Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ”tolkningsscheman” som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan. De texter vi har använt oss av är artiklar ur tidningarna Expressen, Norrköpings Tidningar, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Aftonbladet hämtade från Presstext och Mediearkivet. Vi fann att trots Climategate så fick klimatskeptiska gestaltningar inte större plats i rapporteringen. Däremot fann vi i rapporteringen efter det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn att det finns en tendens att artiklar präglas av större pessimism.

Judeförföljelserna i Tyskland eskalerade efter nazisternas maktövertagande i mars 1933, och en officiellt sanktionerad bojkott mot tyska judar anordnades i april. Under samma månad infördes även antisemitiska dekret som förbjöd majoriteten av statligt anställda judiska tjänstemän att utöva sina yrken och ämbeten. Denna mikrohistoriska uppsats undersöker hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet framställde och förklarade judeförföljelserna och den tyska antisemitismen under den avgränsade perioden. Syftet är även att avgöra huruvida antisemitiska föreställningar kom till uttryck i pressmaterialet. Antisemitismen tillhörde det vardagliga under mellankrigstiden, men en viss polarisering kan förväntas under 1930-talet i samband med de ständigt ökande våldsamma tyska judeförföljelserna. Uppsatsen utgår från att antisemitiska föreställningar varit hegemoniska i Sverige under mellankrigstiden, samt att en undermedveten antisemitism kunde komma till uttryck i det offentliga till följd av seglivade judefientligheter i västerländska ideal. Därmed undersöks med hjälp av en diskursanalys hur antisemitiska drag utmärks i pressmaterial om judeförföljelserna. Uppsatsen fann att sporadiska inslag av antisemitiska föreställningar återfanns i alla tidningar, men att samtliga uttrycktes tydligast i Aftonbladet. Tidningen framställde och förklarade även tyska judeförföljelser och delvis den tyska antisemitismen utifrån ett tyskt narrativ. Dagens Nyheter förhöll sig kritisk till det tyska narrativet och ansåg att den tyska antisemitismen huvudsakligen var ett resultat av den nazistiska politiken. Svenska Dagbladet framställde antisemitismen som inneboende det tyska folket, och det tyska narrativet om judeförföljelserna upprätthölls till viss del.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how three Swedish news publications writes about integration and immigrants. The news articles were analyzed with a rhetorical analysis. The method was supplemented with theories of media and ethnicity, agenda setting theory and gatekeeping theory. This study resulted in the conclusion that racist discourses are found in the three news publications, regardless of political color, writer or article genre. Many of the articles makes a clear division of "us and them", where "them" is defined by the text's "us", who are often Swedes. "Them" is described by the attributes that ”us” don't want to be associated with. Immigrants are often portrayed as victims of their culture or as a threat to Western society. There is also a clear link between immigrants, Islam and Muslims irrespective of where the immigrants come from. The articles on integration continues to talk of immigrants as a unified group but these articles are accusing politicians and organizations to a greater extent, for the integration problematics. Both topics are discussed mainly on the basis of values and feelings and statistics showing the whole context is missing.

The purpose of this study was to illustrate how the Swedish tabloid press construct their sports sections front pages and what they present on these pages. A second purpose, and by the first following, was to investigate the items these newspapers offer the audience to add to their daily agendas. The aim to show a bigger picture of the front pages content was reached by implementing a content analysis of 196 front pages from the two largest tabloid newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen, during a period of four years. The study examined 98 items per newspaper and since the aim was to examine sports journalism the units were chosen from the two newspapers sports sections, Sportbladet and SportExpressen. The great conclusions that were made during this process were the differences in between genders, the dominating sports and what big part sponsors have in sports. The most common front page shows a Swedish man playing football in the age between 20-35. A less common page is woman, playing any sport. She is only found on nine of a hundred front pages. As in the case of men, football is the dominating sport in Swedish tabloid press. On second place we found ice hockey. What we also could find was the big part sponsors have in sports. We saw the logos of sponsors on every second front page.

Around 1900 an interest towards non-Christian spirituality could be observed in Swedish society. There have been studies in spirituality, but little attention has been given in considering the circulation and transcultural exchange of knowledge production. The aim of this thesis is to show how knowledge of alternative spiritualty was constructed by the press’ description of encounters between spiritual go-betweens from India and America and the Swedish public between 1899 and 1926. By studying articles from daily papers, I propose that actors from diverse cultures, Swedish institutional arenas, and the public had a crucial part in the knowledge production of alternative spirituality. I argue that in the process of circulating and reformulating knowledge, a narrative was created: a mediation of alternative spirituality, custom-made and conducive for the Western audiences and their needs.

The purpose of this study is to illustrate how the Swedish newspaper Sportbladet constructs their two leading pages in order to determine which are the most prioritized news and thereby reach an understanding regarding what is neglected. Framing studies, gender studies as well as studies of news values provides the theoretical underpinnings. The study is based on a quantitative content analysis and the empirical material is comprised of 728 articles. The aim is also to present a bigger picture of how the newspaper values its content and what kind of material is placed on the leading pages. The study found that football was the dominant sport followed by ice hockey and the primary focus was mens sports. In addition to this the sports mainly took place on Swedish soil with Swedish athletes involved.

Syfte:Eftersom medierapportering är en viktig faktor som kan påverka allmänhetens förtroende gentemot tandvården är syftet med studien att undersöka hur tandvården framställs i pressen.Material & metod:För att undersöka vad och hur mycket svensk press har rapporterat om tandvården mellan 2007 – 2018 i allmän samt negativ mening användes två källurval. Det ena urvalet kallades för det breda källurvalet och inkluderade all svensk redaktionell press i retrievers mediearkiv. Det andra källurvalet kallades för det begränsade källurvalet och inkludera endast sex räckviddstarka källor. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av metoden Media innehållsanalys.Resultat: Den totala publiciteten om tandvård i allmän mening var som högst år 2008, därefter har den minskat i jämn takt. Den negativa rapporteringen har varit ojämn med tydliga ökningar vissa år som kan härledas till specifika händelser som rör tandvården. Inom den negativa rapporteringen skrevs det om tandläkare som blivit av med sin legitimation samt att det inom tandvården förekommer slarv, felbehandling, överbehandling och fusk. Men framförallt skrevs det negativt om tandvårdssystemets funktionssätt och att tandvården är dyr. Slutsats: Genom att jämföra tillgängliga kundnöjdhet och förtroende mätningar med den negativa samt allmänna medierapporteringen, kunde vi inte konstatera att medierapporteringen har påverkat allmänhetens förtroende mellan 2007 - 2018. Vi fann bland annat att när det väl skrivs negativt om tandvården riktades främst kritik mot privattandvården, trots detta var förtroende- och kundnöjdhetsnivå högre för privattandvården jämfört med folktandvården. Fortsatta studier behövs för att undersöka hur medierapportering påverkar individens förtroende för tandvården. / Aim:The aim of this study is to investigate how Swedish dental care is represented in the media, since it is an important factor that can affect the public's trust in dental care.Material & method:To investigate what was written and how much was written in both general and negative sense about dental care in the Swedish press between 2007 - 2018, two source selections were used. One selection was called the broad source selection and included all Swedish editorial press in retriever's media archive. The second source selection was called the limited source selection and included only six powerful sources. The material was analyzed both quantitatively and qualitatively using Media content analysis. Result:The overall publicity on dental care in general sense was at its most 2008, thereafter it decreased at a steady pace. The negative reporting has been uneven with clear increases in some years that can be attributed to specific events relating to dental care. In the negative reporting it was written about dentists who got rid of their license and that in dental care there is carelessness, malpractice, over-treatment and cheating. But mostly, it was written negatively about the functioning of the dental care system and that dental care is expensive.Conclusion:By comparing available customer satisfaction and trust measurements with the negative and general media reporting, we were unable to conclude that media reporting has affected public trust between 2007-2018. We found, among other things, that when it was written negatively about dental care, criticism was mainly directed at private dental care, despite this trust and customer satisfaction levels were higher for private dental care compared to public dental care during the same period. Further studies are needed to investigate how media reports affects peoples trust in dental care.

<p>Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. </p><p>Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.</p>

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.