Background: Municipal elderly care is facing several challenges to cope with tomorrow's care and care initiatives. Implementing and using welfare technology, with a focus on the elderly persons increasing their independence and security while improving the employees' work environment, is seen as a possible way to succeed in maintaining quality in elderly care in the future. Aim: The aim of this work was to describe the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology in elderly care in the Nordic countries, and which factors are important to consider when implementing new technology. Method: Ten articles were analyzed and processed through a systematic literature review with a qualitative approach. Results: The results revealed three themes that described the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology. These were the elderly person's needs and qualifications, the employees' needs and qualifications and the employees' changed assignments. Conclusion: The conclusion is that municipal elderly care has a general poor preparedness for changes that need to be made based on the implementation and use of welfare technology, both in terms of knowledge and skills but also in terms of digital infrastructure. It is important that organizations invest in training to make employees confident and comfortable with the technology so that they can in turn make the elderly person feel secure.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Ofrivillig barnlöshet drabbar cirka 10-15% av alla fertila par i Sverige. Ibland utan att orsaken till varför kvinnan inte kan bli gravid hittas. Ofrivillig barnlöshet är något som ökar i Sverige idag. Tidigare forskning visar på att vara ofrivilligt barnlös kan upplevas som ett trauma och en livskris. Barnmorskans kompetensområde är sexuell och reproduktiv hälsa, och barnmorskan vårdar kvinnor genom hela livscykeln. Det är därför av stor vikt att som barnmorska ha kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet för att kunna bemöta och stötta dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes som analysmetod gjordes där enbart kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet svarar mot studiens syfte med fyra huvudteman: Sorgen över livet som aldrig blev, Att aldrig bli kvinna nog, Närvarande men utanför och Finna ro med nya stigar genom livet. Där kvinnorna beskrev sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet som en sorg och förlust som de bar med sig genom hela livet. Att den skapade en identitetskris. Kvinnorna kände sig isolerade och upplevde ett utanförskap gentemot andra kvinnor med barn. Vidare beskrev kvinnorna hur de försonades med sin ofrivilliga barnlöshet för att finna mening i livet. Studien kan ge ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelse av att vara ofrivilligt barnlösa och vara ett stöd för barnmorskan som kan tänkas möta dessa kvinnor i sitt arbete.

Bakgrund: Migrän är en neurologisk, kronisk och funktionsnedsättande sjukdom som påverkar en stor del av den globala populationen. Den ger upphov till en stor ekonomisk börda både på individ- och samhällsnivå, liksom reducerar livskvalitén hos de drabbade. För många andra kroniska sjukdomar har livsstilsförändringar med hjälp av sjuksköterskeinterventioner visat sig positiva som behandling. Syfte: Att undersöka vilken effekt livsstilsförändringar avseende fysisk aktivitet och kost har på migränanfall hos vuxna. Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturöversikt av kvantitativa RCT-studier från PubMed och Cinahl, vilka analyserades narrativt. Efter kvalitetsgranskningen återstod 17 studier. Resultat: I resultatet framkom en studie som studerat fysisk aktivitet och visade ett samband mellan högintensiv träning och reduktion av migränfrekvens. Tre studier framkom som studerat dietförändringar varav samtliga visade upp förbättring angående någon migränkaraktär, trots olika interventioner. 13 studier framkom som studerat kosttillskott varav fyra interventioner visade positiv effekt, tre positiv men osäker effekt och två ingen effekt. Diskussion: Livsstilsförändringar verkar ha en positiv effekt på migrän och på livskvalitén för personer med migrän. Sjuksköterskan har visat sig ha en essentiell roll i genomförandet av livsstilsförändringar hos patienter. Slutsats: Livsstilsförändringar gällande kost och fysisk aktivitet verkar ha en positiv effekt på migrän, men mer studier behövs med fokus på livskvalité.

Barn skiljer sig från vuxna, för att vårda ett sjukt barn behövs det kunskap om barnets fysiologiska och anatomiska skillnader, normala vitalparametrar och utvecklingsfaser. Barnen som söker till akuten är ofta akut sjuka och kräver snabba och riktade åtgärder. De flesta barnen vårdas på en gemensam akutmottagning, det ställer mer krav på vårdpersonalen vilket kan upplevas som en utmaning. Syftet med studien var att belysa utmaningar för vårdpersonal att vårda barn och familjer på en gemensam akutmottagning. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med integrativ ansats enligt Whittemore och Knafl (2005). En strukturerad litteratursökning från tre databaser, resulterade i 13 artiklar som svarade an på syftet. Därefter analyserades dem med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) steg för steg-guide för att komma fram till tre kategorier: Att hålla god kvalitét och säkerhet, Barn är inte små vuxna och Bemöta familjer. Fem subkategorier identifierades: Brist på pediatrisk kunskap, Brist på medicinsk kunskap, Vårdande miljö, Känslomässig utmaning och Behov av stöd. Diskussionen visade att den fysiska vårdmiljön på gemensamma akutmottagningar behöver anpassas bättre till barn och att sjuksköterskan behöver avsätta mer tid för det vårdande mötet med barn och familjer detta för att öka barnets möjlighet till delaktighet och arbeta efter barncentreradvård. Vårdpersonal behöver informera och utbilda barn och familjer mer inom hälsovård för att förebygga onödiga sjukvårdsbesök, vilket bidrar på sikt till en hållbar utveckling.

Bakgrund Ätstörningar är idag vanligt förekommande och betraktas som ett betydande hälsoproblem. Uppskattningsvis lider tio procent av unga kvinnor av någon form av ätstörning. Ätstörningar kännetecknas av att relationen till och synen på mat blivit osund och har ofta ett långdraget sjukdomsförlopp med såväl medicinska som psykologiska komplikationer. Anorexia nervosa är den mest efterforskade typen av ätstörning och den psykiska sjukdom med starkast koppling till förtida död. Behandlingen utförs i multiprofessionella team där sjuksköterskans specifika kompetens och ansvarsområde är evidens- och personcentrerad omvårdnad. I dagsläget saknas nationella riktlinjer för behandling av ätstörningar även om det finns specialiserad ätstörningsvård. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter diagnostiserade med anorexia nervosa upplever omvårdnad och behandling. Metod Den metod som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. En sammanställningav relevant befintlig forskning gjordes för att undersöka patienters upplevelser av vården vid anorexia nervosa. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna PubMed ochCinahl. En integrerad analys genomfördes och det insamlade materialet presenterades i olika kategorier. Resultat  Tre övergripande kategorier som belyste patienters upplevelser av behandling, behandlare och vårdmötet identifierades. Skapandet av behandlingsallians och patientens möjlighet att påverka behandlingen belystes i flera studier och beskrevs påverka behandlingsutfallet positivt. Flera studier beskrev även behandlarens karaktärsdrag och beteenden samt hur dessa kunde påverka såväl behandling som alliansskapandet. Resultatet kopplades till KASAM då flera möjligheter att stärka patientens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet beskrivs. Slutsats Det finns ingen entydig faktor som främjar behandlingen vid anorexia nervosa, snarare samverkar ett flertal faktorer i behandlingen. Med mer omfattande kunskap om dessa faktorer kan behandlaren med större framgång stötta patienter i sitt tillfrisknande. / Background Eating disorders are common today and are considered a significant health problem. An estimated ten percent of young women suffer from some form of eating disorder. Eating disorders are characterized by the relationship to and view of food becoming unhealthy and often has a long course of illness with both medical and psychological complications. Anorexia nervosa is the most researched type of eating disorder and the mental illness with the strongest link to premature death. The treatment is performed in multi-professional teams where the nurse's specific competence and area of responsibility is evidence- and person-centered nursing. At present, there are no national guidelines for the treatment of eating disorders, even though there is specialized care for eating disorders. Aim The aim was to explore how patients diagnosed with anorexia nervosa perceive care and treatment. Method The method used was a non-systematic literature study. A compilation of existing, relevant research was made with the aim of studying the care that patients with anorexia nervosa receive. Searches for scientific articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl. An integrated analysis was implemented and the gathered material was presented in categories. Results Three main categories emerged that highlighted the patients experiences of the treatment, the caregiver and the encounter with care. The formation of treatment alliances and the patient’s ability to influence the treatment was highlighted in multiple studies and was described as having a positive effect on the treatment outcome. Several studies also described the caregiver’s characteristics and behaviors, as well as how these might affect the treatment as well as the formation of alliances. The result is linked to SOC, as several opportunities to increase the patient’s sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability are described. Conclusions There is no unequivocal factor which improves anorexia nervosa treatment, rather a number of interacting factors in the treatment. With more extensive knowledge of these factors, the caregiver can more successfully support patients in their recovery.

Bakgrund: Den världsomfattande rörligheten mellan länder och en större variation när det gäller etnicitet på patienter har gjort att det ställs högre krav på hälso- och sjukvården. Sjukvården möter patienter med annat modersmål än svenska och annan kulturell bakgrund vilket innebär ökad flexibilitet och språkkompetens för sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som kommer i kontakt med patienten i en akutvårdskontext och ställs därför inför en utmaning att vårda patienten med en språkbarriär.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att i en akutvårdskontext vårda patienter när det finns en språkbarriär. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med mixad metod. Analysen utfördes utifrån Whittemore &amp; Knafls metod.  Resultat: Resultat redovisas utifrån två kategorier en utmaning för sjuksköterskorna och upplevelsen av att använda olika verktyg i vårdmötet samt 6 subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill gärna vårda patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, oro finns för att göra fel så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en akut situation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov så som kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor. / Bakgrund: Den globala rörelsen mellan länder och en större variation när det gäller patienters etnicitet har ökat kraven på vården. Hälso- och sjukvården behandlar patienter med ett annat modersmål än svenska och ibland olika kulturell bakgrund. Detta kräver högre flexibilitet och ökade språkkunskaper bland sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som möter patienten i en akutvårdskontext och utmanas därför att ta hand om patienter i situationer där en språkbarriär uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i en akutvårdskontext för att ta hand om patienter där en språkbarriär uppstår. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med blandad metod. Analysen utfördes baserat på Whittemore &amp; Knafl-metoden. Resultat: Resultaten redovisas utifrån två kategorier, en utmaning för sjuksköterskorna och erfarenheten av att använda olika verktyg i vårdmötet, samt 6 underkategorier. Slutsatser: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill ta hand om patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, det finns en oro för att göra misstag så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av en professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en nödsituation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov, till exempel kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor.

Bakgrund: Vårdrelationen som etableras mellan patienten och specialistsjuksköterskan inom anestesi i det tidsbegränsade preoperativa mötet är en förutsättning för att specialist-sjuksköterskan ska kunna ge personcentrerad vård. Det har tidigare inte studerats hur vårdrelationen etableras utifrån ramverket Fundamentals of Care i den preoperativa kontexten. Syfte: Att beskriva hur vårdrelationen etableras i det tidsbegränsade preoperativa mötet mellan patienten och specialistsjuksköterskan inom anestesi utifrån Fundamentals of Care.  Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats. Deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Studiens resultat visar hur vårdrelationen kan etableras i det preoperativa mötet, beskrivet utifrån Fundamentals of Care, vilket inte gjorts tidigare. Resultatet visade på kunskap, erfarenheter, sinnen och förmågor som anestesisjuksköterskan behövde besitta för att etablera vårdrelationen. Det som kan lyftas fram var anestesisjuksköterskans speciella kommunikationsförmåga, mentala närvaro, metoder för att lugna patienten, olika sätt att visa fysisk närvaro samt hennes simultankapacitet för att etablera vårdrelationen preoperativt. Ramverket Fundamentals of Care gjorde det möjligt att överföra tidigare forskning för att beskriva etablerandet av vårdrelationen. Fortsatt fördjupning och forskning inom detta område skulle kunna ligga till grund för praktisk vägledning för specialistsjuksköterskan inom anestesi. Slutsats: Studien visar hur det är möjligt att etablera en vårdrelation i det tidsbegränsade preoperativa mötet mellan patienten och specialistsjuksköterskan inom anestesi, för att ge personcentrerad vård. Resultatet kan ses som en introduktion eller underlag för diskussion för nyexaminerade anestesisjuksköterskor om hur hon kan etablera en vårdrelation i det preoperativa mötet med patienten. / Background: The relationship established preoperatively between the patient and the nurse anesthetic specialist is a prerequisite for the nurse specialist to give person-centered care. The establishment of the caring relationship has not earlier been investigated using the Fundamentals of Care framework in the perioperative context. Aim: To describe the establishment of the relationship between the nurse anesthetic specialist and the patient within a limited period in the preoperative setting using Fundamentals of Care. Method: Literature review with a systematic approach. The collected data was analyzed with a deductive approach according to Elo and Kyngäs. Result: The result of the study shows how the establishment of the caring relationship in the preoperative setting, described from Fundamentals of Care, which have not been done before. The result brings forth knowledge, experiences, senses, and abilities that the nurse anesthetist needed to possess to establish the caring relationship. Skills worth mentioning are her specific communication skills, her mental attendance, methods of calming the patient, different ways of showing physical presence and her simultaneous capacity for establishing the perioperative relationship. The framework Fundamental of Care itself made it possible to transfer former research to describe the establishment of a caring relationship. Furthermore, in-depth research in this area could be the basis to practical guidance for the nurse anesthetist.  Conclusions: The study shows how it is possible to establish a caring relationship between the patient and the nurse anesthetist within the limited period in the preoperative setting in order to deliver person-centered care. The result can be an introduction or basis for discussion for the new graduate nurse anesthetist about the establishment of a caring relationship in the preoperative meeting with the patient.

Bakgrund: Sammanställningar på fallförebyggande åtgärder är främst centrerat kring träning men bristfällig gällande psykologiska interventioner och osäkert kring sociala interventioner. Författarna ser därav en möjlighet att sammanställa evidens genom en systematisk litteraturöversikt kring fallförebyggande åtgärder ur ett biopsykosocialt perspektiv.  Syfte: Syfte med denna studie är att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa forskning kring fallförebyggande åtgärder hos äldre personer. Vidare är syftet att redovisa detta ur ett biopsykosocialt perspektiv samt att bedöma samtliga inkluderade studiers kvalitet.   Metod: Författarna i denna litteraturöversikt genomförde en litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL Plus. Projektprocessen slutade upp med sju RCT-studier som inkluderades utifrån studiens frågeställningar och syfte och vidare granskades utifrån SBU:s granskningsmallar.  Resultat: Fysiska åtgärder sågs i form av kombinerad balans och styrka i nedre extremitet samt funktionellt inriktad träning. Psykologiska åtgärder sågs i form av MI. Sociala åtgärder sågs i form av gruppträning. Kvaliteten av inkluderade studier bedömdes som måttlig och evidensstyrkan som begränsad. Slutsatser: Fysiska åtgärder visade ge positiva utfall på mängden fall. Psykologiska åtgärder visade inte ha några positiva utfall på mängden fall. Sociala åtgärder visades stödja följsamhet av träning. Funktionell träning i grupp kan vara en relevant åtgärd i förebyggande av fall för äldre individer. / Background: Reviews of fall prevention measures are mainly centered around training but inadequate regarding psychological interventions and uncertain around social interventions. The authors see this as an opportunity to compile evidence through a systematic literature review on fall prevention measures from a biopsychosocial perspective.  Objective: The objective of this study is to compile research on fall prevention measures in the elderly. Furthermore, the purpose is to review the evidence through the lens of a biopsychosocial perspective and to assess the quality of all included studies.  Method: The authors of this literature review conducted a literature search in PubMed and CINAHL Plus. The project-process ended with seven RCT-studies that were included based on the study's questions and purpose and further examined based on SBU's review templates.  Results: Physical measures were seen in combined balance and strength in the lower extremity as well as functional training. Psychological measures were seen in the form of MI. Social measures were seen in the form of group training. The quality of the included studies was assessed to be moderate and the strength of evidence to be limited.  Conclusions: Physical measures showed positive results on the number of falls. Psychological measures did not show any positive outcomes in the number of falls. Social measures were shown to support adherence to exercise. Functional training in groups can be a relevant measure in preventing falls for older individuals.

Bakgrund: Överrapportering vid skiftbyte är en essentiell del av sjuksköterskans kliniska arbete, trots detta råder inte konsensus om vilken rapporteringsmetod som är bästa praxis. I takt med en större personcentrering av vården står patientens rätt till delaktighet och medbestämmande i större fokus, och bedsiderapportering har vuxit fram som ett alternativ till den traditionella rapporten. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor och vuxna patienter i den somatiska slutenvården beskriver sin upplevelse av bedsiderapportering. Metod: Denna litteraturöversikt genomfördes som en förenklad metasyntes där dataanalysen baserades på kvalitativ innehållsanalytisk teknik. Resultat: Tre huvudteman framkom gällande patienters upplevelse av bedsiderapportering: patientmedverkan, bättre vårdupplevelse samt möjliga hinder. Ytterligare tre huvudteman framkom för sjuksköterskors upplevelser: upplevda fördelar, möjliga hinder och förutsättningar för bedsiderapportering. Både patienter och sjuksköterskor beskrev positiva upplevelser av bedsiderapportering med den främsta fördelen att patienten blev mer delaktig i vården. Patienter beskrev en ökad trygghetskänsla och ett tillgodosett informationsbehov. Sjuksköterskor beskrev hur patientsäkerheten förbättrades och prioriteringar underlättades av bedsiderapportering. Oro kring sekretess och känslig information lyftes av både sjuksköterskor och patienter. Slutsats: Bedsiderapportering kan utgöra ett värdefullt verktyg i en mer personcentrerad vård, men att ytterligare kunskap behövs kring hantering av sekretessen. / Background: Shift reporting is an essential part of the nurse’s clinical work, despite this there is no consensus about what constitutes best practice. As personcentredness is becoming more important, more focus is on the patients’ right to participation and shared decision-making, and bedside reporting has become an alternative to the traditional shift report. Aim: To illustrate how nurses and adult inpatients within the somatic care describe their experience of bedside handover. Method: This literature review was conducted through a simplified meta-synthesis approach based on qualitative content analysis as a tool for the analysis of data. Results: Three main themes regarding patients’ experiences of bedside handover emerged: patient participation, improved care experience and possible barriers. Three additional main themes regarding nurses’ experiences emerged: perceived advantages, possible barriers and enabling factors for bedside handover. Both patients and nurses reported positive experiences of bedside handover, with the foremost advantage being the patients’ involvement in their care. Patients described an increased feeling of safety and that their needs of information were met. Nurses described how patient safety was improved and how prioritization was facilitated. Both nurses and patients had concerns about confidentiality and sensitive information. Conclusion: Bedside handover can be used as a valuable tool in the work towards a more person centred care, but there is a need for further knowledge about how confidentiality can be managed.