Anledningar till att digitalisera en verksamhet eller organisation är många. Barcevičius et al., (2019) har visat i att det inom offentlig sektor handlar om att motivera digitalisering genom bland annat kostnadsbesparingar, kostnadseffektiviseringar och effektiva tjänsteleveranser. Nu börjar en del aktörer och forskare argumentera för varför välfärden ska digitaliseras, där ett av de mest drivande argumenten är den framtida demografiska utmaningen. Studier som (Sundberg, 2019a) visar att använda digitalisering inte enbart resulterar i fördelar, i vissa fall ifrågasätts inte digitaliseringen utan den antas vara något som en organisation behöver anpassa sig till. Det här arbetet har använt sig av tidigare forskning inom området “policy enactment” för att dels (i) kritiskt granska olika digitaliseringspolicies kopplade till välfärden samt genom (ii) två studier av hur dessa kan förstås ur ett praktiker-perspektiv. En kvantitativ datainsamling bland vård- och omsorgsaktörer som ses som generella praktiker samt en djupdykning i specifika praktiker genom en kvalitativ datainsamling av två kommuner. Resultaten visar att praktiker prioriterar att erbjuda bättre service till sina patienter och medborgare och att “grand narratives” som ”att vara bäst i världen” inte upplevs som att ge något mervärde i praktiken. Samtidigt är praktiker medvetna om den demografiska utmaningen som Sverige står inför men varje praktiker tolkar utmaningen på olika sätt utifrån sin mer lokala kontext och efterfrågar lösningar baserat på hur de tolkat problemet. Den här uppsatsen drar slutsatsen att det finns flera drivande faktorer till att digitalisera välfärden och offentlig sektor men det är inte nödvändigtvis de faktorer som motiveras i digitaliseringspoliciesen. Det visade sig även att en storstadskommun kan dra lärdomar från en landsbygdskommun och vise versa.

Syftet med denna studie har varit att granska rättssäkerheten i tillämpningen av mål om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen i förvaltningsdomstolarna, med fokus på Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien visar att överklagandefrekvensen har ökat under åren 2013–2018 i alla förvaltningsrätter och att ändringsfrekvensen var 11 procent. Väldigt få mål fick prövningstillstånd i kammarrätterna och i Högsta förvaltningsdomstolen och under en procent av målen fick bifall.Till Förvaltningsrätten i Stockholm överklagades drygt två procent av socialtjänstens avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd, vilket kan jämföras med andelen överklaganden av socialförsäkringsmål som var 43 procent. Av besluten som överklagades fick tre procent av de klagande bifall. En närmare granskning av 100 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm år 2018 visade att störst chans att få bifall har de mål som handlar om vad som är ett behov enligt Socialtjänstlagen. De mål som rör att den klagande själv anses kunna tillgodose behovet eller inte anses medverka i utredningen hade minst chans att få bifall. Förekomst av bevis samvarierade med bifall för båda parter. Vilka de klagande är eller om barn finns i hushållet påverkade inte utfallet och barns behov belystes inte alls. Vilken enhet och domare hos Förvaltningsrätten som dömt i målet samvarierade också med utfallet.Analysen utifrån rättssäkerhet visar att den ur ett formellt perspektiv är hög. De flesta fick avslag och besluten var därmed förutsebara. Rättssäkerheten minskade dock genom utfallets samvariation med vilken enhet och domare som dömt. Ur ett materiellt perspektiv på rättssäkerhet innebar 71 procent av avslagen att den enskilde inte tillförsäkrades en skälig levnadsnivå. Krav ställdes på den klagande som gjorde att bedömningen kom att handla om vad den klagande kunde ha gjort för att tillgodose behovet själv, inte huruvida denne faktiskt kunde det. Detta tillsammans med att högre beviskrav eventuellt ställdes i dessa mål gör att rättssäkerheten ur ett materiellt perspektiv kan ifrågasättas.

Sekulära välfärdskontexter påverkar individer genom att bidra till trygghet och tillit men också genom att minska religiositet. Att tillit till välfärdssystem, medmänniskor eller gud kan härröras från anknytningsmönster har studerats men utlandsföddas tillit i sekulära kontexter har inte studerats utifrån ett välfärdsperspektiv. Föreliggande studie åsyftade att utifrån ett anknytningsperspektiv genom välfärds och religionspriming i kombination med enkäter undersöka om välfärdssystemet kan associeras med trygghet. I en mellangruppsdesign med tre experimentbetingelser avsågs första generationens invandrare (n = 31) jämföras med infödd befolkning i Sverige (n = 98). Huvudresultatet visar ingen signifikant effekt av primingen och att ingen signifikant skillnad erhölls mellan grupperna varken för tillit till välfärdssystemet eller för generell tillit. Resultatet överrensstämmer med den sociala integrationsteorin. Däremot indikerade resultaten att tilliten till välfärdssystemet relaterar positivt till generell tillit och negativt till anknytningsdimensionen ångest. Aspekter som kan tänkas ha påverkat studiens resultat kan vara stort antal bortfall i den utlandsfödda gruppen samt ett stimulusmaterial som inte var tillräckligt omfattande. Framtida studier diskuteras.

Rapporten syftar till att beskriva och problematisera kvalitet i idéburen, social välfärd. Ansatsen är att utmana antagandet att idéburen verksamhet drivs av goda intentioner och därför levererar omsorgstjänster av god kvalitet. Resultatet visar att idéburna organisationer erbjuds en särställning i välfärden tack vare sina särdrag. Genom Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) kan de undgå ordinarie kvalitetskrav, samtidigt som det saknas empiriska belägg för att särdragen leder till kvalitet. Idéburen omsorg är av god kvalitet enligt människors uppfattningar, men inte alltid enligt dess faktiska kvalitetsarbete. Rapporten är en teoretisk dokumentstudie och behandlar tidigare forskning, politiska skrivelser och partnerskapsdokument från IOP i en kommun. Resultatet har analyserats med stöd av Webers idealtyper. Författaren utgår från en kritisk rationalistisk grund och rapporten har två inriktningar. Dels är den en förberedande undersökning om kvalitet i idéburen välfärd, och dels är den en vetenskapsteoretisk reflektion och modellutveckling av Webers idealtyper. Rapporten kan därför läsas utifrån ett intresse för idéburen välfärdsverksamhet men även utifrån ett intresse för vetenskapsteori och metodologi.

Sweden's welfare system has for many years been seen as the absolute safety net in the country, where every person who gets into social difficulties can fall back on the welfare system. Over the past many years, Sweden's welfare system has changed, and more and more people are applying to civil society and its organizations for financial help. One of the organizations that has served as the extended arm of social services is the Church of Sweden and its deacons. The purpose of this study is to create an understanding of how deacons experience the responsibility they take socially and economically in society. At the same time, we want to take a closer look at their thoughts and feelings in the role created by increased responsibility on civil society.In this study, eight qualitative interviews were conducted with deacons who work with people in social vulnerability in Sweden and who, for various reasons, have had to seek financial and material help in the Church of Sweden. In the study, we were able to see how all deacons carry out work that is far beyond their responsibilities, the contributions they make are grants collected through voluntary contributions and taxes paid by their members. Here we have a clear picture of how this actually affects the emotional work of deacons both behind and in front of the stage. The job gets tougher and there is a common feeling amongst the deacons, that they’re not enough for all those who don’t have what many people take for granted, the most basic things, like food or money to pay their bills. The role, responsibility and shortcomings that the deacons have been able to see in social services is also something they feel have affected the relationship between the two. In order to answer our questions, in addition to our qualitative interviews, we have enlisted the help of neoliberalism, concepts from Goffman's dramaturgical theory and Hochschild's emotional work.

Förutsättningarna mellan Sveriges kommuner skiljer sig, till följd av urbaniseringen, alltmer och skapar olika utmaningar och varierande möjligheter att tillhandahålla välfärden, däribland äldreomsorgen som sedan ädelreformen 1992 åligger primärkommunerna. 2019 beräknades cirka en fjärdedel av Sveriges kommuner att gå med underskott vilket resulterar i neddragningar och sparåtgärder inom välfärden eftersom välfärdens nivå används för att balansera budgeten. Trots att andelen äldre i Sverige ökar så visar forskningen att platserna på särskilt boende har minskat sedan 1980-talet och att allt färre äldre får stöd och hjälp i hemmet. Enligt en granskning utförd av Inspektionen för vård och omsorg kan kommunala riktlinjer, för handläggning av bistånd till äldreomsorg, användas som ett sätt att kontrollera kostnader genom att anpassa kriterier och ambitionsnivåer för äldreomsorgen samt genom att minska skillnader i beslut. Justitieombudsmannen har riktat kritik mot kommunala riktlinjer som är oförenliga med gällande rätt och trots att tidigare forskning visar att kommunala riktlinjer används vid handläggning och bedömning av beslut till bistånd av äldreomsorg så är kommunala riktlinjer ett förhållandevis outforskat fält. Syftet med studien har därför varit att förstå vilken funktion kommunala riktlinjer har med avseende på lagstiftningen och tillämpningen samt vilken funktion riktlinjer har för politiker. För att besvara detta har följande undersökts: 1) riktlinjernas utbredning och innehåll, 2) hur politiker motiverar deras tillkomst och hur de skapas och 3) vilken inverkan biståndshandläggare anser att riktlinjerna har på deras beslutsfattande. Tre metoder använts i studien; dokumentgranskning, semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning. Resultatet visar en omfattande utbredning av kommunala riktlinjer som finns i 274 av Sveriges 290 kommuner och att riktlinjerna är politiskt antagna i majoriteten av kommunerna. Granskningen visar att riktlinjerna innehåller vägledande information, om exempelvis lagstiftning och rättspraxis, men det är också vanligt att kriterier för att bevilja insatser eller nivåer för insatsernas omfattning i den aktuella kommunen anges. Resultatet indikerar vidare att riktlinjernas funktion är att överbrygga otydligheten i SoL genom en återgång till byråkratisering. Genom att minska handlingsfriheten syftar riktlinjerna också till att skapa trygghet och möjlighet till politiskt ansvarstagande för nyttjande av kommunala resurser, ansvarsutkrävande i relationen mellan politiker, medborgare och biståndshandläggare samt att kompensera för bristande kompetens. Standardiseringen som görs i syfte att uppnå likabehandling och rättssäkerhet riskerar dock att gå emot intentionen med SoL och den individuella prövningen. Studien synliggör vikten av att nödvändiga resurser investeras i de riktlinjer som skapas så att de utformas för att vara lagenliga, rättssäkra och tillgängliga men att förutsättningarna för detta skiljer sig kraftigt mellan kommuner. En möjlig väg framåt är att Socialstyrelsen eller en annan statlig myndighet ansvarar för att ta fram en mall till riktlinjer som kontinuerligt uppdateras med aktuell lagstiftning och rättspraxis. Sammanfattningsvis visar studien att riktlinjer har en utbredd inverkan på biståndshandläggarnas beslutsfattande. Riktlinjerna får därigenom en central roll i tillämpningen av välfärden med en inverkan på enskilda äldre och det bistånd som beviljas. / Cutbacks and austerity measures were in 2019 estimated in a quarter of the Swedish municipalities because of financial deficit. Due to the urbanization the conditions of the municipalities vary creating different challenges and possibilities to provide for the necessary welfare service such as elderly care. Despite a growing population of elderly previous research shows a decline in residential homes since 1980 as well as a decrease in caretakers receiving home help service. According to an inspection of the Health and Social Care Inspectorate (Inspektionen för vård och omsorg) local policy guidelines, for elderly care assessment, are being used to reduce the dissimilarities in decision-making within the municipalities’ and to control the financial costs by adapting criteria’s and care limits for the needs assessment. Critic has by the Swedish Ombudsman been directed towards municipal guidelines for not being in accordance with the law and case-law. Despite previous research indicating usage of municipal guidelines in the need’s assessment and decision-making process, municipal guidelines are still a quite unexplored field. The aim of this thesis is therefore to understand the role of municipal guidelines, for elderly care assessment, with regard to the law and the application of the law as well as the role municipal guidelines play according to politicians. In order to achieve this the following has been examined: 1) the spread and content of the municipal guidelines, 2) the creation and political motives for establishing the guidelines and 3) how the care managers view their impact on the decision-making process. The methods used are semi-structured interviews, a survey, and a documentation review. The result shows that municipal guidelines are politically established, that they are widely spread and can be found in 274 out of 290 Swedish municipalities. According to the survey the guidelines contains guidance of law, case-law and the like, as well as criteria’s and limits for the needs assessment and decision-making of elderly care service. The result indicates that the role of the local guidelines is to compensate for the ambiguity of the social Services Act (socialtjänstlagen 2001:453) by reinstating bureaucracy. By limiting the discretion, the guidelines aim to compensate for the lack of competence as well as creating certainty and enable political responsibility for the usage of municipal resources as well as accountability between politicians, care managers and citizens. By standardizing, the aim is to achieve equality and legal certainty despite risking the fundamental intentions of the social Service Act as a framework law designed for individual needs assessment. This study makes the need for investing necessary resources into creating guidelines more visible for them to be lawful and ensure legal certainty as well as accessible. The conditions, however, vary noteworthy between the municipalities. As a solution, the National Board of Health and Welfare, or some other authority, could be held responsible for developing a national guideline, regularly up to date and based on current law and case-law. In summary the study shows that municipal guidelines have a widespread impact on the decision-making of the care managers. The municipal guidelines thereby have a central role in the application of the law with the consequence of a noteworthy impact on the individual elderly and the help warranted as a consequence.

This study explores how municipalities in Sweden interpret and apply the Social Services Act in their provision of eldercare, specifically in their original place of residence, which has been their responsibility since the 1992 elder care reform. Despite a national ambition for equal eldercare provision, municipalities have significant flexibility in shaping their own guidelines based on local conditions. The study contains a content analysis of 23 communal guidelineswhich were selected based on the municipalities’ size, geographic location, and population patterns. The guidelines were analyzed using Max Weber's concept of bureaucratization and identity theory. Notably, a significant proportion of the analyzed guidelines contain explicit time intervals for the home care interventions that are typically provided within the municipality. The study's key findings highlight substantial variations in these interventions across municipalities, encompassing differences in the types of interventions offered, as well as variations in their frequency and designated time intervals. It is reasonable to assert that the variations in home care interventions identified in this study bear significant consequences for older adults that seek home care, depending on their municipality of residence. This paper highlights the significant importance of guidelines in shaping the variations in home care services across different municipalities. It also seeks to promote further research and encourage broader discussions on the governance of eldercare in Sweden.

This thesis aims to conduct a market analysis of the Swedish grocery retail market, with a primary focus on the current market competition and strategic choices. The market analysis is done in order to investigate whether insufficient competition is a contributing factor to the high food prices today. Furthermore, the essay aims to identify and evaluate the strategies used by market players. The market analysis has been conducted by using the Structure-Conduct-Performance model as a theoretical framework to map out and analyse the market's structure, strategy, and outcomes. Over the past year, the prices of groceries have increased drastically, resulting in significant media coverage of the market. The high prices, combined with the timeliness of the topic, justifies the choice of the essay’s subject. The methodology used in the essay is a combination of qualitative and quantitative methods. The market structure is analysed for two different years, 2012 and 2021, in order to enable the evaluation of the firms’ strategic choices. In the thesis’ conclusion, it is stated that the Swedish grocery retail sector is an oligopoly market with high market concentration, where the three largest firms account for 90 percent of the market shares. The market structure is a result of the underlying demand and the barriers of entry identified in the thesis. The strategies processed in the thesis are vertical integration, customer bonus systems, mergers and acquisitions, and price strategies. The evaluated strategic choices of the companies are deemed effective for increasing their market power, while also inhibiting competition and making market entry difficult. Because of this, the market outcome is considered not to be fully functional from a welfare perspective. Furthermore this study allows the assumption to be made that the current competitive situation is a contributing factor to today's high food prices. / Uppsatsen syftar till att göra en marknadsanalys av svensk dagligvaruhandel, med stort fokus på den rådande konkurrenssituationen. Detta görs för att utreda huruvida bristfällig konkurrens är en bidragande orsak till dagens höga matpriser eller inte. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga samt utvärdera de strategier som marknadens aktörer använder sig av. Marknadsanalysen har genomförts med Structure-Conduct-Performance-modellen som teoretisk grund för att kartlägga samt analysera marknadens struktur, strategi och utfall. Priserna på dagligvaror har under det senaste året ökat drastiskt, vilket har resulterat i att marknaden har getts stort medialt utrymme. De höga priserna i kombination med ämnets aktualitet motiverar valet av uppsatsämne. Metodvalet i uppsatsen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Marknadsstrukturen undersöks för två olika år, 2012 och 2021, med anledning att möjliggöra utvärdering av aktörernas strategival. I uppsatsens slutsats konstateras det att den svenska dagligvaruhandeln är en oligopolmarknad med hög marknadskoncentration där de tre största aktörerna står för 90 procent av andelarna på marknaden. Marknadsstrukturen är ett resultat av den grundläggande efterfrågan som finns, samt de etableringshinder som identifierats i uppsatsen. De strategier som behandlas i uppsatsen är vertikal integration, kundbonussystem, fusioner och förvärv samt prissättningsstrategi. Dessa strategival utvärderas som effektiva vad gäller utökandet av aktörernas marknadsmakt, samtidigt som de hämmar konkurrens och försvårar för nyetablering på marknaden. Detta leder till att marknadens utfall inte ses vara helt välfungerande utifrån ett välfärdsperspektiv. Efter genomförandet av denna studie görs dessutom antagandet att den rådande konkurrenssituationen är en bidragande orsak till dagens höga matpriser.

Tidigare studier har noterat att svenska folkets motstånd mot fördjupad europeisk integration kan härledas från deras värnandet av välfärdsstaten. Ytterligare studier har funnit att prioriteringen av vissa mänskliga värderingar leder till att individen värderar välfärdsstaten i högre utsträckning. Denna undersökning gör ett försök att bredda förståelsen för hur prioriteringen av vissa mänskliga värderingar kan påverka individen att antingen ha en gynnsam eller ogynnsam syn på välfärdsstaten, och som därmed påverkar individernas stöd för fördjupad europeisk integration. Detta görs genom att använda Schwartz värderingsteori för att initialt skilja mellan Self-transcendence värderingar och Self-enhancement värderingar och analysera deras direkta effekt på stödet för fördjupad europeisk integration. En andra analys görs för att mäta de indirekta effekterna av mänskliga värderingar, kanaliserad genom attityder till välfärdsstaten, på stöd för fördjupad europeisk integration. Data för denna undersökning består av sekundärdata från ESS omgång 9 och använder ett urval av svenska respondenter på N=1474. / Previous studies have noted that swedish opposition to further European integration can be derived from their emphasis on and the importance they place upon the domestic welfare state. Further studies have shown that the prioritization of certain human values will lead the individual to regard the welfare state in a higher respect. This paper will make an attempt to broaden the understanding of how the prioritization of certain human values can influence the individual to have a favorable or unfavorable view of the welfare state, and therefore effect the individuals' support for further European integration. This is done by utilizing Schwartz value theory to initially distinguish between Self-transcendence values and Self-enhancement values and analyze their direct effect on support for further European integration. A second analysis is performed to measure the indirect effects of human values channeled through attitudes to the welfare state on support for further European integration. The data for this paper consists of secondary data provided by ESS round 9 and uses a selection of swedish respondents with a N=1474.

The introduction of the European union’s pillar of social rights has marked a new chapter in EU social policy. The social policy of the union has been seen to affect the national welfare state of its members causing convergence between member states. Given that welfare politics is a salient issue of the electorate, this thesis aims at finding out what type of welfare regime is most prevalent in EU social pillar policy in order to identify the direction the EU is pushing its member states. By using a content analysis to examine policy initiatives within the scope of the social pillar through the lens of the theoretical framework of Esping-Andersen’s three worlds of welfare regimes, this thesis identifies a considerable prevalence of a social democratic welfare regime. Especially given the sizeable occurrence of universalism and defamiliarization in the analysed material. This shows that policy convergence between the member states will entail a considerable role of the state, universal welfare services and promoting female participation in the labour market.