Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning. Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.” Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.

Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000.

Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen. Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete. Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs rite de passage till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet. Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna. Vad musiken och texten sedan betyder är upp till var och en att bedöma, dock kan man alltid undersöka och analysera texternas betydelse och innehåll från olika angreppssätt och ett av dem är så som jag gått till väga och hoppas att det med tiden kommer att utvecklas. En önskan är att fler människor intresserar sig för detta område och försöker se det ur olika vinklar och angriper det från olika håll. En annan önskan är att någon tar vid där detta arbete slutar och går vidare, fördjupar och utvecklar det jag påbörjat. Jag hoppas att man kan ägnar mer tid och forskning åt det här området, ty jag är övertygad om att det kommer att ha betydelse i framtiden på så sätt att det skulle kunna förklara Svenska kyrkans inflytande på människor genom musik och text.

Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten. Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket. * Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan? * Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.? * Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar? * Hur når man en vettig förändring?

This thesis examines the regional part of the Church of Sweden. Existing as a Lutheran evangelical church since the declaration in Uppsala in 1593, the Church of Sweden became completely separate from the state in the year 2000. Apart from a small piece of legislation by the Swedish parliament, the now former state controlled church were to act on their own. This development can be seen as a result of several decades of discussions. The author is raising the question about the roll and function of bishops and dioceses in the Church of Sweden. By using original non-theological concepts such as isomorphism and management, the ecclesiological function of the Church of Sweden is presented. The terminology of management from business and economics has influenced the economic language of the church. In several cases the Church of Sweden has been subject to isomorphic impacts in bureaucratic and economical matters. The impression is that the development has partly been reduced from the regions or the dioceses. The author also presents a keyword for meta-ecclesiology; the church as such.

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill’s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden’s largest news organisations, in terms of audience numbers. We selected Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio and SVT. What we found was that the Pentecostal Church, the Catholic church and the Swedish church was lifted in a similar and balanced way, while Jehovah's Witnesses, the Salvation Army and Word of Life only were lifted out of a few of the news values. We also found differences between the news organisations and their usage of the news values.We found, for example, a significant deviation in Aftonbladets usage of the news values “good news” and “bad news”.

According to the directives of Lgr11, learning about Christianity should be an important part of religious education in secondary school (7th-9th grade) in Sweden. A school teacher must therefore have good knowledge of the field and of different aspects of the beliefs of the various Christian traditions. This essay is about how salvation is conceived of by two members of the laity in each of three different Christian traditions: the Syriac Orthodox Church, the Roman Catholic Church and the Church of Sweden (which is Lutheran). As a theoretical perspective for my analysis, I have chosen the official views of salvation of these three churches. That is to say, views of the members of the laity have been compared with the official views of the respective churches. It is thus a very limited qualitative study aiming at finding out how the views of the laity conform to the official creed concerning salvation and whether there are any differences here between the churches. The result of this essay is that there were few differences and a lot of similarities between the laity belief in the relation to the official doctrines of salvation. Only among the protestant laity differences were prominent.

Den här magisteruppsatsen förenar de tre områdena Svenska kyrkans ekonomiska historia, svensk lönebildningshistoria och Martin Heidegger. Jag hävdar inledningsvis att prästerskapets löner är den bästa utgångspunkten för en ekonomisk-historiker som vill ta sig an Svenska kyrkan, och konstaterar mot bakgrund av tidigare forskning om lönebildning på den svenska arbetsmarknaden att lönebegreppet i bristande utsträckning har bearbetats på den mikrohistoriska nivå jag väljer att kalla ”den mänskliga tillvarons nivå”. För att angripa denna nivå definierar jag lönebegreppet utifrån Martin Heideggers teori om människan och hennes möjligheter i den vardagliga världen. Med grund i Heideggers Vara och tid analyserar jag löneutbetalningarna i kontanter till kyrkoherden i Björklinge församling 1910-1932, samt prästgården som var knuten till tjänsten. Resultaten visar att Heideggers ontologi kan vara fruktbar att använda, men att tillämpbarheten vid empiriska studier ännu är begränsad, och att fortsatt teoretiskt arbete är nödvändigt. / This Master's thesis combines three fields of study, namely the economic history of the Church of Sweden, the Swedish history of wage development, and Martin Heidegger. Initially, I suggest that the wages of the clergy is the best starting point for an economic historian wishing to approach the study of the Church of Sweden. I conclude with regards to previous research on the subject of wage development on the Swedish labor market, that the term ”wage” has been dealt with to an unsatisfying degree on the microhistorical level I have opted to call ”the level of the human condition”. To approach this level I define the term ”wage” based on Martin Heidegger's theory about the human being and her possibilities in the everyday world. Starting out with Heidegger's Being and Time, I analyze the payment of cash wages to the vicar of Björklinge parish 1910-1932, as well as the parsonage tied to that position. The results show that the use of Heidegger's ontology can prove fruitful, though its applicability in matters of empirical studies is yet limited, and that continued theoretical work is needed.

The Swedish debate surrounding the Swedish and European welcoming of refugees has during the last couple of years engaged actors from all spheres of society. One of the prominent actors in this debate has been archbishop Antje Jackelén who has contributed with articles on the issue together with members of the church board as well as the other bishops in the Church of Sweden. These articles have been published on the debate pages of four major newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The aim of this research is to study the way leaders in the Church of Sweden frame the welcoming of refugees and asylum seekers in these newspapers between 2014-2016. By using a qualitative frame analysis inspired by a theory of framing used in social movement research (Benford & Snow, 2000) the study will focus primarily on motivational framing, i.e. the way in which authors set out to inspire their audience to take action in a certain issue. In three of the articles collective action frames are identified, in which collective identities are constructed and where the writers stress the importance for people to come together and act towards a more humane way of handling the refugee situation. Another aim of the essay is to study the way in which the Church of Sweden is presented as an actor within the frames used in the articles. The analysis shows how the church is presented as an experienced organisation, driven by the Christian faith to take action in the face of suffering. Finally, the result is analysed through the mediatisation of religion theory, using the concept of three media functions; conduit, environment and language (Hjarvard, 2016). The analysis shows how the newspapers, by publishing the articles, can be interpreted to function as both conduits and environments for the religious information and messages present in the texts. Concerning the third function, media as language, the debate articles are interpreted as living up to the criteria of news value despite the use of religious imagery and language. However, the method and empirical material of this study did not allow for any conclusions regarding how the logic of debate articles have been affecting the way in which leaders in the Church of Sweden debate the welcoming of refugees.