Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att det bland lärare återfinns skilda synsätt på förhållandet och kopplingen mellan teori och praktik. Inom kategori B och C framkom en större tilltro till praktikgrundad kunskap och utifrån detta diskuterades behovet av att höja praktikgrundat kunnande till en generaliserbar nivå. Detta för att öka lärares möjligheter att tillgodose de förväntningar och krav som återfinns inom dagens läraruppdrag på att utifrån vetenskap motivera och förklara sitt handlande i den pedagogiska praktiken. / This essay concerns the connections teachers makes between theory and practice with regard to the requirements placed on teatchers today. The purpose of the study is to investigate how teachers percive the using of theories in their class preparation work. This empirical study has been conducted through interviews with seven teachers. The resulting material has been analyzed from a fenomenographical perspective and three different views have appeared. The views have been categorized as follow: A: Theories are considered and thought of as helpful, B: Theories are not considered but influence all the same, and C: Theories are thought of as removed and not connected to practice. The result show different views among teachers regarding the relation between theories and practice and the incorporating of theories in teaching practice. In categories B and C a picture appeared of views that greatly value knowledge gained by experienced based knowledge to a scientifically secure level. This would enabel teachers to meet the expectations and requirements placed on them today. That is, to be abel to explain and support their methods using results from scientific research.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna. Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien. Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling.

<p>Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.</p><p>Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.</p><p>I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.</p><p>De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och –tagare är mycket tydligt. I min analys har jag använt postkoloniala teorier som Ania Loomba och Maria Eriksson Baaz beskriver och använder sig av dem. Jag har även använt teorier om rättvisa med utgångspunkt i John Rawls och Michael Walzers teorier.</p>

Value stream mapping is a tool that is frequently used by many different companies. It is a great tool used to achieve the work that follows the theories of lean production. The tool is used, however, only frequent on the factory floor and the method is also designed based on this type of use. An interest of applying the method on administrative parts of the company has occurred lately. Administrative parts of the company refers to the part that does all the planning such as purchasing, receiving orders, customer contact, contact with factory floor and other work that is made around the actual manufacturing. But the knowledge about applying value stream mapping on the planning part of the company is lacking because the method is relatively new. In this work, a comparison is made between the introduction of value stream analysis on production and planning. This has been done through a case study at ABB Robotics. On this case study a value stream analysis has been made on the planning part of ABB Robotics and the part of the factory floor manufacturing the control cabinets of the robots. The purpose of the performance was to create an understanding of the similarities and differences that exist in the application of value stream analysis on production and planning. The case study has been made based on the current literature available on the subject. The literature has then been reviewed critically, based on the differences and similarities shown by the performed case study. Based on an analysis of the results from the case study, several conclusions were drawn and reflected over taking into account the existing literature. Conclusions drawn from the study, questions the existing literature's critical attitude to the method. Critical review is important at this situation because it is a new method and much proof, that it is properly functioning, does not yet exist. The study mentions that value stream analysis of planning is not always relevant. The interest of the method depends on the type of business and its customers' needs. For a company where the lead time of the planning part of the company is not of great importance to the customer’s value stream mapping is not interesting to apply. The application of value stream analysis is much more complex and time-consuming according to the study and therefore it is not always worthwhile to use the method. / Värdeflödesanalys är ett verktyg som används i stor utsträckning i dagsläget. Det är ett bra verktyg som används för att uppnå arbete som följer teorier kring lean produktion. Verktyget används däremot endast frekvent på producerande delar av en organisation och metoden är också framtagen begrundat på den typen av användning. På senare tid har ett intresse skapats för att applicera metoden även på administrativa delar av ett företag. Med administrativ del av företaget menas själva planerande delen av företaget som står för råvaruhemtagning, ordermottagning, kundkontakt, kontakt med produktion och andra steg som görs kring själva fabriksgolvet. Alltså det arbete som sker på företagets kontor. Eftersom att metoden att applicera värdeflödesanalys på planeringen är relativt ny är också kunskaperna kring området bristande. I detta arbete görs en jämförelse mellan att införa värdeflödesanalys på produktionen respektive planeringen. Det har gjorts genom en fallstudie på ABB Robotics. Under fallstudien har en värdeflödesanalys utförts på produktionen av styrskåp till robotar samt kontoret på ABB Robotics. Syftet med utförandet har varit att skapa en förståelse för de skillnader som finns vid appliceringen av värdeflödesanalys på produktion och planering. Fallstudien har utförts med hjälp av den litteratur som finns kring ämnet idag. Därefter har litteraturen granskats kritiskt utifrån de skillnader som visades genom den utförda fallstudien. Utifrån analys av fallstudiens resultat har flera slutsatser dragits och reflekterats över med hänsyn tagen till befintlig litteratur. Slutsatser som dragits utifrån det ifrågasätter den befintliga litteraturens kritiska förhållning till metoden. Kritisk granskning av metoden är viktig eftersom att den är ny och bevis på att den är väl fungerande ännu inte existerar i stor utsträckning. Studien nämner att införandet av värdeflödesanalys på planering inte alltid är relevant. Intresset för metoden beror på typ av företag och hur dess kunders behov ser ut. För ett företag där ledtiden på planeringen inte har någon större betydelse för kunden är värdeflödesanalys heller inte intressant att applicera. Appliceringen av värdeflödesanalys är mycket mer komplex och tidskrävande enligt studien och därför är det också inte alltid lönt att använda metoden.

For decades, together with his colleague and wife Yetta, Kenneth Goodman has been lionized and vilified by educators and education decision makers on both sides of the Atlantic. Kenneth Goodman was on point of the attack on whole language in The Reading Wars in the mid-1990s. Goodman’s theories are something out of the ordinary in this research field, this study examined his work over decades and the criticism he received throughout the years of working on his theories. The reading war is not yet settled, even though most scholars today favours Phonics, which has become the most popular theory, and which is most often used in studies today. Because of that I felt the need to discuss Goodman’s theories, to see what he, with his work could offer the educators of today. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Denna studie syftar till att undersöka de likheter och skillnader som finns i två av Sveriges största tidningars nyhetsrapportering kring krisen i Venezuela. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys som analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna uppsats; Gestaltning- och Postkoloniala teorier. Forskningsfrågorna som behandlats i denna studie är: − Vilka källor är vanligast förekommande? − Hur mycket utrymme får olika aktörer i rapporteringen? − Vilken vinkel har artiklarna? För att besvara forskningsfrågorna har vi bland annat granskat källreferering, aktörer och artiklarnas vinkel. Resultatet visade en övergripande västcentrerad utgångspunkt för källreferering men också ett medialt fokus kring makthavare. De slutsatser som dragits är att det finns en tendens i svensk media att återge en negativ bild av den venezuelanska regeringen och dess styrelseskick. Samtidigt har resultatet gett en bild av Expressen som den någorlunda mer neutrala tidningen som lämnar större utrymme för fler aktörer med olika politiska agendor till skillnad från Dagens Nyheter.

This essay examines the connection between children's religiosity and their cognitivedevelopment and what impact this has on how children understand religious conceptssuch as God and Bible stories. The problem formulation of this thesis is how doeschildren’s cognitive understanding affect their perception of christian God and Biblestories, according to religious psychological theories with cognitive development as afocal point. To try to answer this problem formulation, the working questions are focusedon children's cognitive development, their understanding of the concept of God and whatpossibilities or limitations children's cognitive understanding give to their understandingof biblical stories.This is a comparative study that compares four different theories on psychology ofreligion, to form an understanding of the view of children's cognitive religiousdevelopment. These theories are developed by Ronald Goldman, David Elkind, James WFowler and Justin L Barrett.The result of the analys on the cognitive development are organized into four differentstages to make it easier for the reader to understand. The most interesting find about thecognitive development is that all the theories agree on that around the age of 12, childrenhave the cognitive ability to understand religion and God at the same level as a grown up.This is also one of the biggest possibilities the theories give on children’s understandingof biblical stories.The discussion in the essay focuses on three points: natural theology, the concept of Godand problematic studies. Are children born religious or do they become so? Is it biologicalor sociological factors that create religiosity? Is there a difference between understandingGod and understanding God's theological significance? This essay answers manyinteresting questions, but also creates new possibilities in expanding the subject.

Uppsatsen handlar om krigföringens idéer inom den marina arenan. Fokus ligger på den svenske sjöofficeren Daniel Landquists sjömaktsteoretiska gärning och genomslag. Daniel Landquist har tillskrivits att vara en av 1900-talets främsta svenska sjömaktsteoretiker, medan andra menar att han snarare var en spegel av andra samtida sjömaktsteoretikers idéer. Uppsatsen undersöker Landquists genomslag i den svenska marina debatten under hans samtid, påverkan från andra klassiska sjömaktsteoretiker och vilka likheter med Landquists teorier som går att finna i dagens svenska doktriner inom marinkrigföringen. Uppsatsen använder sig av idéanalys, metanalys samt kvantitativ textanalys för att svara på forskningsfrågorna. Uppsatsens resultat visar på att Daniel Landquist hade ett genomslag i den marina debatten under sin samtid både som debattör och tjänsteman. Landquist påverkades även han av den allmänna marina debatten och hans sjömaktsteoretiska tankebanor influerades av marina tänkare som Alfred Mahan, Julian Corbett och under 30- talet även av Otto Groos men kanske främst av den franske kontinentalmaktstrategen Raoul Castex. Resultatet visar även på likheter mellan dagens svenska doktriner inom den marina krigföringen och Daniel Landquists sjömaktsteorier.

Intresset för frivillig rapportering har under de senaste åren ökat. Tidigare studier har fått varierande resultat avseende vad som påverkar företags frivilliga rapportering, men managers personliga egenskaper har antagits kunna ha en påverkan. Syftet med studien är att förklara hur personliga egenskaper, som CEO:er respektive CFO:er i svenska börsnoterade företag besitter, påverkar den frivilliga rapporteringen i företagens årsredovisningar. Såväl påverkan på den totala mängden frivillig information som på vilka kategorier av frivillig information som läggs vikt vid studeras. Studien visade att kvinnliga CFO:er bidrar positivt till den totala mängden frivillig rapportering och att CFO:ers personliga egenskaper generellt har en större påverkan än CEO:ers personliga egenskaper på den frivilliga rapporteringen. Managers personliga egenskaper visades påverka den totala mängden frivillig rapportering mer än vilka kategorier som läggs vikt vid. Dock visade resultatet också på att agentteorin och de systemorienterade teorierna bättre förklarar vad som påverkar frivillig rapportering än vad managers personliga egenskaper gör. Studien bidrar till ökad kunskap om vad som påverkar företagens frivilliga rapportering. Genom att utgå från företagens CEO respektive CFO bidrar studien med förståelse för hur personliga egenskaper hos dessa påverkar den frivilliga rapporteringen, både den totala mängden och vilka kategorier av information som läggs vikt vid.

Föreliggande studie syftar till att jämföra, å ena sidan teorier om litterär reception, med som huvudbegrepp de av Iser er Jauss, och å andra sidan, utnyttjandet av litterära texter i fyra läroböcker i franska som andra språk. Målet är att bestämma vilken del av texter och aktiviteter som är förenliga med läsarens sökande efter mening, vilket föreslås av teorierna om litterär reception. Denna analys belyser den begränsade användningen av litteratur i främmande språkklasser. Litterära texter används främst för att svara på praktiska uppgifter om grammatik, ordförråd eller debatter om de nämnda ämnena. Vissa spår tillåter läsarens subjektiva sökande efter mening, men det är i allmänhet upp till läraren att utveckla aktiviteter för att uppmuntra en personlig tolkning hos läsarna.