Syftet med den här studien är att undersöka hur utomhusundervisning kan ge eleverna möjligheter att föra och följa resonemang i matematik. Studien har två frågeställningar, den ena är vilka typer av matematiska resonemang ges eleverna möjlighet att föra och följa vid utomhusmatematik? Den andra frågeställningen är hur tänker lärarna när det gäller möjligheter för eleverna att föra och följa matematiska resonemang? För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomförs två observationer av utomhusundervisning samt intervju med lärarna som bedrev undervisningen.   För att kategorisera vilka typer av resonemang eleverna använder utformas ett observationsschema som tar stöd av Lithners ramverk, som även är studiens teori. Detta ramverk förklarar att det finns två huvudtyper, imitativa och kreativa resonemang, där de dessutom finns olika undergrupper. Resultatet visar att eleverna får möjlighet att föra och följa båda kreativa (CMR) och imitativa resonemang (IR) i utomhusundervisning. På grund av uppgifternas utformning förekommer det mest IR i observationerna. Lärarna är medvetna om vad resonemangsförmågan innebär och denna insikt kan hjälpa eleverna att utveckla sin resonemangsförmåga. Utomhusmiljön blir dessutom ett gott inslag i matematikundervisning. Genom att arbeta ute får eleverna använda fler sinnen och arbeta mer kreativt. Detta kan i sin tur skapa motivation samtidigt som eleverna får gripa för att begripa.

Forskning visar att elever, på många skilda sätt, kan ha nytta av att delta i undervisning utomhus, vilken ger komplement till den traditionella undervisningen i klassrummet. Trots det får eleverna mindre undervisning utomhus ju äldre de blir. Det har i tidigare studier undersökts vad som hindrar lärare från att komma ut, vilket gör det intressant att fortsätta studera hur eventuella hinder kan överkommas. Syftet med den här studien är därför undersöka på hur lärare i årskurs 4–6 arbetar för att komma förbi hinder för utomhusundervisning. Undersökningen har genomförts med en pragmatisk teori om att kunskap blir till när det finns en balans mellan teori och praktik. I fenomenologiska intervjuer har fem lärare, med erfarenhet av utomhusundervisning, berättat om hur de kommer förbi hinder för den här typen av pedagogik och vad de anser skulle underlätta för att bedriva utomhusundervisning. Resultatet visar utöver likheter med tidigare forskning, att samarbete i arbetslaget, och tydliga läranderum utomhus är viktiga komponenter för att övervinna hindren. / Research shows that pupils, in many ways, benefit from participation in outdoor education, which makes a complement to the traditional pedagogy in the classroom. Nevertheless, our pupils get less outdoor education the older they become. In earlier studies barriers for outdoor educations have been investigated, which make it interesting continue study how to overcome possible barriers. Thus, the aim of this study is to investigate how teachers in grade 4-6 work around barriers for outdoor education. The investigation was performed assuming a pragmatic theory with the belief that knowledge is acquired by a balance between theory and practice. In phenomenological interviews five teachers, with experiences from outdoor education, have contributed with their solutions to overcome barriers, and what they find facilitate outdoor pedagogy. The results show, besides results from earlier research, that cooperation among colleagues, and distinct places for learning are of great importance to overcome the barriers.

Fieldtrips are established to bring many advantages for education. Even so, studies show that they are not implemented to a great extent in schools internationally. In Sweden fieldtrips are a mandatory part of the curriculum concerning geography for the junior high school. If they are not carried out in the way intended by the Swedish National Agency of Education, the duty to provide equivalent education to all Swedish children can be affected. Therefore, seven interviews with geography teachers in six junior high schools within the Stockholm area were conducted, to gain insight to their experience of geographical fieldtrips and the conditions surrounding them, to further help fill the knowledge gap concerning what might affect the implementation of fieldtrips. The results show that the teachers did not conduct geographical fieldtrips at all or to a low standard because of inhibiting conditions and a lacking understanding of its purposes. This combined with a belief that the curriculum being overfeed with content made the teachers feel forced to prioritize within the curriculum, causing them to deselect geographical fieldtrips in favor of other content. The results were discussed within a theoretical framework regarding field trips, outdoor education and equivalent education within a perspective of justice. / <p>Skriven inom kombinationsprogrammet för magisterexamen och lärarexamen med inriktning geografi.</p><p>Examensarbetet görs inom ramarna för forskningsprojektet Just Urban Green, lett av Annika Dahlberg och Sara Borgström.</p>

Trots att elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har sjunkit med åren är det viktigt att lärare förser elever med de kunskaper eleverna behöver för att kunna verka och agera som framtida demokratiska medborgare. Undervisning som inkluderar utomhuspedagogik gör förståelsen mindre abstrakt för eleverna. Dock har det visat sig att lärare undviker att bedriva utomhuspedagogik. Därför undersöks det i denna studie om lärare kan förse elever med den typ av upplevelser i skolmiljön med hjälp av levande eller icke levande ting som tagits in från naturen. Den deduktiva studien tar utgångspunkt i Morris (2019) revision av Kolbs experiential learning cycle med hjälp av den första fasen i cykeln, contextually rich, concrete experiences. Studien utgår även från begreppet connectedness to the environment för att undersöka på vilka sätt eleverna utsätts för en undervisning som gynnar deras kunskapsförståelse. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i de naturorienterande ämnena i årskurserna 4–6. Insamlad data har genomgått en tematisk innehållsanalys och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultat och slutsatser visar att lärare vill arbeta med utomhuspedagogik i större utsträckning än vad de gör i dagsläget och vad som krävs för att de ska kunna bedriva sådan undervisning. Vidare framgår det att alla lärare i studien förser eleverna med undervisning som stimulerar deras sinnen och kan ses som contextually rich, concrete experiences. Att använda ting från naturen i undervisningen ses som en nödvändighet för att kunna förse eleverna med rika upplevelser inom naturvetenskap när utomhuspedagogikens arbetssätt används inomhus.

Laborativ och undersökande undervisning i grupp är gynnsam för elevers kognitiva ochsociala utveckling, intresse och förståelse för ämnet. Ändå ökar individuellt arbete iskolan, där autentiska upplevelser uteblir. En bidragande faktor kan vara brist påforskningsrelaterad kunskap i ämnet, samt att lärare generellt saknar tilltro till sinförmåga. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur lågstadielärare arbetarlaborativt och undersökande i och med de naturorienterande ämnena. För att skapaförståelse för detta undersöks hur lärare arbetar samt vilka hinder och/eller förutsättningarsom föreligger lärares didaktiska val och undervisningsmetoder i no. Empirin insamladesgenom en kvalitativ enkät, vars svar analyserades utifrån variationsteorin. Resultatet visaratt lärare vill och strävar efter att implementera en laborativ och undersökandeundervisningspraktik. Skillnader kring förutsättningar och möjligheter har identifierats.Där avgörande aspekter är ekonomi, klasstorlek, tillgång till material och miljöer.Studiens slutsats är att lärare har goda möjligheter att bedriva varierad, laborativ ochundersökande undervisning. Majoriteten av lärarna varierar dock inte sina val avelevaktiviteter. Slutligen påvisas att fortbildning och stödstrukturer behövs för att lärareska implementera arbetssättet.

Denna studie innefattar en enkätundersökning där mellanstadieelevers inställning till utomhusundervisning undersöks samt hur arbetsmetoden kan bidra till ett ökat intresse och motivation för NO-ämnena. I studien presenteras även vilken undervisningsmiljö som eleverna föredrar samt hur miljön bidrar till att stärka deras NO-relaterade kunskapsinhämtning. Metodiken består av insamling av statistiska data via en digital enkät som författats i Google Forms. Det statistiska underlaget har sedan omvandlats till grafisk statistik i form av cirkeldiagram, stapeldiagram och tabeller. För tydlighetens skull har vi delat upp statistiken i en tematisk analys med olika kategorier som motsvarar våra frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv utgår från den sociokulturella teorin och pragmatismen. Vårt resultat visar att majoriteten av respondenterna är positivt inställda till utomhusundervisning och att arbetsmetoden bidrar till ett ökat intresse och motivation för NO-ämnena.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö. För att fånga upp hur förskollärare resonerar kring hur de närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö så har intervjuer genomförts. Studiens teoretiska perspektiv utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare närmar sig barns perspektiv genom ett medvetet förhållningssätt där de närmar sig barnen fysiskt och försöker förstå omgivningen genom barnens glasögon. Förskollärarna använder även flera metoder som att planera för att kunna närma sig barns perspektiv, aktiviteter där de agerar för att underlätta för barnen att få utrymme att utrycka sina perspektiv samt dokumentation för att både synliggöra barnens perspektiv samt fånga upp barnens perspektiv för att kunna använda det i verksamheten. Resultatet visar även att ett antal förskollärare upplever möjligheter i utomhusmiljön vilket kan främja utomhusundervisning samt att ett antal förskollärare upplever utmaningar med utomhusmiljön vilket kan utmana utomhusundervisningen.

Syftet med denna empiriska studie är att med hjälp av intervjuer undersöka verksamma mellanstadielärares uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar som finns med utomhuspedagogik, med fokus på undervisning i matematikämnet. Syftet är även att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna att implementera denna pedagogik eller inte. Studien strävar efter att bidra till utvecklingen av matematikundervisningen genom att utforska olika möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som pedagogisk metod. Denna studie analyserar lärares olika uppfattningar om utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och påverkansfaktorer. Resultatet från denna empiriska studie visar att utomhuspedagogik erbjuder flera möjligheter såsom praktisk tillämpning, social interaktion och variation. Utmaningar inkluderar planering, hantering av elevgrupper samt lärarkompetens. Tidsbegränsningar och elevgruppens behov är faktorerna till att pedagogiken inte alltid används, medan dess förmåga till verklighetsförankring är en faktor till dess val. Studien belyser lärares olika uppfattningar om utomhuspedagogikens möjligheter, utmaningar och påverkansfaktorer. / The purpose of this empirical study is to investigate the perceptions of activeelementary school teachers regarding the possibilities and challenges of outdooreducation, with a focus on teaching mathematics. The aim is also to explore the factorsthat influence teachers´ implementation or non-implementation of this pedagogy. Thestudy aims to contribute to the development of mathematics education by exploring thepossibilities and obstacles of outdoor education as a pedagogical method. The analysisin this study comprises teachers’ various perceptions of the opportunities, challenges,and influencing factors of outdoor education. The results of this empirical study indicatethat outdoor education offers several possibilities such as practical application, socialinteraction and variety. Challenges include planning, managing student groups, andteacher competence. Time constraints and student group needs are factors influencingthe use of this pedagogy, while its ability to connect to real-life contexts is a factor in itsselection. The study highlights teachers’ different perceptions of the possibilities andthe opportunities, challenges and influencing factors of outdoor education