Studien tar sin utgångpunkt i hur förskolans utomhusundervisning planeras och verkställs, och bildar kunskap om hur förskolans undervisning anpassas i de syften som finns i utomhusvistelsen. I studien visar informanternas beskrivningar att den dagliga utevistelsen på förskolegården innehåller en liten del av undervisning som är riktad mot specifika läroplansmål. Istället fokuserar förskollärarna på att barnen ska bli mer självständiga, välja aktiviteter och interagera med varandra samt utforska världen och sina egna förmågor. Motorik och hälsa anses vara viktigt på förskolegården, och den fria leken uppmuntras. Undervisning som sker utomhus och riktas mot förskolans läroplansmål bedrivs oftast utanför förskolegården och sker inte dagligen. Den spontana undervisningen tar mer plats innanför staketet.

Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser.

Denna studie syftar till att beskriva lärares tankar kring elevers lärande ochderas syn på att variera lärmiljöer i undervisningen av de naturvetenskapliga ämnena. Vilka uppfattningar har egentligen lärare omhur det påverkar elevernas inlärning att variera lärmiljöer? Tidigare forskning visar att lärare upplever att elevers kunskaper främjas av att använda sig av varierade lärmiljöer i de naturvetenskapliga ämnena.Vidare så belyser tidigare forskning att elever som får möta det teoretiskainnehållet i praktiska moment inhämtar och befäster kunskaper på ett lustfyllt sätt, när flera sinnen används. I denna studie har en flermetodsundersökning genomförts med 20 stycken lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3 och är stationerade i olika geografiska delari landet. Lärarna besvarade en enkät och resultatet är baserat på deraserfarenheter av och tankar om elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena. Enligt dessa lärare finns det både utmaningar och förtjänster med att bedriva utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Samtliga lärare uttrycker sammanfattningsvis att det gynnar elevers lärande att bedriva undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i varierade lärmiljöer där teori möter praktik, men att det finns utmaningar så som brist på tid, resurser och svårigheter att genomföra i elevgruppersom behöver struktur och anpassningar. Studien visar att även om detfinns utmaningar så är förtjänsterna med att bedriva utomhusundervisning märkbart fler men att utomhusundervisning trots detta inte har en central roll i undervisningen.

Arbetet utgår från en del av läroplansforskning som menar på att när styrdokument innehåller vaga formuleringar kan det ge läraren större tolkningsutrymme, men också göra budskapet mer otydligt och gåtfullt. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om svenska, finska och norska kurs-och ämnesplaner skriver fram att elever ska vara i naturen i undervisningen, och om så är fallet vad motivet till utomhusvistelse är. Detta examensarbete tar även reda på om de nämnda styrdokumenten motiverar varför undervisningen ska bedrivas utomhus om detta står skrivet. Ordsökning på specifika ord relaterade till naturen har använts för att plocka ut relevanta textutdrag att jämföra. Jämförelser görs mellan utvalda textutdrag i respektive kurs-och ämnesplaner för att se i vilken utsträckning de nämner undervisning utomhus. Kurs-och ämnesplaner analyseras utifrån en sammanfattning från en annan forskningsstudie och två dominerande kunskapsideal inom läroplansforskning. Resultatet visar att få textutdrag nämner undervisning i naturen, förutom skolämnen som innehåller mestadels naturvetenskapligt ämnesinnehåll. Analysen inriktades därför på vissa kurs-och ämnesplaner i specifika skolämnen i respektive länder. De skolämnen som analyserades var NO i Lgr 22, finska omgivningslära och norska naturfag. Resultatet är att naturen skrivs fram i minst utsträckning i NO medan den skrivs fram mer explicit i omgivningslära och naturfag. Slutsatsen är att omgivningslära och naturfag stämmer bäst överens med sammanfattningen från forskningsstudien som nämndes tidigare. Analyserade kurs-och ämnesplaner har starka kopplingar till en kunskapssyn som värdesätter ämnesspecifika kunskaper inom skolan. Det finns färre antal delar som liknar en kunskapssyn som fostrar elever till att navigera i ett globaliserat informationssamhälle i snabb förändring.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om sin undervisning i naturvetenskap och vad som skapar en trygg undervisningsmiljö. Förskolan ska erbjuda alla barn trygghet och lustfyllda undervisningsmöjligheter. För att uppnå syftet med studien har kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma förskollärare genomförts. Samtliga informanterna har tillgång till inomhus-, gårds- och skogsmiljöer, i varierande utsträckning och kvalitet. Förskollärarna har bidragit med sina tankar och erfarenheter angående naturvetenskapsundervisning i en lämplig och trygg lärmiljö. Studiens centrala resultat har analyserats med hjälp av teorin om känsla av sammanhang, KASAM som är både ett hälsofrämjande och inkluderande förhållningssätt. KASAM innefattar tre begrepp:begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En undervisning som kan möjliggöra att barnen upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för kunskapsområdet, främjar lärandet. Resultatet av min studie visar att samtliga informanter anser att naturvetenskapsundervisning bör utgå från barns intresse och att den gynnas av varierande lärmiljöer. Kunskapsinhämtningen stärks då barn själva får undersöka och upptäcka med sin kropp och sina sinnen samt diskutera och ta reda på mer utifrån sin nyfikenhet. Barnen behöver vara delaktiga i undervisningen och skapa sig egna erfarenheter genom att prova på och utforska tillsammans med en förskollärare/pedagog som genom sitt engagemang och nyfikenhet främjar barnets intresse.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare kan utföra deras undervisning som möjliggör att elever utvecklar deras tänkande i geometri. Den syftar även till att undersöka lärares upplevelser av möjligheter och begränsningar med utomhus– och inomhusundervisning i geometri. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer och observationer av två verksamma lärare på lågstadiet. Den insamlade datan har analyserats utifrån en induktiv och deduktiv analys där Van Hieles teori har använts. Teorin består av olika nivåer av tänkande i geometri. Resultatet visar att Van Hieles nivåer behandlas av lärarna både inomhus och utomhus, vilket därmed möjliggör att eleverna utvecklar deras tänkande i geometri både inne och ute. Möjligheten att arbeta praktiskt och förena teori och praktik på en större yta är fördelar som lärarna upplever med utomhusundervisning i geometri, å andra sidan begränsar organisationen lärares möjligheter att genomföra detta. Tryggheten som klassrummet erbjuder är den främsta fördelen som lärarna upplever, dock finns det risk att elever i svårigheter blir utpekade på ett sätt som inte hade visat sig ute. Slutsatser som har dragits är vikten av att arbeta praktiskt utomhus samtidigt som störningsmoment kan ta uppmärksamhet från undervisningen. Det kräver att lärare tillsammans med sina elever arbetar fram förhållningsregler på platsen för att lyckas skapa sitt uteklassrum.

Samtidigt som barn blir allt mer stillasittande är inte heller förskolläraresundervisningsuppdrag tydligt i den naturbaserade närmiljön. Trots kunskap omutevistelsens positiva aspekter på barns utveckling saknas det en bild av hur svenskaförskollärare applicerar denna kunskap i praktiken. Med syftet att undersöka hurförskollärare nyttjar sin naturbaserade närmiljö genomfördes en enkätstudie där hundrasvenska förskollärare besvarade frågor om hur ofta och hur länge de nyttjade närmiljön,samt varför, vad de gjorde och vilka hinder de såg. Även de didaktiska frågorna när ochvar berördes i enkäten samt hur lång yrkeserfarenhet förskollärarna hade. Resultatetvisade att förskollärare skulle vilja lämna förskolan för att bedriva utomhusundervisningmer frekvent än de gör och att de använder sig av den naturbaserade närmiljön för att fåen varierad lärmiljö. Det framkom en bild av en bred variation på ämnesområden därförskollärare bedriver utomhusundervisning och naturkunskap var det högst frekventasvaret. Det framkom också att personalbrist var en vanlig barriär för att bedrivautomhusundervisning. Studiens slutsats är att det ges uttryck för en didaktisk tankebakom den undervisning förskollärarna bedriver i den naturbaserade närmiljön.Förskollärare tycks ha intresse och kunskap för att bedriva utomhusundervisning menförutsättningarna tillåter inte alltid det, inte minst som följd av den brist på förskollärareoch annan förskolepersonal som finns i Sverige idag. Vidare forskning som fokuserar påatt upptäcka och motverka hinder för att vistas i förskolans naturbaserade närmiljöskulle vara en intressant utveckling.

Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.

In today’s digitalised society we spend a lot of time indoors, kids included, and not as much time outdoors in nature. Thoughts that might appear because of this include what children’s relation to nature looks like and what we as teachers can do to improve this relation. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about teachers’ thoughts and use of outdoor education, and how they view pupils’ relation to nature based on their outdoor education. The method used in this study was to conduct interviews with five different teachers about their work with outdoor education, along with their thoughts and views on it. A thematic analysis was used to extract different themes from the teachers’ interview answers. This analysis resulted in six different themes covering teachers’ thoughts and outdoor education. The results show that outdoor education often consists of group-based activities with a focus on practical work where many senses are activated and stimulated. According to the teachers, the way that they work with outdoor education also contributes to a more positive relation between pupils and nature, by improving their interest, but also by giving a better understanding of the interaction between humans, animals and plants, as well as our connection to them. Based on these findings, it is important that teachers try to use more of this kind of outdoor education to help develop and improve the pupils’ relation to nature, while ensuring a productive and healthy environment. / I dagens digitaliserade samhälle spenderar vi mycket av vår tid inomhus, även barnen, och inte lika mycket tid ute i naturen. Tankar som kan komma upp på grund av detta är hur barns relation till naturen ser ut och vad vi som lärare kan göra för att stärka denna relation. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskaper kring lärares tankar och användande av utomhusundervisning samt hur de ser på elevers relation till naturen utifrån sin utomhusundervisning. Metoden som användes för studien var intervjuer med fem olika lärare kring deras arbete med utomhusundervisning och deras tankar och syn kring det. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys användes för att ta fram olika teman i lärarnas intervjusvar. Denna analys resulterade i sex olika teman kring lärares tankar och utomhusundervisning. Resultaten visade att utomhusundervisning oftast innebär arbete i grupp med fokus på ett praktiskt arbetssätt där många sinnen aktiveras och stimuleras. Detta sätt som lärare arbetar med utomhusundervisning på bidrar, enligt lärarna, även till positivare relationer mellan elever och naturen genom ökat intresse samt förståelse och känsla för samspelet som finns mellan människor, djur och växter. Utifrån det som framkommit ur denna studie är det viktigt för elevers relation till naturen att lärare försöker att använda sig mer av utomhusundervisning, med förutsättning att de jobbar på det sätt som beskrivs.

The following study describes teachers' perceptions of outdoor teaching in English in grades 4– 6. Outdoor teaching involves moving parts of regular teaching to an outdoor learning environment. Aspects that are involved are which teaching methods can be used and if teachers perceive some learning and motivation gains as well as obstacles connected to outdoor teaching. Pragmatic and sociocultural perspectives as well as self determination theory (SDT) are used to describe and interpret the perceptions and reasoning that emerged in the study. As empirical data questionnaires from 40 teachers as well as interviews with 4 teachers were used. Teachers both with and without experience in outdoor education participated in the study. In the study, the teachers' view is that conversational exercises are the work area of the curriculum that can be facilitated primarily through an outdoor learning environment. Teachers also highlighting increased motivation and commitment among students in varied ways of working such as outdoor teaching. Finally, this study showed that one of the main percieved barriers to outdoor education was that the teachers thought it would not be of the same quality as classroom teaching, was perceived as one of the main barriers. In coherence with other, larger studies, this study found that teachers' positive experiences of the students' increased motivation towards varied working methods such as outdoor education. As a difference, larger studies showed teachers’ concerns about not being able to meet, for example, the requirements of the curriculum through outdoor education as well as students fear of and discomfort of nature. / Följande studie beskriver lärares uppfattning om utomhusundervisning i engelska i åk 4–6. Utomhusundervisning innebär att flytta delar av den ordinarie undervisningen till en lärmiljö utomhus. Aspekter som berörs är vilka undervisningsmetoder som kan användas och används, om lärarna uppfattar några inlärnings- och motivationsvinster samt vilka hinder som lärarna uppmärksammar i samband med utomhusundervisning. Pragmatiska, sociokulturella teorier samt Self Determination Theory (SDT) har använts för att beskriva och tolka uppfattningarna och resonemangen som framkommit i undersökningen. Som empiriskt underlag till studien har enkätsvar från 40 lärare samt intervjuer med 4 lärare använts. Lärare både med och utan erfarenhet av utomhusundervisning har deltagit. I studien framkommer lärarnas uppfattning att konversationsövningar är det arbetsområde i läroplanen som främst kan underlättas genom en lärmiljö utomhus. Lärarna pekar också på en ökad motivation och engagemang hos eleverna vid varierade arbetssätt såsom utomhusundervisning. Gällande hinder för utomhusundervisning visar den här studien att lärares oro för att utomhusundervisningen inte skulle hålla samma kvalité som klassrumsundervisning upplevdes som ett av de främsta hindren. Likheterna med större studier är lärarnas positiva upplevelser av elevernas ökade motivation gentemot varierade arbetssätt som utomhusundervisning. Däremot visade större studier snarare på lärares oro för att inte kunna uppfylla exempelvis kraven i läroplanen genom utomhusundervisning samt elevers rädsla och obehag inför naturen, som ett av de främsta hindren för utomhusundervisning.