This research is based on a pilot study, conducted on a marketer from an unnamed company within the tech industry (the anonymity is used because of the integrity of the interview subjects of both the pilot study and this study). The company deals with B2B (Business to business) transactions, and the marketing in this is somewhat different from the typical B2C (business to consumer) type of marketing. One of these things is the type of strategic communication that comes with event planning and hosting. In the aftermath of the covid-19 pandemic, events and the attendance at these have changed, for marketers in the tech industry. The researched marketers have experienced how their audience's attitudes have changed, and they are struggling to know which path to choose. This study will dive into what these challenges are, and how the marketers approach the challenges, as well as discuss different forms of participation.  The methodological approach for answering these questions is a combination of interview sessions with marketers from a specific, industry-leading company, as well as a participant observation from my internship at this company. The interview sessions gave a further foundation for what the participant observation indicated, as well as providing some interesting takes on how the marketers both experience their audience, and how they engage them during events - physical, digital, and hybrid such.  Further, the study highlights marketing differences in B2B and B2C industries, personal experiences from event hosting, and theories on both hybrid spaces and participatory culture - something that, in a new digital era, is vital to be able to navigate, to excel in marketing. / Denna undersökning grundar sig i en pilotstudie, som utfördes på en marknadsförare från ett icke-namngivet företag i IT-branschen (anonymiteten här används för att värna om integriteten hos respondenterna både från pilotstudien samt denna studie). Företaget är verksamt inom B2B (Business to business), och marknadsföringen här skiljer sig något från den mer typiska B2C (Business to consumer) -marknadsföringen. En del i detta är den strategiska kommunikationen som kommer av eventplanering och -värdskap. I efterdyningarna av coronapandemin har event och deltagandet på dessa förändrats, något som upplevs av marknadsförare i IT-branschen. De undersökta marknadsförarna har upplevt hur attityden hos deras publik har förändrats, och de tampas med att veta vilken väg de ska välja. Denna studie kommer att dyka in i vad dessa utmaningar är, och hur marknadsförarna handskas med dessa, samt diskutera olika former av deltagande.  Det metodologiska tillvägagångssättet för att besvara dessa frågor består av en kombination av intervjuer med ett antal marknadsförare från ett specifikt företag inom denna bransch, och även en deltagarobservation från min praktikperiod hos samma företag. Intervjuerna gav ytterligare grund åt vad deltagarobservationen indikerade, samt gav några intressanta synpunkter på hur marknadsförarna inom företaget både upplever sin publik, och hur de engagerar dem under event - såväl fysiska, som digitala eller hybridevent.  Studien kommer ytterligare uppmärksamma några stora skillnader i marknadsföringen i B2B- och B2C-branscher, personliga erfarenheter från att vara värd för event, och teorier om hybridutrymmen och deltagarkultur - något som, i en ny digital tidsålder, är avgörande för att kunna navigera i, och lyckas med marknadsföring.

This thesis explores the prerequisites for peace in Ukraine from a typology of the conflict’s constituent elements. The material examined consist of accounts from open sources and official statements from the warring parties. The thesis concludes that the high intensity combat between two state parties and the ostensible lack of veto-players warrants a conflict with a shorter duration and relatively good prerequisites for solution. Underpinning territorial aspects and general scale of conflict together with lingering features of Russian strategic culture points to a longer and more intractable conflict. The western support for Ukraine contributes both to scale and intensity, but also induces a risk for horizontal escalation.

Antalet äldre i Sverige har ökat mest procentuellt sett av alla befolkningsgrupper under senare år, och prognosen är att gruppen äldre kommer att öka ännu mer de kommande decennierna. Åldersdiskriminering av äldre är vanligt förekommande, vilket påverkar deras möjligheter i samhället. Detta i kombination med att det inte finns någon lag som ställer krav på äldresinkludering i kommunala planer gör att äldreperspektivet riskerar att utestängas eller minimeras i planeringskontexten. Den praktiska implementeringen av äldres särskilda behov vad gäller bostäder och service i kommunal planering är svag trots att det är reglerat i ett flertal lagstiftningar. Uppsatsen har därför undersökt äldreperspektivet inom ramen för strategisk fysisk planering genom att undersöka hur bostäder och service riktat mot äldre implementeras i kommunala planer. I uppsatsen har de teoretiska utgångspunkterna blandstad samt WPR använts i kombination med metoderna kvalitativ textanalys samt semistrukturerad gruppintervju. Den kvalitativa textanalysen genomfördes genom att granska fyra kommuners bostadsförsörjningsprogram, dessa valdes ut med bakgrund i tre kriterier, och detta landade i en analys av bostadsförsörjningsprogram för Sundsvalls kommun, Uppsala kommun, Ystads kommun, samtSkövde kommun. Semistrukturerad gruppintervju genomfördes med tre medlemmar ur pensionärsorganisationen SPF Seniorerna Trossö i Karlskrona.  Resultat och analys visar att äldreperspektivet inom bostäder och service förekommer till viss delinom kommunal bostadsförsörjning, och att det därför finns utrymme till förbättringar för att synliggöras ännu mer. I granskade bostadsförsörjningsprogram behandlas bostäder för äldre genomgående, och majoriteten av programmen behandlade även service både friskrivet från bostäder men även i kombination med bostäder. Samtliga program understryker vikten av att uppnå en blandning av boende- och upplåtelseformer samt förtätning och tillvaratagande avbefintliga tekniska system. Majoriteten av kommunerna betonar att tillgänglighet i bostadsbeståndet och i övriga miljöer också är viktigt i samklang med bostäder och service.  Respondenter vid gruppintervjun bekräftar också att äldreperspektivet förekommer och framhävs inom den fysiska planeringen, och att det har blivit bättre på senare år. Det betonades dock att det finns förbättringspotential genom mer inkludering som exempelvis remissinstans vid framtagandet av kommunala planer, samt att förbättra samverkan mellan kommun och medborgare. Respondenterna betonade också problemet med tillgänglighet i både bostadsbeståndet samt i offentliga miljöer, och att detta kan förbättras och åtgärdas.  I slutsatser poängteras det att det är fem begrepp som utgör viktiga pusselbitar för att främja för ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen, dessa är: närhet, tillgänglighet, variation, inkludering och samverkan. Sammanfattningsvis finns det ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen specifikt för de fyra bostadsförsörjningsprogram som analyserats samt för de respondenter som intervjuats

Datum: 2023-05-29  Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Hennström Moa (99/02/24)      Ohrlander David (97/08/10)  Titel: Jakten på kompetens - En fallstudie om det strategiska HRM-arbetet i el-och energibranschen.  Handledare: Magnus Linderström  Nyckelord: Talent Management, Talang, HRM system, Strategisk HRM, Kompetensförsörjning, Kompetensutveckling, Skills gap.   Forskningsfrågor: Hur arbetar cheferna strategiskt med HRM-system och Talent Managementpå enheten “Elnät” på Eskilstuna/Strängnäs Energi och Miljö, och hur upplever medarbetarna detta arbete? Vilka möjligheter och utmaningar upplever chefer och medarbetare att det finns med kompetensförsörjning och kompetensutveckling? Hur arbetar cheferna på affärsområdet “Elnät“ för att förebygga och hantera skills gap?   Syfte: Syftet med denna fallstudie är att med utgångspunkt i ett managementperspektiv undersöka hur arbetet med HRM-system genom TM gestaltar sig i praktiken, för att få en ökad förståelse och djupare inblick i fenomenens tillämpning och praktiska utövande. Detta kommer att efterforskas med hjälp av en mixad metod, genom att explorativt undersöka förhållandet mellan chefers och medarbetares syn på utövandet av HRM-system och TM. Vidare ämnar studien att undersöka om det finns ett skills gap och i sådant fall generera en förståelse för hur det hanteras och förebyggs i praktiken.   Metod: I denna studie användes en fallstudie där den empiriska datan samlades in genom en mixad metod. Den kvalitativa datan har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med cheferna medan den kvantitativa datan innefattas av ett enkätformulär som chefernas medarbetare gavs möjlighet att besvara. Tillvägagångssättet har varit abduktivt med en explorativ ansats, i syfte att åstadkomma nya upptäckter och perspektiv på fenomenen som undersökts, där det abduktiva förhållningssättet tillåter att ändra inriktning och bygga vidare på den teoretiska referensramen baserat på den empiriska insamlingen. Detta valdes för att uppnå högsta möjliga anpassningsbarhet under studiens genomförande.  Slutsats: ESEM arbetar med deras HRM-system i fyra steg: handledning av nyanställda, utvecklingssamtal, utbildning och individuella utvecklingsplaner för varje anställd. Möjligheterna kring utvecklingssamtalen är också för medarbetarna att uttrycka deras önskan att antingen vidareutveckla sig och sin kompetens inom deras valda arbetsområde, för att uppnå en spetskompetens eller bredda sin kompetens genom att arbeta på en annan avdelning. Detta är menat att öka chanserna för de anställda att avancera i karriären. Utmaningarna för ESEM är bristen på teoretisk och praktisk överlappning på utbildningssystemen och det faktiska arbetet. Den största utmaningen har dock visat sig vara bristen på människor som innefattar rätt kompetens inom branschen. Detta kan temporärt men kostsamt bryggas genom att kortsiktigt hyra in konsulter för att utföra det nödvändiga arbetet. För att förebygga skills gap arbetar ESEM aktivt med att attrahera potentiella medarbetare genom att marknadsföra branschen. Soft skills prioriteras genom ESEM:s kärnvärden: schyssta, pålitliga, modiga och nära. / Date: 2023-05-29   Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Hennström Moa (99/02/24)          Ohrlander David (97/08/10)  Title: The Hunt for Competence - A case study of the strategic HRM work in the electric-energy industry   Supervisor: Magnus Linderström   Keywords: Talent Management, Talen, HRM-system, Strategic HRM, Competence provision, Competence development, Skills gap. Research questions: How do the company leaders work strategically with the HRM-system andTalent Management within “Elnät” at Eskilstuna/Strängnäs Energi och Miljö, and how do the employees experience this work? What opportunities and challenges do company leaders and employees experience concerning competence provision and competence development? How do the company leaders at the business department “Elnät” work to prohibit and manage skills gaps? Purpose: The purpose of this case study is to through a management perspective investigate how the work with an HRM-system through TM is carried out in practice, in order to create an enhanced understanding and deeper insight in the application of both of these phenomena and its practical performance. This will be researched and presented through mixed methods, by exploratively investigating the relationship between company leaders and employees' outlook at the practical performance of an HRM-system and TM. The study will also look to figure out whether there’s a skills gap and if so, how it’s dealt with and prohibited in company practice.   Method: This paper was carried out through a case study where the empirical data was collected through mixed methods. The qualitative data was collected through semi structured interviews with company leaders, while the quantitative data was collected through questionnaires sent out to the company leaders’ employees. The course of action for this study has been abductive with an explorative approach, with the purpose of discovering and creating a perspective of the researched phenomena, where it is allowed to switch directions of and altering the theoretical framework, even after the empirical data has been gathered. This was favored in order to acquire the highest possible ability to adapt during the conducted research.   Conclusion: ESEM work through their HRM system with supervision from company leaders for newly employed, formal meetings with company leaders and their employees, further education that is negotiated through these formal meetings and through creating an individual development plan for each employee. The possibilities regarding the formal meetings are also for the employee to express their wishes to either further enhance their competence within their chosen field, to acquire a talent, or to broaden their competence by working with another department. This is meant to enhance chances to advance in the career of the employees. The challenges for ESEM and its HRM-system is the lack of theoretical and practical overlapping between education systems and the actual line of work. The biggest challenge however is the lack of people who are competent within the field altogether. This can be temporarily but costly bridged by acquiring short term consultants to perform the necessary work. To prevent the skills gap, ESEM are active in attracting potential employees through marketing the line of work. Soft skills are prioritized through ESEM:s core values: Agreeable, reliable, brave and approachable.

This essay aims to, against the background of how today's second hand-fashion has come to change current concepts and new communication techniques, find out how businesses in the industry perceive their communication towards their recipients. The method used is qualitative and interviews have been conducted from the producer's perspective with a selection of relevant businesses within the industry. Questions that have also been investigated are how businesses view media for the distribution of their communication. The results show, among other things, that businesses active in second hand-fashion need to stay up-to-date in their communication in order to maintain their place in the market and therefore see digital media as necessary although not entirely unproblematic, in terms of the distribution of the communication. What is also common is that the primary communicative strategies are not to emphasize sustainability, due to not shaming or telling consumers in which way they should live or act. Instead, it is important for the businesses to emphasize messages about clothing care and how clothes last longer and thus retain value. The essay has finally shown that the second hand industry in fashion is closely connected with media development, where digital media are primary components to reach out to the audience. / Denna uppsats syftar till att, mot bakgrund av hur dagens second hand-mode kommit att förändras gällande koncept och nya kommunikationstekniker, ta reda hur aktörer inom branschen ser på kommunikationen gentemot sina mottagare. Metoden som använts är kvalitativ och intervjuer har genomförts ur producentens perspektiv med ett axplock relevanta aktörer inom branschen. Frågor som också undersökts är hur aktörerna ser på medier för distribuering av sin kommunikation. Resultaten visar dels på att aktörer verksamma inom second hand-mode behöver hålla sig uppdaterade i sin kommunikation för att behålla sin plats på marknaden och ser därför digitala medier som nödvändiga om än inte helt oproblematiska vad rör distributionen av kommunikationen. Gemensamt är också att de primära kommunikativa strategierna inte är att betona hållbarhet, med anledning av att inte skambelägga eller tala om för konsumenterna på vilket sätt de ska leva eller agera. Viktigt för aktörerna är i stället att kommunicera budskap kring klädvård och hur kläder håller längre och därmed behåller ett värde. Uppsatsen har slutligen visat att second hand-branschen inom mode är nära sammansluten med medieutvecklingen, där digitala medier är primära beståndsdelar för att nå ut till publiken.

The aim of this bachelor’s thesis is to reach a deepened understanding on the effects of increased communication within the public library sector. Few studies in the field of library and information science and social sciences focus on strategic communication in a library context. Thus contributing to knowledge on non-profitorganizations adapting to increased entropy and need for change. The study is based on three collaborative marketing projects in Sweden taking place independently during the time period of 2005–2013. In the region of Norrbotten 25 public libraries were involved in the one year Maracasprojektet. The 37 public libraries of Halland participated during two years in Synliggörprojektet. The four year project Futurum.Kom involved 400 library employees from 23 libraries in the region of Blekinge and southeastern Småland. The source material of the comparative study consisted of four sector reports regarded as trace of public practice. Through descriptive text analysis the phraseology, representations and culturally dependent patterns in the change projects was studied and discussed. Insights and reflections within the organizations provided by the end reports contained the effects of increased communication. Using the theoretical framework Communicative Constitution of Organization (CCO) the two creative processes of the retrospect and the reconstruction of the organizations was examined. In all three projects the recurrent phrase the image of the library functioned as an umbrella concept. When decontextualizing the core value words and graphic symbols chosen by library staff and marketing agencies, the desired image of the library appeared. The text analysis results show a clear tendency towards the trend of experiential marketing in the early 2000s. The results also reveal an increased awareness of the organizational effects created through strategic communication.

Denna uppsats handlar om en undersökning av Försvarsmaktens reklamkampanjer ‘’Välkommen till vår verklighet’’ och ‘’Just nu”, från år 2011 och 2020. Studiens två frågeställningar ligger som grund till vårt syfte att undersöka hur Försvarsmakten framställer sig i deras två centrala reklamkampanjer och vilka skillnader och likheter som framkommer mellan dessa årtal. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av framtagna teoretiska ramverk och tidigare forskning. Undersökningen i dess helhet gjordes med en kvalitativ innehållsanalys och analysen genomfördes med en multimodal audiovisuell analys. Innan vi bestämde oss för att genomföra undersökningen med denna analysmodell tog vi fram andra modeller och jämförde dessa för att hitta den mest relevanta analysmodellen för studien. Resultatet visar att reklamfilmerna syftar till att uppmuntra individer att söka till Försvarsmakten och ge stöd till dess huvuduppdrag, att försvara Sveriges demokrati och medborgare. Studien visade att Försvarsmaktens reklam avser att skilja på verklighet och fiktion för att skapa en trovärdig bild som militär i Sverige. Studien visade också att militären lade stor vikt på filmens innehåll och visade upp militären som heroiska för att få stöd för sitt uppdrag. / This essay is about analyzing the Swedish Armed Forces' advertising campaigns "Welcome to our reality" and "Right now", from 2011 and 2020. The study's two main questions is to examine how the Armed Forces presents themselves in their two central advertising campaigns and what differences and similarities emerge between the advertising campaigns. The questions have been answered with the help of a theoretical framework and previous research. The research was conducted with a qualitative content analysis and the analysis was conducted with a multimodal audiovisual analysis. Before we decided to conduct the study with this analysis model, we studied other models and compared them to find the most relevant analysis model for our study. The results show that the commercials are intended to encourage individuals to apply for the Swedish Armed Forces and give support to there main mission, to defend Swedens democracy and citizens. The study showed that the Armed Forces commercial intend to distinguish between reality and fiction to give a proper sense of what to except when working within the military of Sweden. The study also showed that military put a strong empahasis in the content of the film, showcasing the heroics of the military to get support for there mission.

Partnering as a collaborative procurement procedure has gained a lot of attention during the recent years in construction, and has been associated with many positive outcomes in the industry. However, previous research indicates that it has generally failed to reach its full potential in the form of strategic partnering and has stopped at the project level. A critical moment for the successful shifting from project to strategic, long-term partnerships is the completion of the first project, since it has to create momentum for subsequent projects to be awarded. This study proposes a general strategy, with focus on this critical moment. After the relationship between the two main partners, client and main contractor is consolidated, further integration of the supply chain is necessary. Therefore, a new mindset has to be adopted and the focus should be shifted from temporary to developing long-term relationships. Furthermore, the traditional adversarial relationships will have to give way to relational trust among actors that promotes collaboration. Loosening the couplings on the temporary, project network and at the same time tightening the couplings on the permanent network is essential. Finally, since the partnering endeavors are won on the interpersonal level, the main focus should be shifted from procedures to strengthening interpersonal relationships between the people that represent the actors in the partnership. / Partnerskap som ett samarbetsupphandlingsförfarande har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren inom byggindustrin och har förknippats med många positiva resultat i branschen. Tidigare forskning tyder dock på att det i allmänhet inte har nått sin fulla potential i form av strategiskt partnerskap och har stannat på projektnivå. Ett kritiskt steg för en framgångsrik övergång från projekt till långsiktig strategisk partnerskap är slutförandet av det första projektet, eftersom det måste skapa fart för efterföljande projekt att tilldelas. Denna studie föreslår en generell strategi, med fokus på detta kritiska steget. Efter att relationen mellan de två huvudpartnerna beställare och huvudentreprenör har förstärkts, är ytterligare integrering av leverantörskedja nödvändig. Därför måste ett nytt tänkesätt antas och fokus bör flyttas från tillfälliga relationer till att utveckla långsiktiga relationer. Vidare kommer de traditionella motstridiga relationerna att behöva ge vika för relationellt förtroende mellan aktörer som främjar samarbete. Att lossa kopplingarna på det tillfälliga projektnätverket och samtidigt dra åt kopplingarna på det permanenta nätet är viktigt. Slutligen, eftersom partnerskapssträvandena vinner på den mellanmänskliga nivån, bör huvudfokus flyttas från procedurer till att stärka mellanmänskliga relationer mellan de personer som representerar aktörerna i partnerskapet.

Biodiversity loss is a pressing global problem and land use is known for being one of the most direct contributors. In European Union countries, a Strategic Environmental Assessment (SEA) is required for land use plans that set a strategic framework for future development such as regional land use plans. Biodiversity would be very feasible to address in the SEA as it has the capacity to include the complexity biodiversity poses. Technology is increasingly being used for biodiversity conservation as it allows effective collection and processing of data. This research aimed to assess current SEA practices of addressing biodiversity and explore possibilities of how conservation technology could be used to assist SEA in addressing biodiversity loss more effectively in the field of land use planning. To fulfil the research aim, a document analysis of six regional land use plans and their SEA reports and four semi- structured interviews with an AI-company Spoor AI staff were conducted. The results of the document analysis showed that biodiversity is typically addressed in qualitative terms while an effective assessment would also require quantifying biodiversity variables. The results of the semi-structured interviews indicated that previous experience from the wind power sector has shown that conservation technology could be taken advantage of in collecting data about biodiversity cost-effectively and reliably, while AI can be used to analyse that data. Conservation technology could be taken advantage of in SEA by deepening the understanding of the development context, supporting the decision-making and monitoring. Implementing conservation technology in SEA could encourage the use of the strategic thinking SEA -model and contribute to several theoretical principles that guide the SEA practice. / Förlust av biologisk mångfald är ett pressande globalt problem och markanvändning är känd för att vara en av de mest direkta bidragsgivarna. I EU-länder krävs en strategisk miljöbedömning (SEA) för markanvändningsplaner som sätter en strategisk ram för framtida utveckling, såsom regionala markanvändningsplaner. Den biologiska mångfalden skulle vara mycket möjlig att ta itu med i SEA eftersom den har kapacitet att ta itu med den komplexitet som den biologiska mångfalden innebär. Teknologi används i allt större utsträckning för att bevara den biologiska mångfalden eftersom den möjliggör effektiv insamling och bearbetning av data. Denna forskning syftade till att undersöka hur nuvarande SEA-praxis hanterar biologisk mångfald och utforskar möjligheter för hur teknologi kan användas för att bidra till SEA arbetet genom att hantera förlusten av biologisk mångfald mer effektivt inom markanvändningsplanering. För att svara på forskningsmålet genomfördes en dokumentanalys av sex regionala markanvändningsplaners SEA-rapporter och fyra semistrukturerade intervjuer med ett AI-företag Spoor AI-personal. Resultaten av dokumentanalysen visade att biologisk mångfald vanligtvis behandlas i kvalitativa termer medan en effektiv bedömning också kräver kvantifierade variabler. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna indikerade att tidigare erfarenheter från vindkraftssektorn har visat att teknik kan utnyttjas för att samla in data om biologisk mångfald på ett kostnadseffektivt och tillförlitligt sätt, samtidigt som AI kan användas för att analysera denna data. Naturvårdsinriktad teknologi skulle kunna utnyttjas i SEA genom att fördjupa förståelsen av utvecklingskontexten, stödja beslutsfattande och få en säkrare övervakning. Att implementera naturvårdsinriktad teknologi i SEA skulle kunna uppmuntra användningen av den strategiskt tänkande SEA-modellen och bidra till flera teoretiska principer som vägleder SEA-praktiken.

Byggbranschen är känd för att vara projektbaserad och fragmenterad där många aktörer samverkar. Fragmenteringen har lett till en ökande komplexitet som lägger stor vikt i hur organisationer jobbar i projektbaserade omständigheter för att minimera riskerna. En arbetsform som utvecklats med tiden är strategisk partnering som förutsätter att organisationer jobbar tillsammans under en längre tid och över flera projekt. Studier visar att lyckade strategiska partneringrelationer leder till ökad produkteffektivitet och bättre projektresultat. Detta är dock i stor utsträckning beroende av hur organisationerna jobbar tillsammans för att upprätthålla en långsiktig relation. Sårbarheter gällande kunskapsöverföring, förbättringsarbeten, organisationskultur och förtroende kan påverka relationens framgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur beställare och entreprenör kan upprätthålla en långsiktig relation som varar under en längre tid och över flera projekt genom att undersöka samverkansformen strategisk partnering. Studien undersöker främst sårbarheter när en nyckelperson väljer att lämna den gemensamma organisationen, där fokuset ligger på kunskap, erfarenhet och förtroende. Studien grundas i ett kvalitativt tillvägagångssätt där data samlades genom 12 semistrukturerade intervjuer med respondenter från beställar- och entreprenörorganisationer i hela Sverige. I studien genomfördes en tematisk analys med hjälp av tidigare forskning och teorier. Tidigare forskning inkluderar partnering, strategisk partnering, organisationskultur, organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring och förtroende. Teoretiska ramverket inkluderar en konceptuell modell över strategisk partnering och SECI-modellen som illustrerar hur kunskap omvandlas. Studien påvisar att mjuka parametrar är viktiga i en strategisk partneringrelation. Framgångsfaktorer som tydliggörs i empirin är engagemang, ömsesidigt beroende, erfarenhetsåreföring, partneringteam i form av styrgrupp, upphandling med vikt i mjuka parametrar samt partneringdeklaration. Det framkommer att gemensamma organisationer är beroende av nyckelpersoner för att samarbetet ska fortskrida med framgång. Två dimensioner tas upp som relevanta vilket är teknisk kompetens och relationell kompetens. När en nyckelpersoner väljer att lämna finns en systematik i hur man jobbar för att dels överföra kunskap till en ersättare men även för att bygga nya relationer och en kännedom om arbetsmetoder och tillvägagångssätt. Den tekniska kompetensen finns dels dokumenterad i det gemensamma styrsystemet men även hos andra nyckelpersoner, vilket minskar sårbarheten att kunskap eller erfarenhet går förlorat. Däremot är det svårare när det kommer till relationell kompetens. Det hänger då på att det finns en etablerad organisationskultur för att det relationella tappet inte ska påverkas avsevärt. Empirin tyder på att organisationskultur påverkas av engagemang, tidigare erfarenhet av samverkan, förståelse för samverkan och förtroende. / The construction industry is known to be project-based and fragmented with many actors interacting. Fragmentation has led to increasing complexity which places a great emphasis on how organizations work in project-based circumstances to minimize risks. One way of working that has evolved over time is strategic partnering, which requires organizations to work together over a longer period of time and across multiple projects. Studies show that successful strategic partnering relationships lead to increased product efficiency and better project outcomes. However, this is largely dependent on how organizations work together to maintain a long-term relationship. Vulnerabilities regarding knowledge transfer, improvement efforts, organizational culture and trust can affect the success of the relationship. The aim of this study is to investigate how client and contractor can maintain a long-term relationship that lasts for a longer period of time and over several projects by examining the collaborative form of strategic partnering. The study mainly examines vulnerabilities when a key person chooses to leave the joint organization, focusing on knowledge, experience and trust. The study is based on a qualitative approach where data was collected through 12 semi-structured interviews with respondents from client and contractor organizations across Sweden. The study conducted a thematic analysis using previous research and theories. Previous research includes partnering, strategic partnering, organizational culture, organizational learning, knowledge transfer and trust. The theoretical framework includes a conceptual model of strategic partnering and the SECI-model that illustrates how knowledge is transformed. The study demonstrates that soft parameters are important in a strategic partnering relationship. Success factors highlighted in the empirical evidence are commitment, interdependence, transfer of experience, partnering team in the form of a steering group, procurement with emphasis on soft parameters and partnering declaration. It emerges that joint organizations are dependent on key people for the partnership to proceed successfully. Two dimensions are raised as relevant which are technical competence and relational competence. When a key person chooses to leave, there is a systematic way of working to transfer knowledge to a replacement, but also to build new relationships and a knowledge of working methods and approaches. The technical competence is documented in the common management system but also in other key personnel, which reduces the vulnerability to loss of knowledge or experience. In contrast, relational competence is more difficult. It depends on the existence of an established organizational culture to ensure that relational loss is not significantly affected. The empirical evidence suggests that organizational culture is influenced by commitment, previous experience of collaboration, understanding of collaboration and trust.