Sociala medier används som ett verktyg för att nätverka och bygga relationer med definierade primära målgrupper samt används för att lyfta fram forskning och ge den medialt utrymme i de traditionella nyhetsmedierna och därmed nå ut med forskning brett till det omgivande samhället. Resultatet visar också att forskningskommunikation genom sociala medier omges av olika personliga och organisatoriska incitament. Slutligen visar resultatet på att sociala medier bedöms vara av särskild betydelse när det kommer till att synliggöra formella vetenskapliga publikationer till en bredare publik. Sociala medier används därmed som ett komplement och som en del av övrig forskningskommunikation och forskningskommunikativa aktiviteter. / Background and objective of study: In a contemporary era of a progressive mediadevelopment, an increasing number of people are accessing information through social mediaand therefore its interesting, from both a societal and media perspective, to study how research communication is changing, and in what way the science outreach is adapting to this new media landscape. The purpose of this study was thus to investigate how research communicators and researchers make research visible externally through social media.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with 12respondents, four communicators and eight researchers from Malmö University.Results: The study's findings show that researchers' and research communicators' basic beliefs in the dissemination of research to the surrounding community consist of two parts; tocommunicate research to relevant groups and to make researchers and research visible in thepublic debate. In the process of reaching the statement goals, two prominent strategies have been identified. Social media is used as a tool for networking and building relationships with defined primary target groups and is used to highlight research and provide media space in the traditional news media and thus reach out to the surrounding community with scientific research.The result also shows that research communication through social media is surrounded by different personal and organizational incentives. Finally, the result shows that social media is considered of particular importance to make formal scientific publications visible to a broader audience. Social media are thus used as a complement and as part of other research communication activities.
|
498 |
Vill man synas det minsta ska man finnas på insta : En kvalitativ studie om elitsatsande fotbollsklubbars strategiska kommunikation / Be on the ball, be on insta§ : A qualitative analysis of the strategic communication on Instagram by football clubs with elite ambitionsHallberg, Hugo, Liljegren, Hanna January 2022 (has links)
Former studies indicate that social media is a good way to communicate with stakeholders which also makes it an interesting and relevant focus for this study. As football is becoming more and more commercialized, the demands that non sports related activities are professionalized are raised ever higher. Between the professionals and Sunday league football teams, we find Division 1. A Swedish football league in limbo between the professionals and the amateurs. A league where the clubs manage to survive on pocket money and seldom with the possibility to hire staff on full time. The clubs in Division 1 have been the subject of this research to map how they communicate on the image sharing app, Instagram. The purpose of this essay is to, through the issue “What patterns can be found on Instagram among the football clubs in the Swedish third tier leagues?” shine the light on the small sports clubs, and their day to day activity and communication. In the long run it will contribute to more effective communication for small organizations. The thematic analysis of the empirical material shows that the clubs in Division 1 often use Instagram by routine or for the sake of it, rather than with a cut out strategy or plan. Even though it’s evident that a social media presence has positive effects in itself when it comes to building an identity as a club, with supporters and other parties, there are several measures football teams can take to improve their communication on Instagram. Having a clear cut plan and goals can achieve things such as getting more active and loyal supporters with raised ticket sales as a long term result.
|
499 |
Relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag : Konkurrens eller samarbete?Svensson, Angelica, Årzén, Fredrika January 2023 (has links)
Titel: Relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag - Konkurrens eller samarbete? Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi, 30 hp Författare: Angelica Svensson & Fredrika Årzén Forskningsfråga: Hur ser relationen ut mellan traditionella storbanker och fintechföretag inom kreditgivning till företag? Syfte: Studiens syfte är att beskriva relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag på kreditgivningsmarknaden för företag i Sverige idag. Vidare ska studien analysera och skapa en förståelse för den här relationen, samt utveckla teoretiska begrepp avseende konkurrens och samarbete. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats har varit utgångspunkten för studiens genomförande. Litteraturgenomgången och den teoretiska referensramen bygger på inhämtad information från litteratur samt tidigare forskning. Intervjuer har genomförts med 9 respondenter från både traditionella storbanker och fintechföretag. Slutsats: Resultatet som studien kommer fram till visar på att traditionella storbanker och fintechföretag har olika utlåningstekniker de utgår ifrån, med bakgrund i att det finns olika motiv och drivkrafter som driver dem. Motiven och drivkrafterna påverkar möjligheten till konkurrens och samarbete, då deras respektive utgångslägen ser olika ut inför en samverkan. En paradoxal strategisk process kan ses uppstå utifrån deras olika motiv och drivkrafter att beakta i ett sammanhang där de är verksamma på samma marknad. / Title: The relationship between traditional large banks and fintech companies – Competition or collaboration? Topic: Independent Project in Business Administration 30 credits Author: Angelica Svensson & Fredrika Årzén Research question: What is the relationship like between traditional commercial banks and fintech companies in corporate lending? Purpose: The purpose of the study is to describe the relationship between traditional commercial banks and fintech companies in the corporate lending market for business in Sweden today. Furthermore, the study aims to analyze and develop an understanding of this relationship, as well as develop theoretical concepts regarding competition and collaboration. Method: A qualitative method with an abductive research approach has been the basis for conducting the study. The literature review and the theoretical framework are based on gathered information from literature and previous research. Interviews have been conducted with 9 respondents from both traditional commercial banks and fintech companies. Conclusion: The findings of the study indicate that traditional commercial banks and fintech companies employ different lending techniques driven by their distinct motivations and incentives. The diverse driving factors influence the possibilities of competition and collaboration, as their historical backgrounds vary when considering cooperation. A paradoxical strategic process can be observed due to their differing perspectives and the different factors they need to consider when operating in the same market.
|
500 |
Startups nyttjande av ad hoc strategier efter turbulenta tider : En kvalitativ studie om hur startups kan använda ad hoc strategier efter turbulenta tiderCarlson, Vilhelm, Zahirovic, Elma January 2022 (has links)
The economic growth of recently established companies by the name of startups has increased significantly within the past couple of years. Startups are commonly attributed to achieving positive effects on socioeconomic advancements by creating new employment opportunities within its surrounding environments. However, startups are particularly vulnerable for having a supply of limited resources caused by their lack of market experience. Additionally, in times of turbulence, such companies are predominantly dependent on a commonly short-term method called an ad hoc strategy to avoid facing the risk of operational loss or even bankruptcy. This study comes to examine how ad hoc strategies can be used as long-term methods following a period of organizational instability, leading to the thesis’ research question: How can startups continue to use ad hoc strategies after turbulent times? To investigate this, the study applied a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with representatives of startup companies. The following results show that during the time of the Covid-19 pandemic, startups have used a variant of ad hoc strategies in order to become more digital. This has resulted in several advantages, mainly that their main business measures become more economically efficient through the process of digitalization. Thus, the study concludes that startups can utilize ad hoc strategies after a turbulent time by using digitalization to a greater extent on a daily basis, exemplified by the approaches used during the Covid-19 pandemic. Consequently, the research proves that ad hoc methods do not have to be used exclusively as temporary solutions and can instead be applied to benefit with future organizational approaches. / Tillväxten av nystartade företag, även kallade för startups, har ökat markant. Startups har en positiv effekt på den samhällsekonomiska utvecklingen genom att möjliggöra ny sysselsättning för individer i samhället. Dock är dessa typer av organisationer sårbara i och med deras begränsade resurser vilket grundar sig i att startups har varit på marknaden under en kortare tid som resulterat i en lägre grad av erfarenhet inom respektive bransch. Utöver de begränsade resurserna som startups besitter kan turbulenta tider vara avgörande för att startups inte har möjligheten att driva sin verksamhet på ett lönsamt vis och riskerar därmed att hamna i konkurs. Vid turbulenta tider är dessa företag då tvungna att använda sig av ad hoc strategier, det vill säga specifika korttidsåtgärder, som en lösning på ett oväntat och tillfälligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på hur ad hoc strategier kan användas som metoder efter turbulenta tider. Därmed utformades studiens problemformulering: Hur kan startups fortsätta använda ad hoc strategier efter turbulenta tider? För att undersöka detta har studien använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med representanter från startups. Resultatet har påvisat att under Covid-19-pandemin har startups verksamheter blivit mer digitala vilket har resulterat i flera fördelar, främst att arbetet blir mer effektivt genom att utgå från digitaliseringen. Studiens slutsats är att startups kan nyttja ad hoc strategier efter en turbulent tid genom att använda digitalisering i större utsträckning på daglig basis, exemplifierat av hur vissa företag gått till väga under Covid-19-pandemin. Därmed underbyggs det att ad hoc strategier inte endast fungerar som tillfälliga lösningar utan kan fortsätta användas för framtida organisatorisk utveckling.
|
Page generated in 0.0517 seconds