Syftet med studien har varit att beskriva och förstå socialsekreterares erfarenheter av etiska dilemman som de upplevde i arbetet med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 samt hur socialsekreterare hanterade dessa. Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt har sju socialsekreterare från Västmanlands län som arbetade med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 deltagit i studien. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorin om coping, normativ etik och även tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att socialsekreterare inom socialtjänsten ställdes inför en mängd svårigheter men som inte var renodlade etiska dilemman, utan hade karaktärer i form av etiska svårigheter och problem. Dessa etiska svårigheter har uppstått på flera arenor, i samverkan med Migrationsverket, ur en politiskt styrd organisation med riktlinjer och ekonomiska restriktioner samt i mötet med barn och ungdomar. Resultatet visar även att socialsekreterarna påverkats och berörts både privat som professionellt. Fem av sju socialsekreterare har varit sjukskrivna under perioden och flera har haft svårt att hantera etiska svårigheter. Socialsekreterarna har hanterat dessa etiska svårigheter genom att använda olika copingstrategier. / The purpose of this study has been to describe and understand social workers’ experiences of dealing with ethical dilemmas that arose in the work with unaccompanied children and young people during 2015/2016, and how social workers’ handled these dilemmas. The study has had a qualitative research method with semi-structured interviews. In total, seven social workers from the county of Västmanland, Sweden, who worked with unaccompanied children and young people during 2015/2016, participated in the study. The results of the study have been analysed and interpreted based on the theory of coping, normative ethics and also previous research in the field. The results of the study show that social workers faced a lot of difficulties, but were not purely ethical dilemmas, but had characters in the form of ethical difficulties and problems. These ethical difficulties have arisen in several arenas, in collaboration with the Swedish Migration Board, from a politically-driven organization with guidelines and economic constraints as well as in the meeting with children and young people. The result also shows that the social wokers have been affected both privately and professionally. Five out of seven social workers have been sick-listed during the period, and several have had difficulty coping with ethical difficulties. The social workers have dealt with these ethical difficulties using different coping strategies.

Denna kandidatuppsats syftar till att förklara och förstå hållbarhetsansvarigas upplevelser av företags möjligheter och svårigheter att arbeta med social hållbarhet, samt fånga deras upplevelser av motiverande av såväl företagsledning som medarbetare. Därtill vilka sociala förutsättningar de uppfattar behövs för att möjliggöra arbete med social hållbarhet. På grund av företags paradoxala strävan efter vinst och hållbarhet är detta fenomen viktigt att förstå utifrån en sociologisk vinkel. Studien är genomförd med ett kvalitativt angreppssätt där åtta respondenter från sju olika företag intervjuades. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier; Ahrne och Papakostas teori om tröghetens mekanismer och förnyelsens förutsättningar (2014) samt Asplunds teori om social responsivitet och abstrakt socialitet (1987). Studien visar att hållbarhetsansvariga upplever att det krävs engagemang från företagsledningen och en tydlig intern kommunikation för att skapa förutsättningar där ett arbete med social hållbarhet är möjligt. Studien visar också att sociala interaktioner bidrar till en känsla av stolthet och meningsfullhet och är det främsta redskapet för att bemöta negativa synsätt på arbete med hållbarhetsfrågor. Genom att arbeta med social hållbarhet kan företag påverka såväl marknaden som samhället i helhet till det positiva och därmed använda hållbarhetsarbetet som en konkurrensfördel. Näringslivet har en stor påverkan i utvecklandet av social hållbarhet, såväl globalt som lokalt, och därmed är företags samhällsansvar en viktig del i skapandet av en socialt hållbar framtid. / This candidate thesis aims at explaining and understanding sustainability managers experiences of their company’s opportunities and difficulties in working with social sustainability. As well as capturing their perceptions on motivating both company management and employees, and what social conditions are needed to enable work with social sustainability. Due to companies paradoxical pursuit of profit and sustainability it is important to understand this phenomenon from a sociological angle. This study is conducted with a qualitative approach in which eight respondents from seven different companies were interviewed. The result is analyzed by using two theories; Ahrne and Papakostas’ theory about inertia's mechanisms and the conditions of renewal (2014) and Asplund’s theory about social responsiveness and abstract sociality (1987). The result shows that sustainability managers experience a need of commitment from the management and a distinct internal communication in order to create conditions where work with social sustainability is made possible. The study shows that social interactions contribute to a sense of pride and meaningfulness and are the primary tool to counteract a negative view on working with sustainability issues. By working with social sustainability, companies can have a positive influence on both market and society and thus use sustainability efforts as a competitive advantage. Business has a major impact on the development of social sustainability, both globally and locally, corporate social responsibility is therefore an important part of creating a socially sustainable future.

Digitaliseringens utveckling i det svenska samhället har skett i en rasande takt och har inneburit förändringar i hur vi idag lever våra liv. Den digitala utvecklingen har gått betydligt fortare än vad vi kunnat förutse och påverkar vårt samhälle där en förutsättning för delaktighet innebär att kunna använda internet. Men för äldre människor kan det bli problematiskt, det finns en rad svårigheter som kan uppstå i ett användande av digital teknik vilket gör att de tvingas ta hjälp av och förlita sig på andra människor. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur samhällets ökade användning av digital teknik kan komma att påverka äldre människor samt skapa en uppfattning om hur äldre människor själva upplever den digitala tekniken. Målet har också varit att lyfta problematiken att många äldre kan ha svårigheter att hänga med i samhället när allt mer i vår miljö integreras med teknik som kan vara problematiskt för äldre människor att hantera.   Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldern 70-88 år där resultatet har sammanställts och anknutits till vetenskapliga artiklar, samt teorier och begrepp från Foucault, Jönhill och May. Resultatet visar att samhällets ökade användning av digital teknik har viss betydelse för äldre människor. Det är många som har ett mycket begränsat digitalt användande och därmed inte är inkluderade i samhället på samma sätt som de människorna som använder digital teknik i större utsträckning. Vidare visade studien att äldre människor ofta stöter på svårigheter i sitt användande och det resulterar i att de behöver be någon om hjälp vilket ofta är en yngre familjemedlem. Det framkom också att äldre människor inte anser att den digitala tekniken har påverkat deras vardagsliv i någon större utsträckning. / The evolution of digitalization in Swedish society has taken place at a furious pace and has meant changes in how we today live our lives. Digital development has gone much faster than we could have foreseen and is affecting our society where a prerequisite for participation means being able to use the internet. But for elderly people it can be problematic, there are a number of difficulties that can arise in the use of digital technology, which means that they are forced to ask for help and rely on other people. The title of this paper is The importance of digitalization for the elderly and the aim of the study was to create a deeper understanding of how society’s increased use of digital technology may affect elderly people and create an understanding of how elderly people experience digital technology. The goal has also been to raise the problem that many elderly people may have difficulties keeping up with society when more and more of our environment is integrated with technology that can be problematic for elderly people to handle.   The study has been based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight people aged 70-88, where the results have been compiled and linked to scientific articles, as well as theories and concepts from Foucault, Jönhill and May. The result shows that society’s increased use of digital technology has some significance for elderly people. Many people have a very limited digital use and are thus not included in society in the same way as the people who use digital technology to a greater extent. Furthermore, the study showed that elderly people often encounter difficulties in their use and this results in them having to ask someone for help, which is often a younger family member. It also emerged that elderly people do not believe that digital technology had affected their everyday lives to any great extent.

Det är vanligt att lärare kommer i kontakt med och undervisar elever som befinner sig i socioemotionella svårigheter. Många lärare känner sig otillräckliga eftersom de finner arbetet med elever i socioemotionella svårigheter som utmanande. Det här har bidragit till att vissa lärare förhåller sig negativt till inkludering. När lärare känner sig otillräckliga finns möjlighet att söka hjälp från specialpedagoger. Därmed blir det betydelsefullt att veta vilka förväntningar lärare har på specialpedagogen. Syftet har varit att utforska hur lärare uppfattar socioemotionella svårigheter och hur de förhåller sig till inkludering. Vidare var syftet att undersöka vilka utmaningar lärarna möter i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter samt vilka förväntningar som finns på specialpedagogen. Denna uppsats har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare. Intervjuer genomfördes via röst- samt telefonsamtal. En tematisk analys har tillämpats och de specialpedagogiska perspektiven har använts som analysverktyg. Lärarna framhöll både positiva och negativa aspekter med inkludering gällande elever i socioemotionella svårigheter. Däremot framkom ett mer positivt förhållningssätt om lärarna gavs bättre förutsättningar att genomföra inkludering. Lärarna framhöll det som utmanande att undvara tid åt att hjälpa elever i socioemotionella svårigheter och anpassa undervisningen till deras behov, parallellt med övriga klassen. Den hjälp som förväntades av specialpedagogen önskades ske huvudsakligen genom olika former av samtal. / It is not unusual that teachers come in contact with students who are in socioemotional difficulties. Many teachers feel inadequate while working with students in socioemotional difficulties as they find it challenging. This has contributed to the fact that some teachers have a negative attitude towards inclusion. When teachers feel inadequate, there is the opportunity to seek help from special educators. Thus, it is important for the special educator to know which expectations teachers have on the special educators. The aim of this study was to explore how teachers perceive socioemotional difficulties and how teachers relate to inclusion. Furthermore the aim of this study was to explore what challenges teachers face when working with students in socioemotional difficulties and what expectations there are on the special educator. A qualitative approach has been adopted in study and semi-structured interviews have been conducted with teachers. Interviews were conducted by voice and telephone calls. A thematic analysis has been applied and the special educational perspectives have been used as an analysis tool. The teachers emphasized both positive and negative aspects with inclusion, regarding students in socioemotional difficulties. However, a more positive attitude emerged if they were given better prerequisites to implement inclusion. Teachers emphasized that it was challenging to spend time helping students in socio-emotional difficulties and adapt the teaching to their needs, in parallel with the rest of the class. The help that was expected of the special educator was wanted mainly through various forms of conversation.

Participation is a human right. Participation is a complex concept, including a variety of different aspects such as attendance, involvement and engagement. The aim of this study was to investigate the levels of participation of individuals with either congenital or acquired communication impairments. A systematic review was carried out, which included 24 studies published between 2010 and 2020. The results showed participation restriction in the following areas: leisure activities, school/work, social networks and communication. Individuals with communication impairments participated in few activities, left the home more rarely and interacted mostly with family members and familiar people. They often had a passive role in communicative contexts. These restrictions affected both individuals with congenital impairments and those with acquired brain injury. Communication is fundamental to participation. Therefore, it is important that speech and language interventions include a focus on communicative aspects that enhance participation. Keywords: participation, communication impairments, congenital impairment, acquired brain injury. / Delaktighet är en mänsklig rättighet. Begreppet är komplext och innefattar en mängd olika aspekter såsom närvaro, involvering och engagemang. Denna magisteruppsats syftade till att undersöka delaktighet hos individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter som beror på antingen medfödd funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. En systematisk översikt gjordes och den innefattade 24 studier publicerade mellan åren 2010 och 2020. Resultaten visade att det finns delaktighetsinskränkningar inom områdena fritidssysselsättningar, skola/arbete, sociala nätverk och kommunikation. Individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter deltar i ett begränsat antal aktiviteter, vistas ofta hemma och interagerar mest med familjemedlemmar eller kända personer. De blir ofta passiva i kommunikativa sammanhang. Dessa begränsningar gäller både individer med medfödd funktionsnedsättning och dem med förvärvad hjärnskada. Kommunikation spelar en stor roll för delaktighet, därför är det viktigt att logopedisk intervention inkluderar ett fokus på språkliga aspekter som bidrar till ökad delaktighet. Nyckelord: delaktighet, kommunikationssvårigheter, medfödd funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada.

“Whose needs come first?” is a scientific essay based on a self-experienced story about astudent in difficulties in school. It leads us to a dilemma about which students me as a youthworker in school and the after-school center should prioritize – a child in difficulties who is inneed of a lot of extra help and support but who also is very disturbing to others, or the rest ofthe students. The purpose of this scientific essay is to investigate who you judiciously shouldact towards the individual student and towards the whole class. Furthermore, the purpose isalso to examine how the schools' resources are generally distributed in school, how they aredistributed to children in need, which effect a diagnosis on a child could have on theallocation of resources, and how the parents' involvement could influence these decisions. The methods used to write the scientific essay are both the essay-writing itself, and also withrelevant literature present information from previous research, which connects to the purposeand the question formulations which are based on the purpose. Then, via a discussion andreflection highlight both the relevant and applicable on the self-experienced story, but alsocriticize the literature, because it is not often as applicable in the school’s reality as it soundseasy in the literature. Ethical and moral discussions are also an important aspect of the essay. This essay illuminates the difficulties of putting all the situations and all the students underthe same roof facing a dilemma, and that a lot of different factors could influence the outcomeof the situation, such as the environment, socioeconomic factors, background, culturalpreferences, and allocation of resources. / ”Vems behov kommer först?” är en vetenskaplig essä med utgångspunkt i en berättelse om enelev i svårigheter. Den leder oss fram till ett dilemma som handlar om vilka elever jag som fritidshemslärare i klassrummet och på fritidshemmet ska prioritera – ett barn i svårigheter som är i behov av mycket extra hjälp och stöd men som även stör klassen, eller resten aveleverna? Essäns syfte är att undersöka hur man omdömesfullt agerar gentemot den enskilda eleven och gentemot hela klassen. Syftet är även att undersöka hur skolans resurser fördelas generellt samt till barn i behov av extra stöd, och vilken påverkan en diagnos kan ha på resursfördelningen, samt hur föräldrarnas delaktighet i dessa beslut kan påverka. Metoden som använts till essäskrivandet är, förutom essäskrivandet i sig, att med relevant litteratur presentera information från tidigare forskning kopplat till syftet och frågeställningarna, vilka är baserade på syftet, och sedan med hjälp av diskussion och reflektion lyfta fram både det relevanta och tillämpbara på berättelsen, men även kritiseralitteraturen då det inte är lika tillämpbart i verkligheten i skolan som de får det att låta i teorin. Etik och moral är även en viktig aspekt som tas upp och diskuteras. Denna essä belyser svårigheterna med att dra alla situationer och elever över samma kam – att bland annat omgivning, socioekonomi, bakgrund, kultur och resursfördelning kan ha stor påverkan på situationers utfall.

The aim of this study was to analyze how high school teachers in civics percieve and act in relation to pupils with difficulties in the specific subject. To reach that aim semi structured interviews was choosed as the method. Totally five teachers from southern Sweden was interviewed, and the data was analyzed by a theoretical framework deeply inspired by Michael Lipskys (2010) theory about street level bureaucrats. The result showed that the teachers percieve four dimensions of the subject especially difficult for these pupils. The dimensions include the abstraction of the subjects and its concepts, some specific subtopics, the analytical ability and reading comprehension. The result also showed some challenges for the teachers, such as the lack of time, large differences in pupils abilities and idealistic goals. Finally the result showed some routines and stategies used by the teachers, including lowering the demands of them self, more specific types of adaptions and letting these pupils work with a more simple material as well as doing as much as possible that benefits these pupils.

Studien har som syfte att utveckla förståelse och kunskap om biståndshandläggares agerande inom äldreomsorgen. Studien avser att belysa och fördjupa förståelsen för dilemman och svårigheter som kan uppstå i handläggningsprocessen samt hur dessa kan hanteras. Studien teoretiska ansats utgår från gräsrotsbyråkrati samt olika copingstrategier och etiska aspekter. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Resultatet påvisar att de upplevda svårigheterna finns i samverkan, inom organisationens struktur samt arbetet med kunder och deras anhöriga. Biståndshandläggare hanterar dessa svårigheter genom kollegialt stöd samt från kollegor och närmaste chef. Vidare framkommer att biståndshandläggare är omfattande. Individen behöver hantera flera saker samtidigt. Deras upplevelse är att det inte alltid finns tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. / The purpose of this study is to expand the understanding and knowledge of the professional role of Social service officers in elderly care. The study intends to shed light on and deepen the understanding of the dilemmas and difficulties that may arise in the trial process and how these could be handled. The study’s theoretical approach is based on street-level bureaucracy as well as different coping strategies and ethical aspects. The empirical material has been obtained through semi-structured interviews with Social service officers. The results shows that the perceived difficulties exist in collaboration, within the organization's structure and in the work towards clients and their relatives. Social service officers deal with these difficulties by finding support from collegial meetings, as well as from colleagues and the immediate foreman. Furthermore, it appears that Social service officers is a diverse professional role where the individual needs to handle several arrents at the same time, and the experience is that there are not always enough resources to carry out their work in a satisfactory manner.

Studiens syfte är att undersöka expressiv fonologisk förmåga hos barn i åldrarna 3;5-4;9 år som följer en atypisk tal- och språkutveckling och jämföra den med en åldersmatchad kontrollgrupp.  Ytterligare ett syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Elva barn med konstaterade uttalssvårigheter rekryterades från logopedmottagningar och språkförskolor i Stockholm och i Östergötland. Barnen testades i en för dem välkänd miljö med bedömningsmaterialet LINUS. Barnens svar audioinspelades och transkriberades och utifrån transkriptionerna gjordes en analys med utgångspunkt från icke-linjär fonologi samt beräkning av Percentage Phonemes Correct och Word Complexity Measure. Resultatet jämfördes sedan med kontrollgruppen. Åtta av barnen i studiegruppen testades även med PPVT-IV för att undersöka eventuella samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga. Resultatet visade att barnen i de båda grupperna uppvisade uttalsavvikelser från vuxet målordsuttal på ord-, stavelse och segmentnivå, stavelsenivån var den nivå där flest avvikelser förekom i båda grupperna, men att avvikelserna förekom i högre grad hos barnen i studiegruppen. På stavelse- och segmentnivå kunde signifikanta skillnader ses men inte på ordnivå mellan grupperna. På stavelsenivå förekom klusterreduktioner i större utsträckning än uteslutning av enskilda segment för båda grupperna. På segmentnivå uppvisade barnen i studiegruppen problem med samtliga särdrag (sätt, plats och ton), till skillnad från barnen i kontrollgruppen som endast uppvisade problem med särdraget plats. Barnen i studiegruppen fick lägre värden på såväl PPC och WCM. En signifikant skillnad sågs mellan PPC och WCM i studiegruppen men inte i kontrollgruppen. Inget samband mellan expressiv fonologisk förmåga och impressiv lexikal förmåga kunde påvisas i följande studie. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att ta hänsyn till alla fonologiska nivåer vid en bedömning och resultatet motiverar att ett icke-linjärt perspektiv kan vara till fördel vid planering av intervention. Då stavelsenivån ger upphov till störst svårigheter är det viktigt att ta hänsyn till detta vid fonologisk intervention. Studiens resultat kan ligga till grund för hur en icke-linjär analys kan användas inom klinisk verksamhet. / The aim of the study is to investigate the expressive phonological ability in children aged 3;5-4;9 following an atypical speech and language development and make a comparison to an age-matched control group following a typical speech and language development. A further purpose is to investigate whether there is a relation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. Eleven children with speech sound difficulties were recruited from Speech-Language Pathology clinics and preschool language units in Stockholm and Östergötland. The children were tested in a familiar environment, with the swedish phonological assessment material LINUS. The children's responses were audio-recorded and transcribed and based on the transcriptions, a non-linear phonology analysis and calculations of Percentage Phonemes Correct and Word Complexity Measure were made. The results were then compared to the control group. Eight of the children were also tested with PPVT-IV to investigate a possible correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability. The results showed that the children in both groups had deviations at word-, syllable- and segmental levels, the syllable level appeared to be the most affected level in both groups, but that the deviations were more frequent in the study group. The differences on syllable- and segmental levels were significant, whereas the difference at word level was not significant between the groups. At the level of syllable, cluster reductions occurred to a greater extent than the exclusion of individual segments for both groups. At the segmental level, the study group showed problems with all features (manner, place and tone), whereas the children in the control group only had problems with the feature place. The study group had lower PPC and WCM than the control group. A significant difference was seen between PPC and WCM in the study group but not in the control group. No correlation between expressive phonological ability and receptive lexical ability was found. The results of the study indicate that it’s important to address all phonological levels in assessment and motivate that a non-linear approach could be beneficial as basis for planning of treatment. Since the syllable-level is the most affected it is important to address it in intervention. The report could serve as a guide for clinicians when applying a non-linear analysis.

No description available.