I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att undersöka vad forskning har identifierat som svårigheter för våldsoffer i samkönade parrelationer i deras hjälpsökande beteende av formella källor, samt hur de upplever det stödet de söker. Efter en innehållsanalys identifierades olika svårigheter som kunde vara barriärer i HBTQ-personers hjälpsökande beteende som sedan analyserades utifrån konstruktivistiska teorier. Svårigheter att definiera deras upplevelser som våld samt brist på kunskap om tillgänglig hjälp framkom. “Outing”, bristande kompetens hos myndigheter, tidigare dåligt bemötande och förväntade negativa konsekvenser var andra möjliga barriärer i målgruppens hjälpsökande beteende. Vidare framkom att det för HBTQ-personer är viktigt att det stöd som finns är HBTQ-anpassat. I diskussionen lyfts målgruppens svåråtkomlighet som en försvårande faktor vad gäller forskning inom området. Vidare diskuteras hur normer och kontext har en betydande roll för HBTQ-personer avseende deras hjälpsökande beteende. Avsaknaden av forskning avseende våld i samkönade parrelationer generellt diskuteras samt förslag att utöka forskning inom området ges. / This qualitative scoping review aimed to investigate what current research states as difficulties for victims of same-sex partner violence in their help-seeking behaviours of formal sources. Furthermore it aims to investigate LGBT-persons experiences of their sought support. After a content-analysis different barriers were identified as possible obstacles in their help-seeking behavior, which was then analyzed through constructivist theories. Results indicated that problems identifying their experiences as violence and lack of knowledge emerged as a potential barrier. As was outing, lack of professional competence, prior negative encounters and expected negative outcomes were other possible barriers in their help-seeking behavior. Furthermore, the importance of LGBT-specific services emerged as an important facet for the respondents. In the discussion part of the study, difficulties regarding reaching the target group are discussed as a specific hindrance in LGBT research. Also, the implications of norms and the current context is discussed as an important factor regarding LGBT-persons help-seeking behavior. The current lack of research regarding violence in same-sex couples is discussed and more research is suggested as being needed in the field.

Nilsson, M & Santis, L. Att vårda patienter palliativt: sjuksköterskans upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2017.Bakgrund: Den palliativa vård filosofin har idag vidgats till att omfatta alla patienter som är döende oberoende av diagnos och sjukdom och manifesteras i många diverse vårdinstanser. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården grundar sig i de fyra palliativa hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda utan att bota kan se olika ut beroende på utbildning, erfarenhet samt förhållningssätt till liv och död.Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt.Metod: En litteraturstudie med sökningar gjorda i databaserna Pubmed och Cinahl gav 10 studier med kvalitativ ansats. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en anpassad granskningsmall.Resultat: Dataanalysen resulterade i tre kategorier med sju subkategorier: “Att uppleva arbetet som stärkande och berikande”, “Att uppleva svårigheter och påfrestningar inom det palliativa arbetet” samt “Att uppleva professionell utveckling genom erfarenhet och utbildning”.Slutsats: Trots svårigheter och påfrestningar i det palliativa arbetet upplevde sjuksköterskorna att arbetet var berikande och stärkande. Utmanande områden var bland annat psykiskt och emotionellt belastande arbetsuppgifter som kunde bero på personalbrist eller oenigheter mellan läkare och sjuksköterskor. Arbetet medförde även en tillfredställelse då sjuksköterskan upplevde sig tacksam och belåten över vården. Det var av stor vikt att sjuksköterskan erhöll utbildning och kunskap i form av teori och praktisk erfarenhet för att kunna möjliggöra ett adekvat palliativt vårdande som skulle omfatta de fyra palliativa hörnstenarna.Nyckelord: Berikande, kunskap, palliativ vård, sjuksköterskans upplevelse, svårigheter, utbildning. / Nilsson, M & Santis, L. Caring for palliative patients: the nurse’s experiences. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2017.Background: The palliative care philosophy has today expanded to include all patients who are dying, independent of diagnosis and disease, and is manifested in many different care institutions. The nurse’s role in palliative care is based on the four palliative cornerstones: symptom relief, teamwork, communication and relationship, and family support. The nurse's perception of non-curative nursing can be different depending on education, experience, and approach to life and death.Purpose: The aim was to compile nurses' experiences of caring for palliative patients.Method: Literature was searched in the databases Pubmed and Cinahl which yielded 10 qualitative studies. The studies were quality-reviewed using a customized review template.Results: The data analysis resulted in three categories with seven subcategories: "Experiencing the work strengthening and enriching", "Experiencing difficulties and stress in the palliative work" and "Experiencing professional development through experience and education".Conclusion: Despite experiencing difficulties and stress in the palliative work, it was also enriching and strengthening. Challenging areas included mental and emotionally stressful tasks that could be caused by staff shortages or disagreements between physicians and nurses. Work satisfaction was experienced when the nurse felt grateful and pleased with the care provided. It was essential that the nurse received education and knowledge in the form of theory and practical experience in order to enable adequate palliative care embodying the four palliative cornerstones.Key words: Difficulties, education, enriching, knowledge, nurse’s experience, palliative care.

Sustainable investing has seen a significant increase in the past years and is continuing to gain momentum with the constant rise of awareness and concern of the climate crisis. It is necessary for modern mutual fund companies to conduct ESG assessments as it provides a comprehensive understanding of a firm's sustainability performance, and identifies potential risks and opportunities which lay ground for investment decisions. However, there are still issues with fully aligning financial flows with sustainability goals. This study explores current issues regarding ESG assessment in investment decisions by mapping and examining Swedish fund companies. Furthermore, these issues will be explored if they are consistent with previous research. This study contributes to the literature by giving a comprehensive overview of issues regarding ESG assessments that are well-grounded in a real, sustainability-mature market, and will hopefully help investors and other stakeholders to get a deeper understanding of the issues, challenges and limitations associated with ESG assessment. By doing a case study of the Swedish fund market that tests factors derived from international literature, it was found that there are numerous issues in the process of conducting an ESG assessment in investment decisions. Firstly, there were issues regarding the collection of data that the fund companies use in order to conduct an ESG assessment. There is a lack of available, reliable and accessible data for fund companies to use directly and for the ESG rating agencies to use to rate companies. It is somewhat paradoxical as the fund companies feel strongly about developing their own methods for ESG assessment as they expressed hesitancy in using data from ESG rating agencies due to concerns about accuracy and comparability. By having individual methods, the fund companies gain control over the investment objectives and strategies, and hence, may avoid reputational damage. ESG rating agencies were generally discussed in the literature, as there was clear evidence of divergence between rating agencies and poor coverage of firms, which were also echoed by the fund companies. However, the companies still use ESG rating agency’s services as a support in their own ESG methods. Furthermore, regulations and legislation were an important finding in this study as fund companies perceived it to be developing in the right direction. However, the fund companies experienced being squeezed where they have demands and requirements, but no useful tools or material to achieve and satisfy them effectively. There are too many directives, actors, and initiatives for smaller fund companies to comply with, which causes frustration, misunderstandings and fuzziness among all actors on the financial market. Therefore, industry organizations such as the Swedish Investment Fund Association (SIFA) have a great responsibility to act as legal advisors and facilitate this transition. Lastly, it is ambiguous whether a standardized ESG assessment is desirable and/or even feasible in practice. While uniform regulations are required, there is also a major value in the freedom of interpretation in order to maintain the competitive advantage of having individual assessment methods. Succeeding in identifying material factors and standardizing the definition of sustainable investmentsis a challenge. Better integration between ESG and financial materiality will be required to create attractive longterm value in the future. / Hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren och fortsätter att öka i takt med att medvetenheten och oron i samhället för klimatkrisen växer. Det är nödvändigt för fondbolag att genomföra ESG-bedömningar för att få förståelse för ett bolags hållbarhetsprestanda samt identifiera potentiella risker och möjligheter vid investeringsbeslut. Det finns fortfarande utmaningar med att säkerställa att de finansiella flödena går i linje med hållbarhetsmålen. Denna studie undersöker och utforskar vilka utmaningar som finns med ESG-bedömningar vid investeringsbeslut, genom att kartlägga och granska svenska fondbolag. Dessutom kommer de identifierade utmaningarna att sättas i relation till tidigare forskning. Denna studie ämnar att bidra till litteraturen genom att ge en omfattande översikt över huvudsakliga utmaningar som finns vid genomförandet av ESG-bedömningar, som är väl förankrat i en verklig och mogen fondmarknad. Detta kommer hjälpa investerare och andra intressenter att få en djupare förståelse för utmaningarna, problemen och begränsningarna som finns förenat med ESG-bedömningar. Genom att göra en fallstudie av den svenska fondmarknaden med utgångspunkt i att testa faktorer härledda från internationell litteratur, identifierades ett flertal utmaningar med att utföra en ESG-bedömning vid investeringsbeslut. För det första fanns det svårigheter med inhämtningen av den data som börsbolag publicerar. Det råder brist på tillgänglig och pålitlig rådata som fondbolagen använder i sina egna ESG bedömningar samt för ESG ratinginstitut att använda som underlag vid betygsättning. Det blir något paradoxalt när fondbolag känner att det är väsentligt att utveckla egna metoder och modeller för ESG-bedömningar eftersom de anser att ratinginstituten erhåller tveksam data vilket ger upphov till frågor om tillförlitlighet och jämförbarhet. Vid utvecklandet av egna metoder tar de kontrollen genom att definiera sina egna hållbarhetsmål och strategier därefter, och kan därmed undvika potentiellt skadat rykte. Ratinginstitut visade även på osäkerheter såsom skiljaktigheter instituten emellan och dålig täckning på bolag (storleksmässigt), vilket nämndes både i litteratur och intervjustudien. Dock används ratinginstitutens tjänster ändå av fondbolag som en stöttepelare i deras egna metoder. I studien framgår det tydligt att utvecklingen av regelverk och lagstiftning går åt rätt håll, men samtidigt upplevs fondbolagen pressade av de nya överväldigande kraven i brist på resurser och verktyg för att lyckas hantera dem effektivt. De mindre fondbolagen upplever en frustration över den stora mängden direktiv, ramverk och aktörer som måste tas i beaktning vid ESG-bedömningar. Det lägger ett stort ansvar på branschorganisationer, däribland Fondbolagens Förening (SIFA), i rollen som juridiska rådgivare för att underlätta omställningen på fondmarknaden. Slutligen är standardisering ett omdiskuterat begrepp i studien, där det finns delade åsikter om huruvida en standardiserad ESG-bedömning är önskvärd och genomförbar i praktiken. Samtidigt som det finns ett behov av enhetliga regelverk och jämförbarhet finns det också ett värde i flexibiliteten i de egna bedömningsmetoderna för att skapa en konkurrensfördel. Att lyckas identifiera materiella faktorer och etablera en standardiserad definition av en hållbar investering är en genomgående utmaning på fondmarknaden. Bättre integration mellan ESG-faktorer och finansiell materialitet kommer att krävas för att möjliggöra ett långsiktigtvärdeskapande i framtiden.

Denna kvalitativa studie syftar till att få större insikt i hur lärare kan arbeta för att möta och minska den problematik och de svårigheter som elever kan uppvisa med algebraiska ekvationer i grundskolans årskurs 4-6. Studien är baserad på klassrumsobservationer i två klasser i årskurs 6 och en semistrukturerad intervju med en yrkesverksam matematiklärare. Detta är därmed en fallstudie som grundar sig i teorin om algebrans fem stora idéer samt de fem olika undervisningsstrategierna enligt Trigwell och Prosser, vilka är antingen elev- eller lärarfokuserade. Resultatet från undersökningen visar att den deltagande läraren är medveten om många av de svårigheter som elever har med algebraiska ekvationer, där särskilt stor vikt läggs på likhetstecknets innebörd. Vidare visar resultatet att läraren bemöter dessa, och andra, svårigheter på olika sätt och med varierande metoder baserat på intentionen med undervisningen. Däremot finns ingen djupare kunskap om algebrans fem stora idéer hos läraren, något som kan påverka undervisningsmöjligheterna och i sin tur elevernas inlärning. Det blir därmed relevant att överväga om det är något som bör ingå i de lärarutbildningar som ges vid olika universitet. / This qualitative study aims to gain greater insight into how teachers can work to meet and reduce the problems and difficulties that students may have with algebraic equations in primary school grades 4-6. The study is based on classroom observations in two classes in grade 6 and a semi-structured interview with a mathematics teacher. This is thus a case study based on the theory of the five big ideas of algebra and the five different teaching strategies according to Trigwell and Prosser, which are either student- or teacher-focused. The results of the study show that the participating teacher is aware of many of the difficulties that students have with algebraic equations, where particular emphasis is placed on the meaning of the equal sign. Furthermore, the results show that the teacher addresses these, and other, difficulties in different ways and with varying methods based on the intention of the teaching. However, the teacher has no deeper knowledge of the five big ideas of algebra, which can affect the teaching possibilities and in turn the students' learning. Therefore it becomes relevant to consider whether it is something that should be included in the teacher education programs offered at various universities.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varje enskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Det var med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utveckla programmeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdraget formulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment i programmering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019). Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Tekniskt basårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. De funna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarande studenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för att samla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematisk analys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer från problembaserat och induktivt lärande. Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori, arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det som tidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivt introduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrån de funna svårigheterna. Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blev avdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentet kan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during the introductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis. The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

To be educated in global climate issues can be challenging for pupils. This may contribute to anxiety and feelings of helplessness. Global climate change may also be a challenge for educators to convey to young learners, f-3. Educators can experience various problems when it comes to teaching about climate issues. The subject of climate change is a broad and complex area, according to the studied material in our thesis. Studies indicate that each individual's past experience and environmental approach represents a starting point and has an impact on the way to teach the subject. The purpose of this essay is to gain a wider knowledge of the difficulties that teachers describe when it comes to teaching about global climate issues in primary school. The question this thesis will be based on is the following: How do primary teachers reason about education in complex sustainability issues and pupils "climate worries?” In order to answer our question, we have performed an empirical study in form of a semi-structured interview. The empirical material consists of four interviews. To analyse our empirical work, we have used a content analysis. Because of the timeframe and access to schools to perform the interviews, our empirical data is limited. The result of our empirical data shows that teachers see difficulties, but also possibilities in teaching about climate issues. One possibility is that by getting to know your pupils and by being able to "read" their reactions, the teacher can plan their education in an effective manner. The results of our study and analysis also indicate that teachers believe that their pupils need to use their emotions, when they are learning about global perspectives like climate issues. A minor part of our study indicates that teachers training programme can be developed in the area around teaching about complex perspectives. This could be one step closer to a future where teachers and pupils create knowledge for sustainable development, together.

The study has investigated what knowledge Swedish upper secondary school teachers, who teach mathematics in the courses 1a, 1b or 1c, express about the teaching of linear functions. Furthermore, the study investigated what teachers believe students need to learn, which instructional activities teachers believe they use and what difficulties teachers perceives in teaching. To investigate this semi-structured interviews were carried out with nine teachers, which in turn have then been analyzed using the PCK based tool CoRe together with thematic analysis. The results show that the participating teachers both address aspects of their teaching that are common to several teachers and that are unique to one teacher. The conclusion that can be drawn from the results is that the teachers express that students need to learn to: make everyday connections, understand the transition between and the meaning of representation and understand the concept of a function. The instructional activities used include: digital tools, review, assignments and unique practical exercises. The difficulties identified are: lack of prior knowledge, lack of interest in functions, modeling of linear functions, the parameters k and m, the notation f(x) and the difference between f(x)=a and f(a). / I studien undersöks vilken kunskap lärare som undervisar i kurserna matematik 1a, 1b eller 1c ger uttryck för i undervisningen av linjära funktioner. Vidare har studien undersökt vad lärare anser att elever behöver lära sig, vilka undervisningsmoment lärare anger att de använder samt vilka svårigheter lärare upplever kring undervisningen. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med nio verksamma gymnasielärare genomförts, som sedan har analyserats med det PCK-baserade verktyget CoRe tillsammans med tematisk analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna både tar upp aspekter kring sin undervisning som är gemensamma för flera lärare och som är unika för en lärare. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att lärarna anser att elever behöver lära sig: att göra vardagliga kopplingar, förstå övergången mellan och innebörden av representationsformer samt förstå funktionsbegreppet. Vidare använder lärarna undervisningsmoment som: digitala verktyg, genomgångar, självständigt arbete i läromedel samt unika praktiska övningar. De svårigheter som lärarna identifierat är: bristande förkunskaper, bristande intresse av funktioner, modellering av linjära funktioner, parametrarna k och m, notationen f(x) samt skillnaden på f(x)=a och f(a).

Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004.Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext.Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk.Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme.

Multiprofessionella team i rehabiliteringsverksamheter kräver att patienter kontinuerligt uttrycker sina önskningar och behov för att teammedlemmar ska kunna arbeta personcentrerat. För patienter med kommunikativa svårigheter kan det uppstå hinder i vårdsammanhang i form av minskad delaktighet gällande sin vård. För att effektivisera kommunikationen och motverka låg delaktighet behöver anpassningar göras. Anpassningar kan komma i form av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) eller andra strategier som underlättar ett samtal för båda samtalsparter. Föreliggande studie undersöker interaktionen mellan logopeder och patienter med kommunikativa svårigheter med respektive utan AKK under vårdbesök. Studien innefattar dessutom vårdpersonals samt patienters upplevelser avseende AKK och kommunikation.  Materialet bestod av videoinspelningar av två behandlingsbesök med två logopeder och två patienter som använder AKK. I samband med videoinspelningarna intervjuades även patienterna. Därtill inkluderades intervjuer med tio deltagare som representerade fem olika professioner. Det inhämtade videomaterialet analyserades med hjälp av multimodal interaktionsanalys och intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet som framkom i studien indikerade att interaktionen mellan vårdpersonal och patienter generellt förbättras vid AKK-användning. Däremot finns faktorer som påverkar effektiviteten av AKK-användningen, till exempel vad det är för omgivning, patientens motivation, frustration respektive insikt om kommunikationssvårigheterna samt vårdens bemötande och vilka anpassningar som tillämpas. Intervjuerna med vårdpersonalen visade att logopeden har en betydande roll inom teamet i relation till att öka kunskapen och medvetenheten avseende hur man samtalar med patienter med kommunikativa svårigheter. Videoinspelningarna och tillhörande patientintervjuer stöttade flera aspekter som framkom i vårdpersonalintervjuerna samtidigt som de bidrog med ytterligare perspektiv. Slutsatsen som dras i föreliggande studie är behovet av ökad kunskap avseende kommunikation och AKK, vilket kan leda vidare till ett tätare samarbete mellan teammedlemmar som arbetar med patienter med kommunikativa svårigheter. Slutligen är det av vikt att betona att kommunikativa svårigheter inte endast beror på en patients insjuknande, utan de blir mer påtagliga när goda förutsättningar i olika sammanhang inte finns. / Multiprofessional teams within rehabilitation clinics are dependent on patients verbalizing their needs and wishes in order for the team members to work with a person-centered approach. Patients with communication difficulties may experience reduced participation regarding their own healthcare. Therefore, it is important that adjustments are implemented to increase communication efficiency and the patient’s participation. The adjustments can be Augmentative and Alternative Communication (AAC) or other strategies that facilitate a conversation between the participants. The present study investigated interaction between speech and language pathologists (SLPs) and patients with communication difficulties with or without AAC during a medical appointment. The study also investigates experiences of healthcare professionals and patients regarding communication and AAC.  The data consisted of video recordings of two treatment visits between two SLPs and two patients that use AAC. The patients were interviewed after the visit. The data also consisted of interviews with ten participants that represented five different professions that regularly work with patients who use AAC. The video data was analyzed using multimodal interaction analysis and for analysis of the interviews with professionals, thematic analysis was employed. The findings indicated that the interaction between healthcare professionals and patients was improved when AAC was used. There were, however, factors that may affect the effectiveness of AAC, such as the type of environment, the patient’s motivation, frustration and an awareness of the communication difficulties, as well as healthcare providers’ attitudes and adjustments that are implemented. Analysis of the interview conducted with healthcare providers demonstrated the vital role of the SLP in a team in regard to improving knowledge and awareness of how to communicate with patients with communication difficulties. The video recordings with complementary patient interviews supported many aspects that emerged in the interviews with healthcare providers. Video analysis also contributed to additional perspectives.  Results of the present study imply that there is a need to improve the knowledge of communication and AAC in interprofessional teams, which could also lead to enhanced collaboration between team members. Lastly, it is of importance to highlight that communication difficulties are not solely due to a patient’s illness.  Communication difficulties become more pronounced when various contextual conditions are not favorable.

Bakgrund: Den palliativa vården för hälso- och sjukvårdspersonal innebär att försöka uppnå den döende personens maximala livskvalitet och att lindra lidandet. Vården lutar sig mot det nationella vårdprogrammet för palliativ vård samt International Council of Nurses, ICN. Sjuksköterskans roll och uppgifter inom vården beskrivs där även de fyra hörnstenarna belyses. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt baserad på Fribergs analysmetod. Denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Patricia Benners teori från novis till expert valts som en diskussion i resultatdiskussionen. Resultat: Sjuksköterskornas upplevda svårigheter av att vårda patienter med en palliativ diagnos resulterade i fyra huvudteman i litteraturöversikten; kommunikation, närstående och relation, vårdteamet samt kunskap och erfarenheter. Diskussion: Resultatet i litteraturöversikten har diskuterats utifrån Benners teori. Sjuksköterskornas upplevda svårigheter belystes genom fyra teman – kunskap och erfarenhet, närståendestöd, kommunikation mellan kollegor och gentemot patienten samt kultur som upplevd svårighet. / Background: Palliative care for health professional means trying to achieve the maximum dying person's quality of life and ease suffering. The palliative care for health professionals means to try to achieve the dying person's maximum quality of life and alleviate suffering. The care inclined towards the Swedish national health care program for palliative care and the International Council of Nurses, ICN. The nurse's role and tasks in health care are described where even the four cornerstones elucidated. Aim: To elucidate the nurses perceived difficulties in nursing patients with palliative diagnosis. Method: The thesis is a literature review based on Friberg's analysis. This literature review includes ten scientific articles that have been searched in the databases CINAHL Complete and PubMed. As a theoretical base, Patricia Benner's theory from novice to expert was selected as a discussion of the results discussion. Results: The nurses perceived difficulties of caring for patients with a palliative diagnosis resulted in four main themes in the literature; communication, family and relationship, the health care team as well as knowledge and experience. Discussion: The results of the literature review are discussed based on Benner's theory. The nurses' perceived difficulties irradiated by four themes – knowledge and experience, family support, communication between colleagues and towards the patient as well the culture as perceived difficulties.