Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare säger om och på vilket sätt digitala verktyg stödjer språkutveckling hos barn. Vi valde att undersöka detta område då digitalisering ökar i dagens samhälle och är ett framtida verktyg för barn. Vi har även ett eget intresse att undersöka hur språkutveckling kan stödjas med digitala verktyg.  Studiens ramverk grundar sig i den sociokulturella teorins perspektiv med fokus på barns användning av digitala verktyg vid språkutveckling i sociala sammanhang.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att se hur förskollärare använder de digitala verktyg som finns att tillgå på förskolan för att stödja barns språkutveckling. Vi valde att göra intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor på vår egen enhet. Intervju som metod valdes för att få fler svar och följdfrågor kunde ställas till respondenterna som på så vis kunde utveckla sina svar.   Resultatet visade att digitala verktyg kan främja språkutveckling genom att bland annat använda sig av språkappar på lärplattor och med detta skapa möjligheter till diskussion och reflektion. Genom att reflektera tillsammans när till exempel kunskap söks på digitala verktyg stöds barns språkutveckling. En respondent upplevde dock att den ekonomiska aspekten kunde begränsa utbudet och användandet av digitala verktyg. Möjligheter med digitala verktyg lyfts också upp i resultatet där bland annat barnen blev producenter när digitala verktygen användes för att skapa en film tillsammans.

I detta självständiga arbete genomförs en analys av Gunilla Bergströms bok Alfons och hemlige Mållgan (1976) och Astrid Lindgrens, Nils Karlsson- Pyssling (1949) samt Lillebror och Karlsson på taket (1955) med motivet låtsaskompisar. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för detta fenomen och dess funktioner. Arbetet utgår från tidigare forskning som visar att låtsaskompisar ofta intar olika funktioner hos barn. Det är av intresse att studera då studier har visat att av alla barn upp till sju år har 65% låtsaskompisar. I analysen kopplas de tre verken till psykologiska teorier som arbetet grundar sig på. Det undersöks för att se hur de kan kopplas till de påhittade låtsaskompisarna. Genom analysen framkommer det att funktionerna som presenteras går att relatera till de litterära verken. Arbetet ger kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan få förståelse för barns kreativitet och hur de på olika sätt kan framställa den. Det blir även tydligt hur något som föds ur barns behov och fantasi stödjer dem i deras verklighet.

This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig vara viktigt med en kombination av teoretiskt förankrade teorier och metoder och övriga pro-sociala aktiviteter. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som tillämpas på särskilda ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) regi samt om det finns en samstämmighet mellan de teorier och metoder som personalen anser tillämpas. Vidare var syftet att undersöka vilka aktiviteter som är tänkta att främja ett positivt behandlingsutfall för ungdomarna på institutionerna, samt vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i organisationerna avseende att integrera teori, metod och behandlingsfrämjande aktiviteter till en terapeutisk helhet. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ metodansats då en enkätundersökning genomförts med personal på tre utvalda institutioner, vilket har kompletterats med material från två projektmöten. Studiens resultat visar att personalen på institutionerna är samstämmiga i sitt arbete avseende teori och metod, men att det finns vissa brister. Alla tre institutionerna har ett stort och varierat utbud av pro-sociala aktiviteter men delar av personalen arbetar inte aktivt med dessa. Studien visar även att det finns likheter mellan de hinder och möjligheter som kan identifieras inom respektive organisation. I studien diskuteras vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit. Institutionsvården är i behov av ständig utveckling vilket gör studien relevant för socialt arbete.

Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

Studien utgår ifrån posthumanistiska teorier som ser på mänsklig och icke-mänsklig materia som agentiska aktörer. Studien undersöker vad som uppstår emellan yngre barn och appar i förskolan. Utifrån utvalda videosekvenser där ett- och tvååriga barn samhandlar med avancerade appar i en förskolepraktik analyseras sekvenserna utifrån posthumanistiska begrepp och ANT-analys. Resultatet belyser mycket täta, intensiva och komplexa möten där varje intra-aktion förändrar och transformerar de innefattande aktörerna i nätverk. Fokus ligger på kommunikativa relationer av transdisciplinära tillblivelseprocesser av barns och avancerade appars möten.

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att det bland lärare återfinns skilda synsätt på förhållandet och kopplingen mellan teori och praktik. Inom kategori B och C framkom en större tilltro till praktikgrundad kunskap och utifrån detta diskuterades behovet av att höja praktikgrundat kunnande till en generaliserbar nivå. Detta för att öka lärares möjligheter att tillgodose de förväntningar och krav som återfinns inom dagens läraruppdrag på att utifrån vetenskap motivera och förklara sitt handlande i den pedagogiska praktiken.</p> / <p>This essay concerns the connections teachers makes between theory and practice with regard to the requirements placed on teatchers today. The purpose of the study is to investigate how teachers percive the using of theories in their class preparation work. This empirical study has been conducted through interviews with seven teachers. The resulting material has been analyzed from a fenomenographical perspective and three different views have appeared. The views have been categorized as follow: A: Theories are considered and thought of as helpful, B: Theories are not considered but influence all the same, and C: Theories are thought of as removed and not connected to practice. The result show different views among teachers regarding the relation between theories and practice and the incorporating of theories in teaching practice. In categories B and C a picture appeared of views that greatly value knowledge gained by experienced based knowledge to a scientifically secure level. This would enabel teachers to meet the expectations and requirements placed on them today. That is, to be abel to explain and support their methods using results from scientific research.</p>

<p><p>Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.</p><p><strong><em>Syftet</em></strong> var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.</p><p><strong><em>Metoden</em></strong> var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.<strong></strong></p><p><strong><em>Resultatet</em></strong> visade att<strong> </strong>tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.</p><p><strong><em>Konklusionen</em></strong> är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt. <strong><em></em></strong></p></p>

Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt. Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik. I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning. De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och –tagare är mycket tydligt. I min analys har jag använt postkoloniala teorier som Ania Loomba och Maria Eriksson Baaz beskriver och använder sig av dem. Jag har även använt teorier om rättvisa med utgångspunkt i John Rawls och Michael Walzers teorier.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa. Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på. Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide. Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp. Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.