In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool. I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities. I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights. The teachers should reflect on their approach and take into account all the needs of every children based on their conditions. Fronesis, practical knowledge, is required to, among other things, make good judgement and to make wise decisions in preschool.

Syftet är att ur ett kulturanalytiskt perspektiv beskriva och analysera Länsdelegationen i jämställdhet. Början av uppsatsen kan ses som ett bakgrundskapitel. Detta för att förstå uppkomsten av undersökningen. Där förklaras kort den svenska jämställdhetspolitiken, hur det strategiska arbetet sker genom jämställdhetsintegrering och Länsstyrelsens roll och arbete kring Länsdelegationen. Vidare behandlas hur delegationen arbetar med den avsiktsförklaring de tagit fram och hur de förhåller sig till den. Men också på hur delegaterna faktiskt ser på sitt deltagande, hur de arbetar med att införliva jämställdhetspolitiken i praktiken samt de svårigheter och möjligheter som kommer med arbetet i delegationen. Vidare diskuteras hur delegaterna ser på framtiden med sin medverkan och delegationens varande. Senare görs en kort jämförelse med hur förändringen gestaltat sig sedan delegationens start år 1997. Detta med hjälp av de två tidigare utvärderingarna från år 2000 och år 2006. I den avslutande diskussionen knyts uppsatsen ihop genom att besvara syftet med utvärderingen: att söka svar på hur delegationen arbetar och verkar med jämställdhetsarbetet. Till undersökningen valde jag att arbeta med två olika insamlingsmetoder, dels en webbenkät som gått ut till samtliga delegater i Länsdelegationen i jämställdhet, dels tre intervjuer med några av delegaterna. Jag har även studerat den avsiktsförklaring som togs fram för år 2014-2016 för att få kunskap om vad delegationen ska förhålla sig till. Jag har också använt två tidigare utvärderingar som gjorts av Länsdelegationen i jämställdhet samt den debattartikel som delegationen publicerade inför 2014 års nationella genusforskarkonferens, g14 som var förlagd till Umeå universitet. Slutsatserna i undersökningen är att Länsdelegationen främst verkar som en symbolisk faktor och många talar och skriver om att de vill bli en mer arbetande grupp och agera utåt och bidra till att Västerbotten ska bli ett jämställt län. Men det stannar av där, det blir tillsynes kanske inte mer än vackra ord i handlingsplanerna.

Bakgrund: Sjuksköterskor på neonatalavdelningar arbetar ofta i nära relation med föräldrar till för tidigt födda barn. Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn kan påverka förälderns psykiska hälsa, anknytning till barnet samt påverka barnets välmående och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades åtta kvinnliga barnsjuksköterskor vid två jämförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån två kategorier med nio underkategorier: 1) Svårigheter, innefattande fem underkategorier: Föräldrars olika medverkan i omvårndaden, Föräldrars reaktioner, Kommunikationssvårigheter, Relationen föräldrar-barnsjuksköterska samt Organisatoriska hinder 2) Framgångsfaktorer innefattande fyra underkategorier: Gynnad anknytning, Samspel mellan föräldrar och barn, Professionellt bemötande samt Utbildning till föräldrar och personal. Diskussion/Slutsats: Föräldrars insatser i omvårdnaden av sitt barn, barnsjuksköterskornas sätt att involvera dem och samspelet mellan båda parter leder till att föräldrars delaktighet kan optimeras eller missgynnas. Föräldrars rädslor är ett hinder för optimerad delaktighet som behöver uppmärksammas och ges utökade resurser för att hantera. Fortbildning till vårdpersonal på neonatalavdelningar skulle kunna förbättra barnsjuksköterskornas professionalitet i bemötande och omhändertagande av rädda och oförberedda föräldrar. / Background: Nurses working on neonatal wards often work closely to parents of premature born babies. Parents’ participation in the care of their baby can affect their mental health, their connection to the baby and influence the well-being and opportunities for development for the child. Aim: To describe pediatric nurses’ experiences of optimizing the participation of parents in the care of their premature born babies. Method: A qualitative study was conducted. Eight female pediatric nurses from two comparable neonatal wards in Southern Sweden were interviewed with semi-structured questions. A qualitative content analysis was conducted. Findings: The result of the study was represented by two categories and nine subcategories: 1) Challenges, containing five subcategories: Variation in parent participation, Parental reactions, Communication issues, Relationship between the parents and the pediatric nurse and Organizational obstacles 2) Factors for progress, containing four subcategories: Favored attachment, Interaction between parents and the child, Professional treatment, and Education of parents and staff. Conclusion: Parental contributions in the care of their newborn, the pediatric nurses’ ways of involving the parents and the interaction between the two can determine if the parental involvement becomes optimized or is disadvantaged. Parents fear represent one of many obstacles for optimized participation and could be given further attention and increased resources. Educating the pediatric staff could also improve the quality of care when working with parents reactions and fear in the unthought-of situation.

Detta är en studie om de språkliga konflikter som pedagoger till arabisktalande elever upplever i matematikundervisningen. Det har visat sig vara ett problematiskt fenomen då det svenska språket är en central del av matematikundervisningen idag och därför kan vara svårt för andraspråkselever att kunna förankra och uttrycka sina kunskaper i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga anpassningar i matematik pedagoger anser sig göra för andraspråkselever. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer av två verksamma pedagoger med arabisktalande elever i årskurs 3. För att undersöka och förklara hur pedagoger förstår och upplever fenomenet kring matematikunder-visning och andraspråkselever har en fenomenologisk teoriansats använts. Resultatet presenteras med hjälp av tidigare forskning och därmed sker analysen parallellt för att ge tydlighet och läsvänlighet. De slutsatser som kunnat dras utifrån studiens resultat är att språkutvecklande arbete är av stor vikt vid arbetet med andraspråkselever i matematik. / It is a study about pedagogue’s perception of the linguistic conflicts that Arabic speaking pupil expe-riences in the education of mathematics. It has been known that the Swedish language is a primal part of the education in math and therefor it becomes a problematic phenomenon. This difficulties appears because second language pupils have to show their mathematic knowledge and understanding in a foreign language. This purpose of this essay’s to examine and explain how pedagogues accommodate math education and how they experiences and work with math education and second language pupils. To examine the purpose of this study two qualitative interweaves has been done with two pedagogues who teaches Arabic speaking pupils (among others) in third grade. To examine and explain how these two pedagogues understands and experiences this phenomenon about math second languages pupils and math education has a phenomenological theory been used. The result of this study is represent in guidance with the previous science to analyze it’s outcome. This because to create lucidness in the text and to make it more readable. The conclusion that can been drawn from the result of this essay is that language developing work in mathematics education is an important and crucial part for second language pupils ability to success.

Abstract The aim of the study is to investigate how three pedagogues with different orientations work with reading and writing difficulties in the same school. A qualitative method with interviews and observations of the teachers was applied to investigate the methods used by a special education teacher, a class pedagogue and a special education pedagogue, and the needs for support in the teaching of pupils with reading and writing difficulties. In the design of interview questions and observation protocols and the processing of the collected data, the research method has been deductive, which means that themes based on the aim of the study and previous research were the starting point for the categorization of the data. The results of the study show that the group of pupils with reading and writing difficulties is problematic because the needs for support vary greatly and because, according to the pedagogues, the iPad was the device that contained the alternative tools that were able to give the pupils the best support. It is important to have variation in the teaching, and different apps can offer this. The theoretical premise of the study is the socio-cultural perspective which revealed itself in the way that, no matter what difficulty the pupil has, support from the pedagogues is needed to advance in the learning process, and this should take place in social interaction between pedagogue and pupil.

Antalet barn med någon form av funktionsnedsättning har ökat i världen och detta innebär även att intresset för att inkludera elever med funktionsnedsättning i de vanliga klasserna (där det endast finns barn utan någon typ av funktionsnedsättning) också har ökat. En av de vanligaste diagnoserna tillhörande de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är autismspektrumstillstånd (AST) och inkluderar såväl diagnoserna Asberger som Autism syndrom. Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättning med diagnoser tillhörande AST har visat sig vara komplicerad. Denna litteraturstudie har för avsikt att undersöka vilka svårigheter och utmaningar som pedagoger möter vid inkludering av AST- elever i klassrummet, samt vilka strategier och metoder som är gynnsamma att använda sig av som pedagog vid inkludering av AST-elever i klassrummet.  Resultaten visar att mycket ansvar ligger hos pedagogen för att klassrumsmiljön ska bli inkluderande och för att AST- eleverna ska kunna skapa kompisrelationer. Resultatet visar även tydligt på att pedagogernas största utmaning är att underlätta AST-elevernas svårigheter i att hantera sociala relationer.Även underlätta sociala relationer med såväl klasskamrater som andra vuxna i klassrummet.

No description available.

Syftet med studien är att studera lärares upplevelser av hur kooperativt lärande påverkar kunskapsutvecklingen inom matematiken för elever i behov av särskilt stöd och elever med extra anpassningar. Syftet är även att studera hur lärare upplever att denna metod fungerar för dessa elever med fokus på inkludering i matematikundervisningen. Sociokulturella perspektivet tillsammans med fenomenografi står som grund för studien och data samlas in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorda med sju matematiklärare. Resultatet påvisar att de sju matematiklärarna som intervjuats anser att kooperativt lärande är positivt, både för kunskapsutvecklingen och inkluderingsmöjligheten för elever i behov av särskilt stöd och elever med extra anpassningar. Samtliga matematiklärare som intervjuats trycker på att gruppkonstellationer är en viktig del för att eleverna ska känna trygghet, detta både för att deras matematiska kunskaper ska utvecklas samt att alla elever ska känna sig inkluderade. Resultatet visar bland annat att differentierad undervisning inom matematiken är av stor betydelse då det skapar inkludering för alla elever. De flesta matematiklärare som intervjuats påtalar även att differentierad undervisning bidrar till kunskapsutveckling inom matematik hos elever i behov av särskilt stöd och elever med extra anpassningar, oberoende av deras tidigare kunskapsnivåer, då lärarna menar att undervisningen är anpassad från start. Resultatet diskuteras och jämförs sedan med tidigare forskning som även den visar liknande resultat.

Detta examensarbete bygger på en upplevd problematikav personal på ett LSS-boende för ungdomar som delgivitsmig. Genom denna kontakt kunde en tydlig beskrivning gesom problemområdet, förutsättningar och begränsningar,vilket gav projektet en tydlig initial utgångspunkt. Problematikensom urskiljts på boendet var kortfattat att brukarnainte har tillgång till bankomatkort och att vissa dessutominte har tillgång till sina pengar alls. Detta skapar svårigheterdå de skall handla på butiker som övergått till att varakontantlösa. Konsekvenserna av detta är tydlig, man kaninte betala för sig och detta grundar sig i två saker. Trendenav att digitaliseras och bli kontantlös samt att personer medintellektuell funktionsvariation har svårigheter med förståelsenför digitala pengar, där detta projekt främst fokuserarpå den slutliga problematiken.Denna problematik kommer att bemötas med en utgångspunktinom grafisk design och hur det kontantlösasamhället kan utvecklas genom olika designlösningar. Enidégenerering resulterade i att projektet inriktar sig på:att skapa en applikation som förenklar och förtydligar dedigitala pengarnas värde. Detta skall uppnås genom attförse användaren med visuella stöd som kan anpassasefter personlig preferens. Utöver detta skall verktyget ävenfungera som ett betalkort för att utnyttja möjligheten attgrafiskt visa en transaktions påverkan av totala saldot. / This thesis is based on a perceived problem from staffmembers of an accommodation for youths with disabilitiesthat has been shared with me. Through this contact I got aclear view of the troubles that occured, the possibilities andlimitations that revolved around the subject. The problemthat had been identified was how the youths did not haveaccess to or sometimes were not trusted with a cash cardfor different reasons. This has created a problem for thesepeople when they are trying to shop from a store that hasbecome cashless. The consequences of this is clear, theycannot pay for themselves wich is based on two things.The trend of stores turning cashless and that people withintellectual disabilities have difficulties with understandingthe value of digital money. In this thesis I focus on the latter,the understanding of digital money.The problem will be treated with graphic design as a startingpoint and investigate how the cashless community canevolve to be more including. An initial idea session resultedin a focus of creating the following: An application thatsimplifies and clarifies digital monetary value. This will beperceived through providing the target group with a visualaid that can be customized based on the users comprehensionand preferences. The app will also include a paymentfeature that utilizes the opportunity to give the user visualaid. This can provide the user with a deeper understandingof the impact of the transaction on their total ammount.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varjeenskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Detvar med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utvecklaprogrammeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdragetformulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment iprogrammering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019).Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Teknisktbasårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. Defunna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarandestudenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för attsamla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematiskanalys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer frånproblembaserat och induktivt lärande.Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori,arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det somtidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivtintroduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrånde funna svårigheterna.Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blevavdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentetkan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during theintroductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis.The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.