Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en förståelse för perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning bland tränare inom kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG). Huvudsakligen undersöktes i vilken mån tränare inom KvAG upplevde perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning. Sekundära syften var att undersöka eventuella samband mellan perfektionistisk självpresentation, kroppsuppfattning och ålder. Följande frågeställningar avsågs besvaras genom studien: 1) I vilken mån upplever tränare inom KvAG perfektionistisk självpresentation? 2) I vilken mån upplever tränare inom KvAG diskrepansvärden gällande kroppsuppfattning? 3) Finns det ett samband mellan tränares nivå av perfektionistisk självpresentation och deras kroppsuppfattning? 4) Finns det ett samband mellan tränares ålder och nivå av perfektionistisk självpresentation? 5) Finns det ett samband mellan tränares ålder och deras kroppsuppfattning? Metod Tränare inom KvAG tillfrågades internationellt. Inklusionskriterierna krävde att deltagaren var aktiv eller har varit aktiv tränare för gymnaster inom KvAG, minst 18 år gammal och kvinna. Perfectionistic self-presentation scale (PSPS; Hewitt et al., 2003) och Stunkard’s Figure Rating Scale (FRS; Stunkard et al., 1983) sammanställdes till en webbenkät via Google formulär. 72 tränare deltog i enkätundersökningen, varav deltagarnas medelålder var 33,30 (SD = 11,19). De insamlade svaren analyserades genom kvantitativa statistiska analyser inklusive Pearsons produktmomentkorrelation för att besvara frågeställningarna.  Resultat Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan ålder och flera aspekter av perfektionistisk självpresentation. Starka signifikanta samband påvisades även mellan de olika aspekterna av perfektionistisk självpresentation. Ingen utav samtliga delskalor inom PSPS visade samband med kroppsuppfattning. Resultaten visade heller inte korrelation mellan ålder och kroppsuppfattning. Tydliga kroppsideal uppvisades hos tränare inom KvAG. Slutsats Som det första arbetet att studera samband mellan perfektionistisk självpresentation och kroppsuppfattning hos tränare inom KvAG, bidrar detta arbete till större förståelse för perfektionism och kroppsuppfattning hos tränare. Stigande ålder hör ihop med lägre upplevda nivåer av perfektionism och specifika kroppsideal tycks finnas även hos tränare inom KvAG.

Introduktion: Uppsatsen har sin grund i en tydlig kultur inom truppgymnastik där vikter av tradition anses vara farliga för gymnasterna. Kunskapsläget inom truppgymnastik är relativt bristfälligt, syftet med detta arbete är således att undersöka och samla in information om hur tränare i Sverige använder sig av styrketräning inom truppgymnastik samt i vilken utsträckning tränare har kunskap om hur styrketräning bör bedrivas för att optimalt främja truppgymnasters utveckling. Metod: För att besvara arbetets frågeställning har en kvantitativ studiemetod använts och en enkät utformats. Enkäten skapades i Microsoft forms och skickades ut via Facebooksidan ”Svenska Truppgymnaster”. En analys har gjorts utifrån enkätsvaren som samlats in i Microsoft Forms, enkätsvaren har sedan analyserats i Microsoft Excel och Jamovi. Enkätfrågorna kategoriserades och förankrades med varandra för att analysen av studien skulle kunna besvara forskningsfrågorna. Ett X2 test genomfördes i dataprogrammet Jamovi, detta för att testa om svaren hade en statistisk signifikant skillnad i frekvens mellan svarsalternativen. Resultat: Vid analys av enkäten framkom att ledarna, oavsett utbildningsnivå, upplevde att informationen om styrketräning på Gymnastikförbundets utbildningar var måttligt tydligt (2.9 ±  0,2 på en skala från 1-5 där 5 = mycket tydlig information). X2- testet visar på att det inte finns någon signifikant skillnad på upplevelsen av senaste utbildningen baserat på vilken utbildningsnivå deltagarna har. På en ja, nej eller vet ej fråga upplevde 104 av 131 personer att de har kunskap inom styrketräning. Däremot har endast 52 personer ansett att de har kunskap om hur man ska använda styrketräning för att optimera prestationen inom det idrottsspecifika. Slutsats: Resultatet visade att truppgymnastiktränare kanske inte har den kunskap som krävs inom ämnet och att gymnastikförbundet har bristfällig information om styrketräning inom sina utbildningar, vilket lämnar utrymme för vidareutveckling från förbundets sida för att driva utvecklingen av sporten vidare. / Introduction  This study comes from a strong culture and notion in teamgym that strength training with weights is considered dangerous. The knowledge of strength training amongst coaches are inadequate. Therefore, the purpose of this study is to gather information and investigate the knowledge of strength training practices to optimally enhance performance amongst teamgym coaches.  Method A quantitative study method was used through an online questionnaire to gather the information needed. Thereafter the information was analyzed by Microsoft excel as well as jamovi for statistical analyses.  Result  The analyze showed that the participants rated the information about strength training from the gymnastics associations courses a 2.9 +- 2 out of a 1-5 scale, where 5 was very clear information given. On a yes or. No question, 104 out of 131 thought that they had knowledge about strength training. However, only 52 answered that they know how to use strength training to optimally enhance performance. Summary The overall results show that the knowledge about strength training amongst teamgym coaches are not adequate enough, and that the information from the gymnastics association courses aren’t giving the coaches the right tools to be able to coach their gymnasts regarding strength training, and therefore leaves room for improvement of these courses.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på hur gymnaster på elitnivå mår. Studiens frågeställningar är följande: Har gymnasten upplevt att elitkarriären påverkat välmående? Vilka faktorer påverkar elitgymnastens välmående? Metod Genom ett bekvämlighetsurval hittades sex deltagare som tävlade på elitnivå inom de gymnastiska disciplinerna truppgymnastik, trampolin och rytmisk gymnastik. Två av deltagarna är kvinnor och fyra är män. Deltagarna är mellan 19 och 26 år och har 7 och 20 års erfarenhet som aktiva gymnaster. En semistrukturerad intervjuguide användes vid intervjuerna. Empirin bearbetades genom en innehållsanalys. Studien bygger på det teoretiska ramverket ‘Biopsykosociala idrottsskaderiskprofilen’. Resultat De olika teman som tas upp i resultatet är Negativa faktorer och Positiva faktorer, samt Sociala Faktorer och Faktorer från klubben. Resultatet strukturerades med hjälp av det teoretiska ramverket till inre och yttre faktorer. Dessa teman beskriver mer djupgående hur deltagarna har upplevt att elitkarriären påverkat deras välmående på olika sätt. I resultatet framkommer bland annat att flera deltagare känner press och prestationsångest inför tävling och att mental träning är en viktig aspekt inom gymnastiken. Faktorer från klubben handlar om hur träningskulturen och relationen till tränaren påverkar gymnastens välmående. Det visar sig även att gymnaster kan bli uppmanade att träna trots att de är sjuka. Slutsats Sociala faktorer visar sig ge en positiv påverkan på elitgymnastens välmående där goda vänskapsrelationer och en positiv träningskultur kan vara avgörande för välmåendet. Studien kom även fram till negativa och positiva faktorer som påverkar elitgymnastens välmående. De positiva är: motivation, attityd, självkännedom &amp; mognad och mental träning. De negativa är: press, överträning och skador, tar mycket fritid och konsekvenser av intensiv träning. Då det framkom i studien att gymnaster blir uppmanade att träna även fast de är sjuka vore det intressant för vidare forskning att undersöka hur tränare tar hänsyn till elitgymnasternas dagsform och välmående i förhållande till träningen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra Svenskamästarna på herrsidan mot hänvisningarna i gamla (2005 &amp; 2009) och nya (2010) utbildningsmaterialet i tumbling steg 1-3 för tränarna som ska lära ut rondat – flickflack. - Finns det några avvikelser i hur de gör i praktiken mot hur det står i teorin att de ska vara i dessa nyckelpositioner? - Vilket material är närmast gymnasterna i praktiken? Metod Fem st elitgymnaster valdes ut från det herrlag som vann SM-guld 2011. Gymnasterna var i genomsnitt 20år gamla ± 4 år, 70kg tunga± 9kg och 176cm långa ± 5cm. De filmades med en kamera: SONY DCR-HC37. Ett stativ för att stabilisera kameran under filmningen användes. Sportinställningar på kameran användes. Kameran på stativet ställdes på ett avstånd av 14m och zoomades in så att man såg hela rondaten och flick-flacken. Filmen fördes sedan över för analysering till programmet cSwing 2008 som delade upp filmen i 50 bilder per sek. Med hjälp av cSwing 2008 räknades vinklarna ut i slut postition för rondat och flick-flack samt bendelningen i rondatens position 4 och knävinkeln i flickflackens position 2 . Resultat Det hittades väsentliga skillnader i en del vinklar i rondat position 5 framför allt i axel och höft och i flickflack position 3 även här i axel och höft. Samt betydligt viktiga skillnader i bendelningen i rondat position 4 där materialet inte visade någon bendelning fast 100 % av gymnasterna hade bendelning. I knävinkeln i flickflack position 3 hade gymnasterna en grov flexning i knä fast materialet hänvisade till ingen flexning i knät. Slutsats Gymnasterna följer inte hänvisningarna i utbildningsmaterialen utan avviker vid mer än ett tillfälle. Antropometrin är en viktig bidragande faktor till avvikande teknik. Det nya materialet är närmare gymnasterna i praktiken.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studien avsåg undersöka om visualisering kan påverka eventuell nervositet och självförtroendet hos gymnaster inför tävling i truppgymnastik, samt huruvida PETTLEPmodellen kontra traditionell visualisering1 ger olika resultat. Följande frågeställningar avses besvaras genom studien: 1. Har visualisering enligt PETTLEP-modellen någon påverkan på nervositet och självförtroende inför en tävling? 2. Skiljer sig eventuell nervositet och självförtroende inför en tävling hos gymnaster beroende på om PETTLEP-modellen eller traditionell visualisering används? Metod 19 deltagare (ålder 17,09, ± 0,92) fullföljde studien. De placerades i en interventions- (IG) och en kontrollgrupp (KG) utan randomisering. IG genomgick ett PETTLEP-program (nio sessioner under tre veckor). Visualiseringen utfördes cirka 15 minuter före träning i ett rum intill hallen. IG guidades av studiens författare. KG utförde två sessioner med traditionell visualisering. I studien användes Immediate Anxiety Measurement Scale (IAMS), the Sport Imagery Ability Questionnaire (SIAQ) och en manipulationscheck som mätinstrument. Resultat En mixed ANOVA visade att den enda signifikanta skillnaden var självförtroendets påverkan, p = &gt; .05. Självförtroendets påverkan ökade från M = -0,13 till M = 2,00 för IG. Intensiteten av mental och fysisk nervositet ökade hos KG från M = 3,90 respektive M = 3,70 vid första tillfället till M = 5,20 respektive M = 4,90 vid sista tillfället. Intensiteten av fysisk nervositet och självförtroendet ökade från M = 3,87 respektive M = 3,88 till M = 4,38 respektive M = 4,50 för IG. Den mentala nervositetens påverkan ökade från första till sista tillfället för IG (M = -0,5 resp. M = 0,75). Frekvensen av mental och fysisk nervositet för KG ökade från M = 3,70 resp. M = 3,60 till M = 4,90 resp. M = 4,40. Slutsats Självförtroendets påverkan på prestationen ökade hos IG medan KG minskade. Det kan inte fastställas att studiens innehåll var den enda bidragande faktorn till resultatet. Ett flertal skillnader kunde utläsas (ej signifikanta), men trend och effektstorlek talar för en viss förändring på ett fåtal av resultaten. Således behövs mer forskning inom området. 1Traditionell visualisering, till skillnad från PETTLEP-modellen, tar inte hänsyn till neurovetenskapligt framtagna rekommendationer så som PETTLEP-modellen gör / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande? Metod Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt. Ett induktivt förhållningssätt stod till grund för taggningen av materialet som sedan skapade en hierarkisk kategorisering av motivation och upplevd kompetens hos deltagarna. Resultat Resultaten visar att idrottarna motiveras av aspekter av både inre och yttre motivation där framförallt glädje var ett framträdande begrepp. Förutom i ledarskapet var behovstillfredsställelse av autonomi, tillhörighet och kompetens källor till motivation. Upplevd kompetens påverkades bland annat av vilken målinriktning idrottarna hade samt tillgången till bekräftelse på sin faktiska kompetens. De strategier som idrottarna använde sig av för att uppleva sig kompetenta var bland andra genom: idrottspsykologiska färdigheter, att söka bekräftelse och att demonstrera kompetens. Slutsats Att känna sig kompetent inom de estetiska idrotterna truppgymnastik och simhopp visade sig vara en viktig komponent för motivation till idrotten, både långsiktigt och kortsiktigt där kontexten tycktes ha stor betydelse för hur idrottarna upplever sig kompetenta i sitt idrottande.

Purpose and research question: The purpose with the study was to investigate male coaches’ knowledge about menstruations impact on training. Also, to investigate the communication between coach and athlete about menstruation. The authors used three main questions  What kind of knowledge about menstruations impact on training has male coaches? How are their experience about the communication about menstruation with their  athletes? What kind of knowledge do they need about menstruation and the impact on training.  Method: The authors used a qualitative method where they interviewed six different male coaches. Three coaches from TeamGym and three from cross-country skiing. All material has then been processed through a thematic content analysis.Results: The purpose and questions were answered, and the results was divided into three main questions which were then took down into subcategories. Under the first question, what kind of knowledge the trainers have, it is summarized that the trainers themselves felt that they had a certain knowledge but also that they need continued education about menstruation. Many of the trainers described their knowledge of menstruation linked to energy balance and training load. The coaches also described how they used their knowledge in different situations. To summarize the question about communication with athletes, was that there seems to be a certain taboo. The coaches reflect that the most important factor for breaking taboos seems to lie in the trust between coaches and athletes, coach-athlete relationship. The coaches also want to respect the athlete's integrity. The summary for the last main question, which was, what knowledge do the trainers need more of in further work with menstruations impact on training, they themselves described that they need more practically applicable research, a more open discussion climate and time for continuing education.  Conclusion: The conclusion was that more knowledge is needed about menstruations impact on training and more of the general knowledge about menstruation. More education is required and that the trainers must actively work with the subject. Around the communication with athletes, the coaches need time to get to know their athletes and build a trust that must then be maintained and nurtured from both the athlete's and the coach's side. A strong coach- athlete relationship. The coaches also need further education to increase their knowledge in order to feel comfortable and to be able to answer the questions that may arise about menstruations impact on training. / Syfte och frågeställning: Syftet med studien var att undersöka manliga tränares kunskap om menstruationens påverkan på träning. Vidare var syftet att undersöka samtalsklimatet. Författarna har använt sig av tre huvudfrågeställningar • Vilken kunskap har manliga tränare kring menstruationens påverkan på träning? • Hur upplever tränare samtalsklimatet kring ämnet menstruation med sina aktiva? • Vilken kunskap anser tränarna att de skulle behöva inom området? Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ metod där de har intervjuat sex olika manliga tränare varav tre tränare från truppgymnastik och tre tränare från längdskidåkning. Allt material har sedan bearbetats genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Syftet och frågeställningarna besvarades och resultatet uppdelades i tre teman som sedan har brutits ner till underkategorier. Under den första frågan, vilken kunskap har tränarna, så sammanfattas det med att tränarna själva kände att de hade en viss kunskap men också att det fanns en önskan till fortbildning inom ämnet menstruation. Många av tränarna beskrev sin kunskap om menstruation kopplat till energibalans och träningsbelastning.Tränarna beskrev också på vilket sätt de har använt sig av den kunskapen som de besitter. Föratt sammanfatta frågan hur samtalsklimatet såg ut bland sina aktiva, var att det verkar finnas en viss tabu. Tränarna reflekterar över att den viktigaste faktorn för att bryta tabun verkar ligga i förtroendet för tränare och idrottare emellan samt att tränarna vill respektera idrottarens integritet. Sammanfattningen för den sista huvudfrågan som var, vilken kunskaptränarna behöver mer av i vidare arbete med menstruationens påverkan på träning, beskrev des jälva att de behöver mer praktiskt applicerbar forskning, ett öppnare samtalsklimat och tid till fortbildning. Slutsats: Slutsatsen var att det behövs mer kunskap om menstruationens påverkan på träning och mer av den allmänna kunskapen av menstruationens påverkan på träning. Det krävs mer utbildningar och att tränarna aktivt måste jobba med ämnet. Kring samtalsklimatet så behöver tränarna få tid till att lära känna sina idrottare och bygga ett förtroende som sedan måste underhållas och vårdas från både idrottarens och tränarens håll. Tränarna behöver också fortbildning för att öka sin kunskap för att känna sig tryggare och för att kunna besvara på de frågor som kan uppkomma om menstruationens påverkan på träning. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p><p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om tidig specialisering är en förutsättning för att uppnå elitnivå inom de estetiska idrotterna konståkning och truppgymnastik samt försöka få en förståelse för vilka för- och nackdelar tidig specialisering kan tänkas få för individen och den framtida elitkarriären. Följande frågeställningar skall besvaras i studien: Hur ser idrottsbakgrunden ut för samtliga landslagsutövarna inom konståkning och truppgymnastik? Hur beskriver landslagsutövarna sin idrottskarriär, inklusive eventuell specialisering och diversifiering? Metod En deduktiv enkät med totalt 7 frågor skickades ut till de 34 landslagsutövarna för att få en överblick över/kring hur deras idrottsbakgrund såg ut. 29 stycken valde att svara varav 14 var kvinnor och 15 var män, 10 konståkare och 18 truppgymnaster. Därefter kunde intervjupersonerna väljas utifrån de svar de angivit och som ansågs relevanta för studien, 2 från varje sport, 2 män och 2 kvinnor, med olika bakgrund inom sporterna. En semistrukturerad intervjuguide skapades för att samla så mycket information från deltagarna som möjligt. Efter transkribering togs citat ut och en induktiv metod användes för att skapa en modell med de svar som angivits av atleterna. Resultat Studien visade att det var stor spridning inom de båda landslagen gällande när atleterna börjat, specialiserat sig, utövat olika idrotter och dylikt. De fyra intervjupersonerna hade en mängd likheter och olikheter i deras väg till landslaget. Det skiljer sig i när de började utöva sporterna, några hade mest lek i träningen och andra tränade med målet att bli bättre redan första året. Kvinnorna hade fler skador än männen, endast en av de fyra atleterna hade slutat och tagit en paus i sin karriär. Stöttningen hemifrån och lagamraterna/kompisarna hade också olika stor inverkan på de fyra intervjupersonerna. Slutsats Tidig specialisering framkommer inte som ett måste för att nå det svenska landslaget i konståkning och truppgymnastik.