The aim of this study is to examine the complexity of teachers’ assessment practice. It is divided into a two part-studies. The first part aims to determine what type of knowledge is tested in teachers’ written tests, and how they relate to the curriculum. To answer this we analyzed two tests from four different teachers. The second part aims to find out how different factors influence the teacher’s in his or hers test construction. To answer this we interviewed the four teachers who provided the test. Together, the two parts helps us to understand how tests work, as well as why they are constructed the way they are. The study uses two different theories as analytical tools. The first part of the study uses Bloom’s revised taxonomy to determine different types of knowledge. The theory is also used to determine the knowledge of the curriculum. The second theory, which relates to the second part of the study, is a frame factor theory, to define different internal and external factors that influence in a teacher’s work. Methods used in the study are text analysis for the teachers’ tests and the curriculum, and interviews for the frame factors. The results of the first part shows a discrepancy between the knowledge tested in the tests and the knowledge expressed in the curriculum. Most notable was the lack of questions requiring evaluating skills in the tests, while the curriculum mentions it 4 times out of 9 different requirements. The results of the second part showed that a number of factors influence teachers in their test construction. The main factor influencing teachers in the test construction, mentioned by all teachers, were lack of ‘social moderation’, i.e. working within assessment as a group and being able to discuss and reflect with colleagues. Other factors mentioned were time and organization, which were partly mentioned along with the responsibility or involvement of the head teacher.

Syftet med denna studie har varit att ur ett likvärdighetsperspektiv undersöka den summativa bedömningen av det nationella provets skriftliga delprov i engelska 6. Fem lärare med olika lång erfarenhet av undervisning och bedömning i engelska har fått ge ett betyg på samma fem elevtexter. Texterna skrevs av elever i årskurs två på gymnasiet utifrån instruktioner till ett exempel på hur en uppgift i Focus: Writing kan se ut. Det analyserade resultatet har visat att lärarnas summativa bedömningar inte kan ses som vare sig valida eller reliabla; rätt saker, men nödvändigtvis inte tillräckligt har bedömts; det är inte heller säkert att en eventuell återkoppling hade främjat elevernas fortsätta lärande; bedömningarna skiljer sig slutligen också orimligt mycket lärarna emellan. Nationella proven kan i det här fallet därmed inte heller ses som en garanti för likvärdiga bedömningar. Orsaker till detta kan tänkas vara olik yrkeserfarenhet; arbetsplats och elevunderlag; ämneskompetens samt det sätt på vilket kunskapskraven och bedömningsanvisningarna är formulerade.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur årskurs ett och årskurs två-elever uppfattar formativ och summativ bedömning i samband med sin läs- och skrivutveckling. För att undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i sin läsutveckling användes metoden stimulated recall i studien. Därefter intervjuades elever från årskurs ett och årskurs två i par eller i grupp för att undersöka deras uppfattningar om summativ bedömning i sin skrivutveckling. I studien deltog totalt 15 elever. Resultatet visar att eleverna bara delvis förstår syftet med formativ bedömning. Resultatet visar vidare att eleverna har lättare att uppfatta syftet med summativ bedömning än formativ bedömning. De slutsatser vi har dragit i studien är att den formativa bedömningen blir för abstrakt för eleverna om läraren inte arbetar tydligt med läroplanens mål och vidare att den summativa bedömningen blir mer konkret för eleverna då det t.ex. handlar om antal rätt på prov.

Kunskapssynen och synen på elevbedömning förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under det senaste århundradet har skolan genomgått tre stora reformer vilka resulterat i tre övergripande principer för bedömning och betygssättning. Från att ha fokuserat vid att mäta elevers intellektuella kapacitet utifrån olika intelligenstester till att idag använda alternativa bedömningsformer. I skolans styrdokument framgår vikten av ett matematiskt kunnande och att en god taluppfattning är mer eller mindre avgörande för den djupare matematikinlärningen. Med utgångspunkt i det är syftet med denna studie att utifrån kvalitativa forskningsmetoder undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets utarbetade Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3. Urvalsgruppen som består av fyra klasslärare och en specialpedagog är verksamma inom två grundskolor i Västernorrlands län, och observeras och intervjuas vid ett tillfälle vardera. Av studiens resultat framgår att samtliga lärare innehar en positiv attityd gentemot bedömningsmaterialet och är eniga om att det kan ge effekt på den nationella måluppfyllelsen inom matematikämnet. Lärarna uppger att materialet är ett viktigt stöd i identifikationen av elevers kunskaper, samt vilka åtgärder som behöver införas i undervisningen för att samtliga elever ska ges förutsättning att nå de uppställda kunskapsmålen. Vidare framkommer av studiens resultat att enbart en av informanterna fått utbildning om bedömning och betygssättning i grundskolans tidigare år. En skrämmande siffra med tanke på bedömningsstödets syfte och att bedömning är ett faktum från den dagen eleven kliver in genom klassrumsdörren för första gången i årskurs 1.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några elever diskuterar kring andra elevers texter och hur de bedömer dessa. Syftet var även att kunna få exempel på om eleverna kunde utveckla dessa texter formativt tillsammans i en diskussion. Forskningsansatsen för denna studie var kvalitativ och datainsamlingsmetoden genomfördes i form av fokusgruppsintervjuer. Tjugo elever i årskurs 6 deltog i 4 fokusgruppsintervjuer. Resultatet av vår studie visade att elevernas bedömning kännetecknades av att de hade svårigheter med att lyfta fram goda exempel i texterna på t ex textens struktur, grammatik mm. Vår studie visade även att eleverna hade lätt för att ge förbättringsförslag på de olika texterna av formativ karaktär. När eleverna sedan började ge texterna betyg av summativ karaktär försvann elevernas formativa förbättringsförslag och eleverna fick svårt att motivera det betyg de gett de olika texterna. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv, ett specialpedagogiskt perspektiv samt utifrån ett formativt synsätt. Resultatet diskuterades i relation till styrdokument och tidigare forskning.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet. Lärarna beskriver i intervjuerna undervisningsmetoden formativ bedömning så som ett beprövat arbetssätt man använt redan innan projektet startades. När vi jämför intervjuresultatet med den tidigare forskning som gjorts kan vi konstatera att lärarna blivit presenterade en snäv bild av formativ bedömning. Med hjälp av teorin om performativitet kan vi se att formativ bedömning kan användas för att föra överansvaret för elevers dåliga skolresultat från politiker till lärare. Slutsatsen blir att genom att man ger lärarna en begränsad bild av formativ bedömning vill undgå en diskussion kring detta.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med bedömning i etik inom religionskunskap. Frågor som kommer besvaras sker genom att titta på tidigare forskning som har gjorts inom området. För att skapa en förståelse hos läsaren inom ämnet presenteras i bakgrunden en beskrivning av läroplanen samt vilka specifika kunskapskrav det finns i religionskunskapen för etik, lärarens roll vid betygsättning, olika bedömningsformer samt syftet med bedömning. Vidare diskuteras val av den metod som använts i studien samt vilka urval som gjorts vid informationssökningen. Studiens resultat visar på att det finns svårigheter för lärare vid bedömning av sina elever när det kommer till etik. Det framkommer också genom olika studier att lärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap vid bedömning inom ämnet och att det bedömningsstöd som ges är vagt då det är tolkningsbart.

Vi valde att undersöka hur ett formativt förhållningssätt beskrivits av förskolechef och förskollärare samt vilka konsekvenser det fått för barns utveckling och lärande. Studiens metodval grundade sig i en fallstudie om ett nytt arbetssätt kommunen infört, där den kvalitativa intervjuformen lämpade sig bäst. Resultatet visade på att det fanns svårigheter i beskrivningen av hur de konstruerar det formativa förhållningssättet, då de inte gått till grunden med vad förhållningssättet egentligen utgår från - det vill säga formativ bedömning. Resultatet har också visat på att barnen har utvecklats i sin lärprocess, då de själva tagit till sig det nya arbetssättet. Svårigheterna med det nya arbetssättet beror bland annat på de kritiska aspekterna som visat sig i forskningen, eftersom begreppet kan definieras på olika sätt. Det finns även svårigheter på grund av huvudmannens val att inte benämna grunden till det formativa förhållningssättet i deras information till förskolechef och förskollärare.

<p>Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt. Sju lärare är medvetna om den formativa bedömningen och använder olika metoder för att underlätta den (explicit formativ bedömning). Tre lärare är inte medvetna om den formativa bedömningen men bedömer ändå till viss del formativt (implicit formativ bedömning). Det som skiljer lärare som bedömer explicit formativt från de som bedömer implicit formativt är deras yrkeslivserfarenhet och utbildning. Några andra faktorer som lärarna anser påverkar den formativa bedömningen är skolbyten, antal arbetstimmar och summativa prov. Resultaten tyder på att utbildning av lärare är en viktig faktor om man vill implementera formativ bedömning i större utsträckning.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.</p>