Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.

<p>Bilddidaktik</p>

Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken uppfattning matematiklärare har om formativ bedömning samt hur de arbetar med detta i sina undervisningspraktiker. 63 matematiklärare besvarade en enkät angående sin uppfattning om och sitt arbete med formativ bedömning. Dessutom genomfördes kvalitativa intervjuer med tre matematiklärare. Resultaten visar att matematiklärare har en positiv inställning till formativ bedömning och att en övervägande del av de medverkande lärarna medvetet använder detta i sin matematikundervisning. Resultaten visar även att en relativt stor del av lärarna upplevde arbetet med formativ bedömning som ganska svårt på grund av bristande kunskaper och upplevd tidsbrist. Resultaten visade att det saknades utbildning och organiserat kollegialt lärande kring formativ bedömning hos många av de deltagande lärarna. Detta tillsammans med vilka metoder och arbetssätt för formativ bedömning som lärarna uppgav att de använde och hur de arbetade med dessa kunde eventuellt indikera på en något instrumentell förståelse och användning av formativ bedömning i matematikundervisningen.

No description available.

The purpose of this study, But Assessment Equals Grades, is to understand how the phenomenon of assessment is constructed in conversations between secondary school pupils on the topics of assessment and rubrics. The analysis is based on the following research questions: What discourses about assessment emerge in pupils' talks about assessment and rubrics? How can these discourses be understood in relation to contradictory administrative and didactic purposes? The data collection was done through group discussions with pupils on study preparation programs at two secondary schools. The conversations have been transcribed and then analyzed using Norman Fairclough's critical discourse analysis model. Three discourses are examined through the survey: an administrative assessment discourse, a disciplinary assessment discourse and a pedagogical assessment discourse. In the administrative discourse, assessment is calculated as summative grades and as a selection tool for future studies. The disciplinary discourse of the assessment articulates the pupils' place within the school's institutional framework in the context of success in obtaining high marks, while the pedagogical assessment discourse represents the focus groups' reproduction of assessment for learning. The result of the study shows the hegemonic dominance of administrative and disciplinary discourses over the pedagogical assessment discourse. This is interpreted as an expression of the fact that several assessment traditions are executed in Swedish secondary schools and that an ideological market model, New Public Management, through an increasingly centralized performance management, affects school discursive practitioners, in this case the pupils' understanding of the phenomenon of assessment.

Denna uppsats grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka elevers upplevelse av att bli bedömda inom årskurserna 4-5. Summativ och formativ bedömning tar stor plats för undervisande lärare då det ingår i deras pedagogiska uppdrag, däremot upplever inte elever alltid att formativ bedömning förekommer då responsen från läraren inte upplevs på rätt sätt som det är menat. Förståelse för bedömningens påverkan belyses i denna studie. Det insamlade materialet utgörs av fyra gruppintervjuer som är utförda i relevanta årskurser. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv, begreppen identitet och motivation har använts för att vidare analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar på att elever lättare kopplar bedömning till de teoretiska ämnena än de praktiska och de summativa bedömningarna kommer till tals vid diskussion om bedömning. Det är inte förrän följdfrågor ställs som den formativa bedömningen kommer till tals. Vidare visar resultatet att återkoppling ger en positiv upplevelse av bedömning samt att det gynnar elevernas utveckling och lärande. De negativa upplevelserna som träder fram i studien drivs av två bidragande faktorer, stress som förekommer vid för lite studietid inför prov och rädslan av att svara fel vid muntliga redovisningar och svar. Detta kan leda till att elevens sociala identitet påverkas av detta. I resultatet ser vi att olika typer av motivation påverkar upplevelsen i förhållande till bedömning. Elevers upplevelse av bedömning skiljer sig beroende på vilken motivation som driver dem inför de bedömande uppgifterna. Vi ser att inre motivation har en positiv påverkan inför bedömningsmoment och att den yttre motivationen kan associeras med negativa upplevelser. Återkoppling, trygghet samt anonymitet vid skriftliga prov är den bidragande faktorn till den positiva upplevelsen av bedömning.

Syftet med studien har varit att skapa ytterligare förståelse för lärares användning av skriftliga prov som en del av biologiundervisningen, framförallt för att se vad som påverkar att de använder skriftliga prov och om de har andra syften än rent summativa. Tidigare studier har framförallt fokuserat på andra NO-ämnen och då främst provkonstruktion. Studien genomfördes som en webbaserad enkätstudie, som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultaten visar att lärare i biologi fortfarande använder skriftliga prov som ett summativt verktyg. Skriftliga prov står för över 50 % av det samlade betygsunderlaget och återspeglar lärares attityder till biologiämnet. Men skriftliga prov används även i undervisningen som tillfällen att träna inför eventuella nationella prov i biologi. Lärare ser det även som en möjlighet att föra elevernas lärande framåt genom att använda den formativa strategin framåtsyftande återkoppling. Av de faktorer som påverkar valet av skriftliga prov är majoriteten sådana som står utanför lärarens kontroll. Exempel på sådana faktorer är pedagogiska, som kravet på allsidigt betygsunderlag, elevrelaterade, som lärares uppfattningar om elevernas motivation, samt administrativa, att de är ett verktyg för att nå många elever samtidigt.

Uppsatsen redogör för resultatet av kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av en enkät i ämnet franska på högstadiet både i Sverige och i Norge. Syftet med undersökningen var att öka kunskap om hur ett urval av lärare inom franska både i Norge och i Sverige förhåller sig till formativ bedömning och hur de tillämpar av fem s.k nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisning. Studie innebar att ett urval av lärare skulle svara på vad formativ bedömning innebär för de och i vilken utsträckning de använder sig av de fem nyckelstrategierna. Vidare undersöktes vilka fördelar och utmaningar de inser med den metoden samt vilka resurser de saknas idag. Till sist behandlades också frågan om hur respondenterna uppfattar relationen mellan formativ och summativ bedömning. Resultaten från enkäten jämfördes och analyserades både kvantitativt och kvalitativt.    Resultatanalysen visar att både i Norge och i Sverige innebar formativ bedömning att föra lärandet framåt och att den mest använda strategin är att ge feedback till elever. I båda länder insågs att formativ bedömning har några fördelar såsom att elever presterar bättre, är mindre stressade och fokuserar mindre på betyg. Av de utmaningar som lärare upplevde var tidsbrist, storlek på grupper samt brist på kunskap om feedback de mest återkommande svaren. Lärare upplevde också att de skulle önska sig ha mindre grupper samt mer fortbildning inom formativ bedömning.  Undersökningen visade också att det var en större andel av norska respondenter än svenska respondenter som skulle vilja jobba bara formativt och inte behöva sätta betyg. Till sist menade de flesta respondenter i båda länder att det gick att kombinera både betygsättningen med det formativa bedömningen.

Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning av ämnet musik i skolan; vilka aspekter på elevers lärande anses viktiga och hur går lärare tillväga i sin formativa och summativa bedömning. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om musiklärares arbete med bedömning i musikämnet, genom att tydliggöra vad musiklärare anser är viktigt att ta hänsyn till i sitt arbete med bedömning, samt vilka svårigheter som enligt dem kan uppstå i deras dagliga arbete. Studiens empiri bygger på kvalitativ data, i form av intervjuer med musiklärare, verksamma i grund- och gymnasieskolan, samt också på kvantitativ data, i form av enkätsvar från musiklärare som arbetar med elever på högstadiet. Studien utgår från sociokulturell teori, med fokus på lärande i samspel människor emellan. Resultatet visar att musiklärare på olika skolor använder formativ bedömning kontinuerligt för att förstärka lärande och bejaka elevers lust att lära genom att stötta eleverna i deras utveckling och genom regelbunden feedback. Studiens informanter framhåller att bedömning bör genomsyras av lärares samsyn på vad elever bör erhålla för kunskaper i musikämnet, utifrån musikämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Arbetet med studien har väckt nya tankar om vikten av samsyn och likvärdighet i bedömningsarbetet, samt synen på vad musiklärare bör beakta i sitt arbete med såväl bedömning, som undervisning i musikämnet.

This study seeks to bring understanding in how teachers in civics, in the context of the Swedish secondary school curriculum, handled and what strategies they employed in relation to teaching, assessment and legal certainty during the covid-19 pandemic when lessons and education was conducted while pupils’ and teachers where separated both in space and time. The theoretical perspectives are primarily that of frame factors and process variables and theory of assessment which seeks to explain how the teachers changed their didactics and came to terms with fruitful teaching under a new set of conditions. The empirical evidence is gathered through interviews from five civics teachers. The analytical work has been conducted by analyzing the teachers’ statements in relation to didactics, assessment, and legal certainty. The result shows that the teachers could conduct education in line with the laws and decrees that regulate the teachers work. However, the pupils showed lower results and had overall learned less. This was primarily due to social dealignment that came with lessons performed in a digital format.