In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby. The purpose of this thesis is, among other things, to provide the Church of Sweden in Ronneby with a report, which can be of help for further development of the system. The system was developed by a work group at Blekinge Institute of Technology. Our question of issue is: Would the Church of Sweden in Ronneby obtain a more useful system if the developers applied the guidelines and experience that exists within the area of HCI? Further more we have looked in to if the communication has improved with the use of mock-ups to increase the interaction? Human-computer interaction as a term was adopted in the mid-1980s as a means of describing this new field of study. The focus of interest described the new way of looking at the interaction between computers and people. In this field it is important to involve the user in the developing process from the beginning to the end. Together with the user, we have made some propositions based on previous documentation from the project. Mock-ups are a prototype of paper that shows the user what the system will look like. This method was applied together with the user, to find a more logical structure for the system. After gathering the result of the case study, we can honestly say that communication do increase because of mock-ups. Good communication is not something that you can learn from books; you have to adjust to the situation. It is important when you develop a system to work with a model that allows you to go back and change things in previous phases that are incorrect, and also to include the user in the whole process.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur gudstjänstdeltagare i Svenska kyrkan ser på språket i gudstjänsten och om det finns faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens som påverkar deras attityder. Studien är utförd genom en enkätundersökning bland gudstjänst-deltagare på kyrkkaffet efter gudstjänsten i tre församlingar i tre olika städer i Sverige. Dessutom har de skrivna ordningarna till gudstjänsterna samlats in och undersökts stilistiskt, som ett språk-vetenskapligt referensmaterial att jämföra enkätundersökningens resultat med.  Gudstjänstdeltagarna har på enkäten fått sätta kryss på skalor mellan två olika stilistiska mot-poler för att beskriva hur de upplever språket i gudstjänsten. Polerna på enkäten var vagt–precist, vardagligt–högtidligt, känslofyllt–känslofattigt, ålderdomligt–modernt och originellt–vanligt. Infor-manterna har också fått kryssa i hur de tycker att gudstjänstspråket borde vara utefter de fem skalorna, om det borde vara mer åt någon pol eller om det är bra som det är. Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna är också genomförd utefter dessa adjektivpoler. Resultatet visar att gudstjänstdeltagarna upplever språket i gudstjänsten som snarare precist än vagt, snarare högtidligt än vardagligt, och ungefär mitt på de tre andra adjektivskalorna. Frågan om hur de skulle vilja att språket ska vara visar inget tydligt resultat på de flesta polerna, med undan-tag av polerna vagt–precist där de som vill ha en förändring vill ha ett mer precist språk. Svars-frekvensen för förändring på den frågan är dock låg, de flesta är nöjda med hur det är nu. Man kan se en skillnad i hur informanterna svarar vad gäller faktorerna ålder och kön, men inte vad gäller utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens. Yngre och äldre upplever gudstjänstspråket olika och det skiljer sig även i hur de skulle vilja att språket ska vara. För män och kvinnor ligger skillnaden i enkätresultatet främst i hur de skulle vilja att språket ska vara.  Den stilistiska undersökningen av gudstjänstordningarna visar att språket stilistiskt är snarare högtidligt och ålderdomligt än vardagligt och modernt. Det är dock svårt att med denna begränsade undersökning säga något om de andra polerna; det går att finna belägg för såväl precist som vagt språk och för polerna känslofyllt–känslofattigt och originellt–vanligt saknas relevant jämförelse-material för att dra några slutsatser.

Denna uppsats syftar till att kartlägga två projekt inom två hjälporganisationer: Xola Educare i Contribution To Opportunities och Digniti Omnia i Svenska kyrkan. Studien visar hur projekten behandlar fem utvalda projektledande kunskapsområden: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation. Vår frågeställning är: På vilket sätt tillämpas projektledningstekniker vid hantering av: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation inom hjälporganisationers projekt? Vår utgångspunkt för denna studie är att det finns skillnader i hur nyetablerade och etablerade hjälporganisationer tillämpar kunskapsområden för planeringen av sina projekt. Studien utgår även ifrån att praktiken skiljer sig från hur den klassiska projektledningsläran beskriver de centrala delarna inom utvalda kunskapsområden. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, med intervjuer och dokumentanalys som metod för datainsamling i syfte till att kartlägga projektens nuvarande struktur utifrån kunskapsområden i relation till tidigare forskning.  Tidigare forskning om projekt inom hjälporganisationer visar en trend om ineffektivitet och mindre lyckat resultat än framgångsrika projekt. Projektledarens kompetens och erfarenhet har visat sig spela en roll i detta. Projektledande kunskapsområden har i viss utsträckning anammats men har fortfarande en stor utvecklingspotential och behöver anpassas till den kontext som ideellt baserade hjälporganisationer lever i.  Kartläggningen i sin helhet visar att nyetablerade hjälporganisationer inte använder sig lika mycket av projektledande kunskapsområdena som en mer etablerad hjälporganisation gör. Att praktiken skiljer sig från teorin visar även kartläggningen genom brister i strukturerade metodiska tillvägagångssätt. Verkligheten överensstämmer inte alltid med teorin då individer är föränderliga och projekt är rörliga företeelser som behöver foga sig efter varandra och deras kontext. Kartläggningen och studiens resultat visar att båda projekten har formulerade projektmål i dokumentform. Delprojektledarna har inte genomfört någon intressentanalys i enlighet uppsatsens teori men har en stor medvetenhet om sina intressenter. Kraven som projekten ämnar uppfylla formulerades vid projektstart. Projekten har ingen strukturerad tipsplan innehållande de teoretiska projektledningsteknikerna. Båda projekten har i enlighet med teorin strukturerade mötesformer. / The purpose of this essay is to conduct a survey of two projects within two Non-profit organizations: Xola Educare in Contribution To Opportunities and Digniti Omnia in The Church of Sweden. The study intends to investigate how the projects deal with the five selected areas of knowledge: project goals, stakeholders, requirements, timetable and communication. The essay originates from the research question of: How are knowledge areas applied to structuring projects in Non-profit organizations? Our starting point for this study is that there are differences in how newly established and already established Non-profit organizations will apply knowledge areas for the planning of their projects. The study also assumes that practice differs from how the essay's theory describes knowledge areas. The study has been conducted with a qualitative method, with interviews and document analysis as a method of data collection for the purpose of mapping the current structure of the projects based on knowledge areas in relation to the theory. Previous research on projects driven by Non-profit organizations has illustrated a trend of inefficiency and unsuccessful projects rather than successful. The project managers' skills and maturity are revealed to play a key part for their success. Knowledge areas have been used to a certain extent but still have a great development potential and need to be adapted to the context of Non-profit organizations.  The survey shows that newly established Non-profit organizations do not use as many project knowledge areas as a more established Non-profit organization does, and that theory and practice differ in these two Non-profit organizations. The survey also shows that reality differs from the theory through shortcomings in structured methodological approaches. Reality does not always match the theory when individuals and projects are changing; they need to follow one another and its context. The survey and the results of the study show that both projects have formulated project goals in document form. The project has not conducted any stakeholder analysis according to the essay theory but has a high level of awareness about its stakeholders. The requirements that the projects aim to meet were formulated at the start of the project. The projects have no structured time plan containing the theoretical project management techniques. Both the projects have structured forms of meeting according to the theory.

No description available.

Ignatius av Loyolas konkreta pedagogiska övningar attraherar samtidens kristna från olika samfund och i Svenska kyrkan växer intresset för den ignatianska spiritualiteten. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, enkät och teori undersöka den ignatianska spiritualitetens framgång inom Svenska kyrkan i dag. Totalt 29 informanter har genom djupintervjuer och enkäter beskrivit sin ignatianska praktik. Informanterna i studien beskriver att den ignatianska spiritualiteten tar deras individuella erfarenheter i bruk. Detta samtidigt som syftet är att de ska förstå vad som är Guds vilja med livet. Informanterna upplever att den ignatianska spiritualiteten har gett dem möjlighet till en personlig gudsrelation samt gett dem nya pedagogiska metoder för att fördjupa sin tro och kunna se Gud i vardagen. Informanterna menar sig ha sökt en fördjupning av sin tro och att de funnit denna fördjupning genom den ignatianska spiritualiteten. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av religionsfilosofen Charles Taylors teori om ”den subjektiva vändningen”, Linda Woodhead och Paul Heelas ”subjektiveringsteori” samt Karin Johannesons pastoralteologiska reflektion om andlig träning i en luthersk kontext. Taylor menar att kulturen i väst genomgått ett stort skifte som innebär att yttre auktoriteter förlorar i betydelse och den enskildes inre istället blir den främsta auktoritetskällan. Woodhead och Heelas subjektiveringsteori menar att människors immanenta gudstro växer i väst medan den transcendenta gudstron avtar och Johannesson presenterar tre viktiga kännetecken för andlig träning i en luthersk kontext. Hon menar att en sådan bör vara anti-individualistisk, ta sig uttryck i vardagen och sätta den fördjupade gudsrelationen i centrum I min studie blir Charles Taylors teori om den subjektiva vändningen synlig. Den ignatianska spiritualiteten talar till det personliga subjektet men förankrar praktiken i den kristna traditionen. Woodhead och Heelas subjektiveringsteori har jag funnit visst stöd för, men något som skiljer sig från teorin är att Gud som auktoritet inte förkastas. Ett intressant resultat som empirin visar är att informanterna uppskattar de auktoritära drag som spiritualiteten bär på. Studiens samlade bild av den ignatianska spiritualitetens funktion är i linje med Johannessons beskrivning av en anti-individualistisk andlighet, som tar sig uttryck i vardagen och som sätter den fördjupade gudsrelationen i centrum. Informanterna upplever att Ignatius pedagogiska metoder kan vara ett sätt att ge svenskkyrkliga handfast ledning i konsten att fördjupa sin tro på ett sätt som är i linje med luthersk teologi. Studien visar att metoderna fungerar väl i senmodernitetens subjektiva vändning utan att Gud som auktoritet överges.

In the Church of Sweden, the head of the educational activities is usually not a church, or parish, educator, nor a teacher. One purpose of the 2014 educational reform was to clarify the role and mission of the education officer (församlingspedagog). The roll of the education officer as leader has not been highlighted. The purpose of this present study is to elucidate if some of the education officer’s leadership in the Swedish Church can be called educational leadership and to what extent the school’s definition of educational leadership can be applied in this context. If so, how can educational leadership be understood, conditioned and realized in practice, that is, in the church context. The thesis is based on a qualitative study with interviews of education officers, who are in a leading position of theeducational activities, and their managers. Theoretical starting points have been Ärlestigs and Törnsén’s model for school leaders’ educational leadership. Another starting point is Berg’s model to explore the freedom and limitations of the leadership activities. The education officer’s leadership consists of two parts, one as a manager and one as a leader. The tension between these two is obvious as the role of a manager is clear and the one as leader is unclear. Ärlestigs and Törnsén’s model consists of three parts that together constitute the educational leadership of the leader; to create the conditions for learning and teaching in the role of educational leader, to guide the school’s core processes in the role of educational leader, that is to lead learning and teaching and finally, to link the organization’s results to the daily work of learning and teaching. The result of this study is that the conditions for management are that the educational leader are given the needed conditions to lead and receive support in the work. The conditions for educational leadership are not fully fulfilled, as the leadership role is unclear. There is a need to adjust the terms to better suit the church context. The work and leadership of the education officer needs to be acknowledged, made visible and described in order to be possible to develop.

This paper examines the Church of Sweden’s changing approach to same-sex marriage from a queer theoretical and queer theological perspective. A discourse analytical method examines the previous discourse and how it has come to change over time. The analysis takes place among the statements that priests, bishops, and other theologians have expressed in the public debate, the Church’s theological committee and the church meetings that take place every year. The study also addresses the changes and explanations of the new Church Handbook based on a theological statement. The queer theoretical basis is based on Michel Foucault and Judith Butler's foundations for the theory and culminates in two explanatory models. The study's stated aim of investigating the Discourse of the Church of Sweden also lands in how the Swedish Church responds to National Socialist and value conservative forces in society such as the Sweden Democrats.The Church of Sweden’s policy to flag with the rainbow flag and meet homophobic expressions in both the society as in its own ranks.

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.

This essay is about the discussion concerning graduation celebrations in The Swedish Church. Since this discussion is recurrent in the media when it is getting close to the end of the term in the Swedish schools, it is interesting to see how people choose to discuss this issue. This essay will look at how this issue is discussed within the Swedish school and the Swedish church. My research questions that I will use are: How is the issue of the church as a venue for the end of school year discussed in the Swedish Church's newspaper and in the Teachers' Union's trade magazine, Läraren.  This will be done through a content analysis of articles taken from these two newspapers where they discuss the church as a venue for the graduation. I will use a secularization theory developed by the sociologist of religion Thomas Luckmann in which he assumes that one can look at religion from two perspectives, church-oriented religion, and individual-centered religion. The survey in this paper shows that most people are in favor of using the church as a venue for the graduation’s celebrations and that they see it more as a tradition to be there such as something religious.

Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället. / The purpose of this study is to provide knowledge about how deacons in the Church of Sweden experience that their professional identity is affected by the tension between being a professional social worker and being called to be a deacon by God and the church. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with deacons from eight different parishes in the diocese of Stockholm. The material was processed through thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. It was later analyzed based on concepts from two role theories. The study shows that deacons can relate to the sacred and profane in their professional identities in three different ways. For some deacons, the sacred and profane in their professional identity is well integrated, these deacons do not experience any contradictions between the secular in being a social worker and the religious in being called by God. For other deacons, either the sacred or the profane take over, for example if they feel that they do not have enough knowledge in theology and therefore mainly work with social work and the profane. The third approach is that there is continuous negotiation between the sacred and the profane. An example of this is that deacons sometimes find support and guidance through their calling, and sometimes through their education in social work. The deacons have in common that the relationship between the sacred and the profane in their professional identity is influenced by contextual factors, such as the organization and the secular society.