Syftet med den här uppsatsen är att undersöka begripligheten i sex domar från Kammarrätten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjälp av Klarspråkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende på innehållskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmänt syfte i denna del av min undersökning är också att utvärdera Klarspråkstestet för domar. Jag kompletterar även min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen är att ta fram en frågelista som Kammarrätten i Jönköping kan använda för liknande intervjuundersökningar i framtiden. Resultatet av Klarspråkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex domarna. Problemen finns på olika nivåer i texten och berör framför allt texternas innehåll, yttre struktur, syntax och ordval. Min undersökning visar också att Klarspråkstestet för domar fångar upp dessa problem, men att det främst är vissa frågor i testet som har relevans. Det räcker därför inte att se till den samlade poängen på testet för att kunna bedöma textens begriplighet, utan det kräver en djupare tolkning av vad svaren visar.

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning. De största skillnaderna i likabehandlingsarbetet mellan perspektiven är hur likabehandlingsteamet och likabehandlingsplanen ser på de förebyggande insatserna. Det är relevant för den som arbetar inom elevhälsa att ta problemet med mobbning på allvar då forskningen visar att mobbning är ett omfattande problem. Insatserna mot mobbning behöver grundas i en stark samverkan mellan yrkesgrupper på skolan men även mellan skolan, vårdnadshavare och elever. Alla aktörer behöver arbeta åt samma håll för att kunna komma åt problemet och försöka motverka det.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas. Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön. Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter. Motståndet har främst riktats mot patriarkala maktstrukturer. De tre bandens motståndsartikulationer går att särskilja genom de olika motståndsstrategier de använder sig av för att adressera patriarkatet. Matriarkatet använder sig av humor, Korp av symboliskt våldsamma artikulationer och Flocken av både det symbolisk våldsamma och artikulationer som kritiserar begränsande normer och ideal.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna. Texternas svårighetsgrad skapar en snarast exkluderande diskurs, som riskerar att stänga ute bland andra andraspråksbrukare.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka familjekonstellationer som representeras i två barnböcker och hur dessa konstellationer framställs. Två av de åtta mest lånade barnböckerna i åtta skolbibliotek ligger till grund för en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet, grundat i socialkonstruktivistisk teori och queerperspektiv, visar att barn som lever i andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen eller med en ensamstående mamma inte får sin familjesituation bekräftad genom texterna. Resultatet visar även att det heteronormativa draget är starkt. Både mamma och pappa har centrala roller genom närvaro och delaktighet i barnets liv. Mamman framställs i högre utsträckning som den vårdande föräldern och pappan som den skyddande och ekonomiskt ansvarige. I diskussionen problematiseras resultatet kring vad det kan få för konsekvenser om representationen av andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen inte är lika utbredd.

Studien är skriven inom det utbildningsvetenskapliga området och riktar sig framför allt till personer som är verksamma inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika bilder av hållbar utveckling skapas i samspelet mellan bild och text i två vanligt förekommande material i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Materialen som har granskats är S.M.A.R.T och En hållbar tacokväll. Metoden som har valts är textanalys. Inom ramen för begreppet textanalys har semiotisk analys använts. Den semiotiska analysen har använts då den hjälper till att ge en förståelse för hur text och bilder samspelar med varandra.  Studien visar att S.M.A.R.T-materialet riktar sig till yngre personer, framför allt märks detta genom att vissa livsmedel fått ändrade namn till exempel globetrotter äpple  och berest mineralvatten (bild 3 s.26). Bilderna är av den karaktären att de kan tillala unga. Bilderna är framtställda med mycket färg, lite text och ändrade namn på livsmedel. S.M.A.R.T-materialet går även igenom hur man som konsument ska tänka på miljön genom att ändra sin livsstil med små enkla medel. I skolverkets material finns många exempel på hur de semiotiska resurerna samspelar för att skapa mening. Utan texten skulle vissa av bilderna vara svårtolkade samt att läsaren inte skulle kunna ta del några fakta om varorna, som ursprungsland eller pris. Vissa av bilderna i materialen är inte tydliga vilket gör de väldigt svårtolkade, så även här förstärker texten bilden. Eftersom materialet inte har väldigt mycket eller svårtolkad text riktar sig materialet till en bredare grupp läsare.

No description available.

Denna studie syftar till att få fördjupad kunskap om tryckta läroböcker för nyanlända elever i årskurs 1-3. Fokus ligger på hur text och bild samspelar, vilken funktion bilden har och vilka multimodala likheter och skillnader det finns i två av de mest frekvent använda läromedlen för svenska som andraspråk i Umeå. Studien är baserad på en socialsemiotisk multimodal textanalys där författarna i tolkningsarbetet kommit fram till att samspelet mellan text och bild alltid finns där men omfattningen och betydelsen kan variera beroende på olika faktorer. Dels påverkas funktionen och samspelet av processerna som bilderna och skriften förmedlar men även av de semiotiska resurserna såsom exempelvis avstånd, färg och storlek. Likheterna och skillnaderna läromedlen emellan är flera. Den främsta likheten är att bilden är den modalitet som används mest, medan de huvudsakliga skillnaderna ligger i skriftens innehåll. Genomgående för läromedlen är att bilderna inte endast är dekorativa utan fungerar informativt för de tillhörande uppgifterna.

The purpose of this study is to examine how Lisa Holm is being portraited in the tabloid Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter through a qualitative text analysis. By examining the two different newspaper genres, it will become clear whether or not there exists similarities or differences in how the newspapers potrays Lisa Holm through the theories of media logic and framing theory. The result of this examination shows an obvious similarity between the two newspapers. This becomes clear as both Aftonbladet and Dagens Nyheter reported a very similar depiction of the crime victim Lisa Holm, through both framing and journalistic techniques. That means that the newspapers have approached each other in terms of content, and the line dividing the two newspaper genres has been blurred. An undifferentiated and stereotypical image is then being presented of the crime victim Lisa Holm that the readers will take part of.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka sätt den multisemiotiska texten i vanligt förekommande läroböcker i matematik för årskurs fem erbjuder elever möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Detta studeras genom analys av läromedlets struktur, koppling till elevernas sociala kontext samt användande och organisation av semiotiska resurser. Detta undersöks genom en kvalitativ visuell textanalys med utgångspunkt i en socialsemiotisk teoribildning. En analysmodell utarbetades och utifrån denna har tre läroböcker analyserats för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Metoden valdes för att få syn på egenskaper i texten som erbjuder elever möjligheter att utveckla förståelse samt förtrogenhet med på vilka sätt semiotiska resurser har betydelse vid matematisk kommunikation, vilket i enlighet med kommentarmaterialet i matematik utgör grunden för kommunikationsförmågan. Resultatet visar att det empiriska materialet genom struktur samt användande och organisation av semiotiska resurser erbjuder elever möjligheter att utveckla kommunikationsförmåga i matematik. Studiens omfattning är begränsad vilket leder till att undersökningens resultat inte kan generaliseras till matematikböcker eller läromedel i allmänhet dock kan resultatet vara av intresse även bortom de analyserade läromedlen.