• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 36
  • Tagged with
  • 36
  • 36
  • 21
  • 19
  • 12
  • 10
  • 7
  • 7
  • 7
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Användning av fullskalesimulering som inlärningsmetod för sjuksköterskestudenter med utgångspunkt från Blooms taxonomi : En litteraturstudie

Dahlberg, Björn, Lestander, Örjan January 2012 (has links)
<p>Validerat; 20120620 (anonymous)</p>
12

Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med intensivvårdsdelirium : En integrativ systematisk litteraturöversikt

Eklund, Malin, Wannberg, Elin January 2024 (has links)
Intensivvårdsdelirium är ett akut uppkommet tillstånd vilket innebär ett förändrat kognitivt status hos drabbade patienter. Hela 80% av de som vårdas inom intensivvård uppfyller någon gång under vårdtiden kriterier för diagnosen intensivvårdsdelirium. Diagnosen innebär ökad sjuklighet, dödlighet samt större finansiella kostnader för samhället. Intensivvårdsdelirium orsakar obehagliga minnen och vanföreställningar hos patienten, och livskvaliteten långt fram i livet kan påverkas negativt. Intensivvårdssjuksköterskor upplever vården av patienter med intensivvårdsdelirium som komplex och dränerande. Genom att sammanställa befintlig forskning inom området kan ökad förståelse om intensivvårdssjuksköterskans upplevelser erhållas och bidra till ett professionellt förhållningsätt samt en trygg och säker vård.   Syftet var att sammanställa tillgänglig litteratur gällande intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med intensivvårdsdelirium. En integrativ systematisk litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) modell genomfördes för att svara på syftet. I resultatet inkluderades 14 artiklar bestående av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Braun och Clarkes (2006) tematiska innehållsanalys användes som hjälp i steget med dataanalysprocessen och formade två teman med tillhörande underteman. Att vårda patientcentrerat, säkert och närvarande; och Att vårda med organisatoriska utmaningar.  Resultatet belyser betydelsen av att arbeta patientcentrerat och närvarande, vilket var avgörande för att säkerställa en god vårdmiljö samt ge en känsla av trygghet hos patienterna. Sjuksköterskor präglades av olika erfarenheter vilket färgade inställningar och attityder till omvårdnaden. Uteblivet stöd, samarbete och en mindre förstående arbetsplats påverkade vården som patienterna med intensivvårdsdelirium erhöll. Slutligen synliggjordes komplexiteten i att vårda evidensbaserat och med standardiserade arbetssätt, dessa faktorer påverkade sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med intensivvårdsdelirium.
13

Finna mening trots sjukdom : Erfarenheter hos personer med mild till måttlig demenssjukdom

Lööw, Alexander, Löfberg, Madelene January 2016 (has links)
Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.
14

Långvariga egenimplementerade skolinterventioner för ökad fysisk aktivitet bland äldre unga : En systematisk översikt och metaanalys / Long-term self-implemented school interventions for increased physical activity among older youth : A systematic review and meta-analysis

Lind, William January 2019 (has links)
Bakgrund: Fysisk aktivitet korrelerar med både fysiska och psykiska hälsomarkörer. Vid ökad ålder minskar den fysiska aktiviteten och färre når de gällande rekommendationerna. Skolinterventioner kan vara relevanta åtgärder för att öka ungas fysiska aktivitet då mycket av unga individers tid spenderas på skolor. Tidigare forskning indikerar att det är svårt att uppnå varaktiga effekter genom skolinterventioner. Det kan krävas långvariga interventioner för att en ökad fysisk aktivitet ska kunna bibehållas bland skoleleverna. För att interventionerna ska kunna pågå under långa perioder är det nödvändigt att de är egenimplementerade vilket innebär att samhällsaktörerna själva håller i interventionerna. Syfte: Att undersöka effekten på fysisk aktivitet hos långvariga, egenimplementerade skolinterventioner med målet att öka fysisk aktivitet hos äldre unga. Metod: En systematisk översikt och metaanalys genomfördes. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC och Web of Science granskades efter RCT-studier som avslutades med minst 6 månaders egenimplementerad intervention. Endast studier som använde objektiva mätmetoder inkluderades. Subgruppsanalyser genomfördes för att hitta samband mellan särskilt framtagna faktorer och förbättrad interventionseffekt. De utfall som undersöktes var daglig måttlig- till högintensiv fysisk aktivitet (eller ”moderate to vigorous physical activity”, MVPA) i minuter, daglig procentuell MVPA och daglig fysisk aktivitet på lätt, måttlig eller hög intensitet. Resultat: Totalt nio studier inkluderades och sju av dem visade positiva effekter. Positiva effekter noterades för alla utfall utom daglig procentuell MVPA. Bland studierna som ingick i metaanalysen fanns det en positiv effekt för daglig MVPA i minuter med 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). Subgruppsanalysen visade att föräldrainvolvering och involvering av båda könen ledde till bäst interventionseffekter. Konklusion: Denna studie visar att långvariga egenimplementerade skolinterventioner har en liten effekt på fysisk aktivitet på samtliga intensitetsnivåer. Evidensen har dock sina begränsningar och mer framtida forskning krävs. / Background: Physical activity correlates with both physical and psychological health markers. With increased age the physical activity levels decrease and less people reach the recommendations. School interventions can be relevant solutions to improve physical activity among youth since they spend a lot of time in school. Earlier research indicate that it is hard to obtain maintainable effects from school interventions. What might be needed are long-lasting interventions to maintain the improved physical activity levels among the students. For the interventions to last in the long-term it is necessary for them to be self-implemented, meaning that the social actors implement the interventions. Purpose: To investigate the effects on physical activity in long-term, self-implemented school interventions with the aim to increase physical activity among older youth. Methods: A systematic review and meta-analysis was conducted. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC and Web of Science were searched for RCT studies ending with at least 6 months of self-implemented intervention. Only studies using objective measurement methods were included. Sub-group analyses were performed to find correlations between certain composed factors and an improved intervention effect. The measures which were investigated were daily moderate to vigorous physical activity (or MVPA) in minutes, daily percentage of MVPA and daily physical activity on light, moderate or vigorous intensity. Results: A total of nine studies were included and seven of them showed positive effects. Positive effects were found for all measures except daily percentage of MVPA. Among the studies included in the meta-analysis there was a positive effect for daily MVPA in minutes with 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). The sub-group analysis showed that parental involvement and an involvement of both genders led to the best intervention effects. Conclusion: This study shows that long-term self-implemented school interventions have a small effect on physical activity in all intensities. The evidence has its limits though and more future research is needed.
15

Förebyggande omvårdnadsåtgärder mot diabetessår som sjuksköterskan kan utföra hos personer med typ 2-diabetes : En litteraturöversikt / Preventive nursing interventions towards diabetic wounds that the nurse can perform in individuals with type 2-diabetes : a literature review

Blomgren, Ida, Woutila, Anneli January 2017 (has links)
Bakgrund: Typ 2-diabetes är en växande folksjukdom som ökar världen över för varje år. Typ 2-diabetes leder ofta till komplikationer kopplade till sensoriska och cirkulatoriska nedsättningar och i kombination med högt blodsocker försvåras läkningsprocessen och ökar uppkomsten av diabetessår. Diabetsessår är svårläkta och kan leda till amputation. Syftet med studien var att samla kunskap över vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga diabetessår hos personer med typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och Web of Science, där 14 artikler valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterier var personer med typ 2-diabetes och exklusionskriterier var farmakologiska åtgärder, olika typer av omläggningsmaterial och kirurgiska åtgärder. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som förebyggande åtgärder mot uppkomst av diabetessår, dessa kategorier var information och utbildning samt identifikation och kontroll av foten. Personen behöver stöd och information av sjuksköterskan för att förstå vikten av egenkontroll och hur den kan utföras. Sjuksköterska är oftast den som först möter personen och behöver därför i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer för att förebygga uppkomsten av diabetessår. Slutsats: Genom ett personcentrerat och evidensbaserat arbete kan sjuksköterskan uppnå målet med att utforma individanpassade omvårdnadsåtgärder, hos personer med diabetessår och förbättra hälsan hos individerna.   Nyckelord: Typ 2-diabetes, diabetessår, förebyggande åtgärder, omvårdnadsintervention och systematisk litteraturöversikt.
16

CRISIS INTERVENTION TEAM, EN MODELL SOM SYFTAR TILL ATT FÖRBÄTTRA POLISERS MÖTE MED DEN PSYKISKT SJUKE- EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER CIT-MODELLENS INFLYTANDE PÅ POLISIÄRT ARBETE

Haddou, Mustafa, Catovic, Azra January 2018 (has links)
Idag innefattar en del av det polisiära arbetet bland annat att bemöta och handskas med psykiskt sjuka individer. Då den psykiska ohälsan ständigt ökar i samhället innebär det att allt fler anställda hos polismyndigheten möter psykiskt sjuka individer. Därför är det betydelsefullt att poliser har kunskap om psykisk ohälsa. Genom kunskap kan samspelet mellan polis och den psykiskt sjuke ske på bästa möjliga vis. Denna uppsats önskar att belysa hur CIT (Crisis intervention teams) påverkat polisens möte med personer med psykisk ohälsa. CIT har visat sig positivt kunna påverka mötet mellan polis och den sjuke. Den positiva inverkan av CIT diskuteras utifrån fyra övergripande teman; hänvisning till vård och antal gripande, ökning av kunskap, bruk av våld, säkrare möten samt förändring av attityder och uppfattningar om psykisk ohälsa. CIT visade sig ha en positiv inverkan på hänvisning till vård samt har visat en ökning av kunskap kring psykisk ohälsa vilket bidragit till förändring av attityder och uppfattningar gällande psykisk ohälsa. Det gick att finna visst stöd i uttalandet att CIT inneburit en minskning av våld och antal gripande. / A big part of police work today revolves around dealing with mentally ill individuals, and being able to do so is very important. An increase in mental illness in society has led to more police employees having to deal with individuals who suffer from mental illness. This systematic literature review aims to investigate how CIT can influence the meeting between officers and the mentally ill individual. Current research on CIT has shown a positive effect on improving the situations in which officers and individuals with mental health interact. These positive outcomes could be discussed in relation to four themes. Direction to mental health services & number of arrests and an increase in knowledge regarding mental health was two of the themes identified. The other two themes was use of force/safer interactions and a change in attitudes and perceptions about mental health. CIT was found to have a positive impact on direction to mental health services, an increase in knowledge and changes in attitudes and perception. Some support could be found for a decrease in use of force and amount of arrests after completion of CIT training.
17

Fysisk aktivitet som del av behandling vid utmattningssyndrom : En systematisk litteraturöversikt

Nystedt, Marlen January 2021 (has links)
Introduktion: Långvariga stresspåslag utan tillräcklig återhämtning kan leda till utmattningssyndrom. Hos friska personer kan fysisk aktivitet minska omfattningen av upplevd stress och god kondition kan skydda mot utmattning. Vid långvarig stress sker fysiologiska och neuro-biologiska förändringar. Det saknas riktlinjer för hur fysisk aktivitet ska ordineras till patientgruppen. Syftet med studien är att sammanställa den forskning som finns kring fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom.   Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt. Den undersökta populationen är personer i åldern 20 – 65 år sjukskrivna för utmattningssyndrom. De studerade interventionerna inkluderar fysisk aktivitet. Sökningar utfördes i databaserna PEDro, PsycInfo och Pubmed på begrepp relaterade till fysisk aktivitet, utmattning och sjukskrivning. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med PEDro scale.   Resultat: 10 artiklar med sammanlagt 1089 deltagare inkluderades i studien. De typer av fysisk aktivitet som undersöktes var låg- och medelintensiv gruppträning samt individanpassad träning och fysisk aktivitet på recept. Multimodal rehabilitering innehållande fysisk aktivitet visade långtidseffekter på utmattningssyndrom. Enbart små skillnader sågs mellan grupperna och aktiviteterna som studerades. Aerob träning på medelintensitet hade korttidseffekter på episodiskt minne, i övrigt sågs inga tecken på att hög dos och intensitet gav bättre effekt på utmattning än lägre dos och intensitet. Inaktivitet kan öka risken för återinsjuknande.    Konklusion: Inaktivitet ska undvikas, i övrigt kan form, intensitet och dos på den fysiska aktiviteten anpassas efter patienten. Tre till fyra pass per vecka i 30 - 60 minuter på låg till medelintensitet är bra riktmärken. Inaktiva och personer med mycket symtom kan behöva mer stöd och möjlighet till ledarledd träning.
18

Riskfaktorer för att utveckla depression hos äldre : En systematisk litteraturöversikt / Risk factors for developing depression in the elderly : A systematic literature review

Backefalk, Amanda, Faeq Hadi, Zaid January 2022 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Depression är ett växande problem hos den äldre befolkningen. Depression påverkar påtagligt livskvaliteten och välbefinnandet hos individen. Samtidigt har studier visat att sjuksköterskan har bristande kunskaper om depression hos äldre. Det gäller både riskfaktorer, symtombild och hur sjuksköterskan preventivt kan arbeta mot depression. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa riskfaktorer för depression hos äldre (&gt;60 år). Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturöversikt för att få med så relevant forskning som möjligt. Vetenskapliga artiklar söktes i två databaser, totalt valdes 10 artiklar ut till studien. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier; fysiska faktorer, livsstilsfaktorer, sociala faktorer och psykiska faktorer. Slutsats: De viktigaste fynden i resultatet var att fysisk inaktivitet, sömnproblematik, bristande socialt stöd, social isolering och att inte känna mening med livet gav en ökad risk för depression. Faktorer som påverkade livskvaliteten påverkade också risken för att drabbas av en depression. En hög livskvalitet gjorde att den äldre personen blev mindre sårbar för att utveckla depression, på samma sätt som en låg livskvalitet ökade risken för depression. Att identifiera riskpatienter samt hjälpa den äldre personen att bibehålla en god livskvalitet är således av högsta vikt när sjuksköterskan arbetar preventivt mot depression.
19

Fake news på sociala medier : En systematisk litteraturöversikt / Fake news on social media : A systematic literature review

Heldring, Emil, Chi, Jia Jun January 2019 (has links)
The aim of the study was to perform a systematic literature review to locate the field of researches about fake news in social media. In addition, the purpose was also to investigate what type of social media were used in each of the studies. The amount of articles that were used in the systematic literature review is 13. The use of the method contributes to a deeper understanding of how far we have come to combat fake news in social media. In this study we use the definition of fake news to be articles that purposely mislead a reader by using fabricated news. The problem with fake news is that the term is relatively new and it’s happening considerably on the digital front. Based on the result from the method we noticed several types of tools to combat fake news in different social media platforms.
20

Urvalskriterier för personer med afasi i forskning om depression efter stroke : En systematisk litteraturöversikt

Almseger, Olivia, Morén, Julia January 2022 (has links)
Av de som överlever en stroke uppskattas att en tredjedel får afasi och en lika stor andel får depression i efterförloppet. Personer med afasi och framförallt de med svår afasi är en population som ofta exkluderas i strokeforskning. Syftet med studien var att undersöka deltagande av personer med afasi i forskning om depression efter stroke genom att granska hur forskare ställer upp sina inklusions- och exklusionskriterier, samt i de fall där det beskrivs; undersöka vilka orsaker som anges till att personer med afasi har exkluderats. Ytterligare ett syfte var att jämföra resultaten med en tidigare litteraturöversikt från 2007, för att undersöka om det skett någon förändring vad gäller att inkludera eller exkludera personer med afasi i forskning om depression efter stroke de senaste fem åren. En systematisk litteratursökning genomfördes i tre databaser i september 2021. Sökningen resulterade i 3752 artiklar som efter gallring resulterade i totalt 91 studier som återstod för granskning. Resultatet visade att det förekommer att kriterier ställs upp så att personer med afasi både varit inkluderade och exkluderade i samma studier. Utifrån detta har inklusions- och exklusionskriterier granskats och presenterats var för sig. Sammantaget visade resultatet att personer med afasi endast inkluderats i fem av de ingående studierna och att personer med afasi helt eller delvis har exkluderats i 63 (69 %) av de granskade studierna utifrån uppställda inklusions- och exklusionskriterier. I 25 studier nämns inte personer med afasi i vare sig inklusions- eller exklusionskriterierna. Resultatet synliggör att personer med afasi exkluderas i hög utsträckning. Kunskapsläget vad gäller lämpliga anpassningar och tillvägagångssätt för att kunna inkludera personer med afasi i forskning har ökat de senaste åren, och det är av stor vikt att forskare håller sig uppdaterade gällande aktuell forskning inom deras forskningsfält. För att kunna generalisera resultatet till hela strokepopulationen behöver även personer med afasi varit inkluderade i forskningen, eftersom de utgör en stor del av populationen personer med stroke. / One third of stroke survivors are estimated to suffer from aphasia. Likewise, one third of stroke survivors are reported to experience depression. People with aphasia and especially those with severe aphasia are frequently excluded from stroke research. The aim of this study was to examine the participation of people with aphasia in studies of post-stroke depression by reviewing the inclusion and exclusion criteria. We also aimed to explore the reasons given for excluding people with aphasia from research. Another intention was to compare our results to a previous systematic review published 2007, to examine if there have been any changes regarding inclusion or exclusion of people with aphasia in research about post-stroke depression over the last five years. A systematic literature search, covering three databases, was performed during September 2021, generating 3752 articles. After screening, 91 studies were included in the review. The results revealed that in some studies, both inclusion and exclusion of people with aphasia was adopted. According to this, inclusion and exclusion criteria have been scrutinized and presented separately. The analysis revealed that according to inclusion criteria, people with aphasia were included in five studies. People with aphasia were totally or partially excluded in 63 studies (69%), based on the exclusion criteria. In 25 studies there was no mention of people with aphasia either in the inclusion or exclusion criteria. The result shows that people with aphasia are excluded from research about post-stroke depression to a high extent. In recent years, the knowledge about suitable adjustments and approaches to be able to include people with aphasia in research has been enhanced. It is important that researchers acquire and make practical use of such advances in their research. To be able to generalize the post-stroke depression research results to the entire population of stroke survivors, people with aphasia must not be systematically excluded, since they constitute a large part of the population in question.

Page generated in 0.1434 seconds