<p>Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben.</p><p>Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare?</p><p>Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen:</p><p>♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital?</p><p>♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna?</p><p>♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?</p>

<p>Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:</p><p>•en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,</p><p>•artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,</p><p>•den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå.</p>

<p>This essay focuses upon the Kivik monument and its conservation difficulties, since its discovery at 1748 until modern time. The Kivik monument is found in southeast of Scania, and dated within the Bronze Age period. The perspective of the conservation on the monument has merely been on the monuments inner cist of stone and the rock carvings on the cist-slabs. When the monument was first archaeological examined at 1931, its sizeable cairn (75 m in diameter) had almost vanished and the cist was sheltered by a casing of concrete and metal roof. Between 1932 and 1933 the monument has undergone a large-scale restoration, and this criticized restoration resulted in a low antiquarian value with the responsible authority. With a low antiquarian value, the protection of ancient monuments by national laws is nearly none and the interest by responsible authority is insignificantly. This has lead to substandard preservation of the monument and its surrounding area. By comparing the Kivik monument with the monument Ales stones, who undergone equal restorations, I discovered that Ales stones is still considered an intact ancient monument with a high antiquarian value with the responsible authority and therefore in a good state of preservation. This is probably a result of that the restorations of the Kivik monument contain none authentic material as concrete and its museological construction, which Ales stones is not and therefore perceived as a genuine ancient monument.</p>

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt. Genomförande: Initialt konstruerades en begreppsapparat, ur teori från vitt skilda discipliner, som sedan genom tolkning av en rad intervjuer med relevanta aktörer utvecklades. Resultat: De immateriella värden som tillförs en möbel genom design kan förstås med hjälp av två huvudkategorier: estetiskt och socialt värde. Dessa värdens tillblivelse kan i huvudsak förstås som en social konstruktion uppburen av en rad aktörer i en värdekonfiguration. En historia konstrueras och ger möbeln ett värde. Kunskap har central betydelse för konsumentens/nyttjarens värdeupplevelse. Resultatet torde ha stor generalitet i form av dess språkbildande karaktär. / Background: In the competition for the consumer of tomorrow it is not likely going to be enough to deliver material value. Companies will have to offer immaterial values through experiences. One way of doing this is by the design of the product. The relevance is emphasised further as there is little research available regarding immaterial value creation and design. Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with understanding for how design can add immaterial value to a product. Research method: Initially a number of concepts were constructed out of theories originating in widely different theoretical fields. These concept were then evolved by interpretation of a number of interviews with relevant actors. Result: The immaterial values that are added to a piece of furniture by design can be understood with the help of main categories: aesthetic and social value. The creationof these values can to a large extent be understood in the terms of a social construction carried by a number of actors in a value configuration. A story is constructed which give the piece of furniture value. Knowledge is of great importance for the value appreciation of the consumer/user. The result should have great generality as it is of a concept creation quality.

Datum: 2010-06-03 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300) Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Titel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning? Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic Handledare: Riitta Lehtisalo Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen? Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde? Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar. Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde

The environment has become an important part in people´s lives, and in today´s society stakeholders demands have increased upon companies when it comes to sustainability reports. How these sustainability reports are designed depends on whom it’s for, laws and regulations, and the companies own norms and values. The purpose of sustainability reports is to measure, monitor and compare a company´s enviromental impact. It’s not only about integrating economics, but also enviromental and social standards together to get both financial and competitive advantages. Sustainable Value method is a new model and is the first real method that can be used to evaluate a company´s resources, both financial, social and enviromental to a sustainable value.This model is used to compare the resource efficiency between companies. In this thesis, a documentary study with an experimental approach has been made.Sustainability reports from six selected companies (in the engineering and forestry sector) have been investigated with respect to their accounting for carbon dioxide, and an experiment using the method “Sustainable Value Approach” was subsequently performed. The purpose of this study was to examine the usefulness of sustainability reports by using the Sustainable Value methodology. As a bonus, we determined how effective the six firms used their carbon resources, in monetary terms. We found out, that all sustainability reports have been useful to make calculations under the Sustainable Value methodology. Only Atlas Copco gave a positive sustainable value (SV),which means that only Atlas Copco has generated higher returns with its carbon emissions compared to our benchmark had with the same emissions. / Miljön har blivit en viktig del i människans liv och i dagens samhälle har intressenternas krav på företagen ökat när det gäller miljöredovisningar. Hur dessa hållbarhetsredovisningar utformas beror på vilka intressenter de vänder sig till, lagar och regler samt egna normer och värderingar. Syftet med hållbarhetsredovisningar är att mäta, bevaka och jämföra ett företags miljöpåverkan. Det gäller att företagen kan integrera, inte bara ekonomi, utan också miljö och det sociala tillsammans för att få både ekonomiska fördelar och konkurrensfördelar. Sustainable Value metoden är en ny modell och är den första riktiga metoden som kan användas för att värdera ett företags resurser, såväl ekonomiska som sociala och miljörelaterade till ett hållbart monetärt värde. Denna modell används för att kunna jämföra resurseffektivitet mellan företagen. I arbetet har en dokumentstudie med experimentiell ansats gjorts. Hållbarhetsredovisningar från sex utvalda företag (inom verkstad- och skogsbranschen) har undersökts med avseende på redovisning av koldioxidutsläpp. Experiment med en metod Sustainable Value –metoden har därefter utförts. Studiens syfte har varit att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är vid en beräkning av Sustainable Value. Som bonus på arbetet får vi (genom Sustainable Value –metoden) reda på hur effektiva företagen är på att nyttja resursen koldioxid. Vi kom fram till att samtliga hållbarhetsredovisningar varit användbara till att göra beräkningar enligt Sustainable Value-metoden. Endast Atlas Copco gav ett positivt hållbart värde (SV), vilket innebär att Atlas Copco har skapat högre avkastning med sina koldioxidutsläpp jämfört med vad vårt benchmark skulle gjort med samma utsläpp.

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att: •en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns, •artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning, •den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material. Tre av dessa intervjuer genomfördes med verksammapersoner inom banksektorn. Resterande intervjuer genomfördes med sakkunniga personerinom studiens ämnesområde, varav en revisor och en redovisningsexpert. Resultat och slutsats: Resultatet visar att de flesta av värderingsmetoderna i IAS 39 som harundersökts i studien är mer lämpliga än de i SFAS 157. Vidare visar studien att definitionenav verkligt värde i IAS 39 är att föredra framför definitionen i SFAS 157. IAS 39 erbjuder idagsläget en viss flexibilitet som i viss mån ger utrymme för företagsspecifika värderingar.Denna flexibilitet är uppskattad av samtliga respondenter men skulle kunna utvidgas något föratt bättre återspegla bankernas affärsmodell. Definitionen i SFAS 157 skulle dock leda tillmindre företagsspecifika inslag och därmed begränsa möjligheten att redovisa relevantinformation om bankernas ekonomiska ställning. / Background and problem: As a step in the process of harmonisation with FASB, IASBstarted a project in 2006 aiming at establishing a common standard for fair valuemeasurement within all IFRS. In the first phase of the project a discussion paper was issued,where the American counterpart for fair value measurement, SFAS 157, was used as a base.One of the standards which to a great extent includes fair value measurement, and therefore isdeeply affected by the project, is IAS 39, recognition and measurement of financialinstruments. Fair value measurement of financial instruments is a complex and widelydebated area which has been actualised specifically during the financial crisis, when a lot ofcriticism has been directed towards SFAS 157. Today the definition of fair value differsbetween SFAS 157 and IAS 39, and organisations around the world have been critical to adirect use of the American definition, since it is regarded as too market oriented. Aim: The purpose of the study is to describe how the practical accounting according to IAS39 could be affected if IASB introduce the measurement methods of SFAS 157, and todescribe the opinions of experts regarding the present way of measuring fair value and howthese are in accordance with the definition and measurement methods of IAS 39 and SFAS157. Method: A qualitative research method has been used, where five interviews were conductedto collect the empirical material for the study. Three of these interviews were made withpersons active in the banking sector. The rest of the interviews were made with experts withinthe subject area of the study, one auditor and one expert in accounting. Result and conclusion: The result shows that most of the measurement methods of IAS 39,which has been examined in the study, are more adequate than those in SFAS 157. The studyfurther shows that the definition of fair value in IAS 39 is preferable to the definition in SFAS157. IAS 39 allows at present a certain degree of company specific measurements. Thisflexibility is appreciated by all of the respondents, but could be further expanded in order tobetter reflect the business model of the banks. The definition in SFAS 157 would, on the otherhand, lead to less company specific measurements and thus limit the possibilities to showrelevant information regarding the economic situation of the banks.

Abstract Title: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting. -A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board. Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market’s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives. Investment properties can either be measured according to the Fair value model or the Cost model. By applying the Fair value model, enterprises get the opportunity to allow internal or external valuers to implement the valuation. Furthermore they can also choose if the fair value should be determined by market price/value or cash flow analysis. Difficulties concerned with the fair value model are that the market value has the tendency to follow inflation-developments and there is a high level of uncertainty in the valuation process. This combined with increased choices, can have negative effects on the qualitative characteristics of accounting; relevance, reliability, comparability and consistency. The International Standards has been implemented in Swedish companies and the first indications of the real estate companies’ choices regarding investment properties can be found in their published consolidated accounts for year 2004, as well as in the semi-annual reports for 2005. Therefore interests arose to find out if it exist any uniform accounting of investment properties among listed as well as non- listed Swedish real estate companies. Has a practice has occurred? and how has the quality of the real estate market’s accounting information been affected by IAS 40 and fair value? Purpose: The purpose of this study has been to state the choices the real estate companies, listed and non- listed, on the stock market, have made in compliance with accounting of investment properties, concerning the principles of valuation, valuers and the basis of valuation. On the basis of this, the possible causes of these choices and the further effects on the qualitative characteristics of the accounting; relevance, reliability, comparability and consistency, has been analyzed with independent auditors perspective on the subject. Method: This study has been carried out partly with a quantitative study of the real estate companies’ financial reports and partly with a qualitative study consisted of interviews with independent auditors. Result and Conclusion: All of the listed Swedish real estates companies have through cooperation chosen the Fair value model, mainly because the component depreciation is considered being a poor alternative. The majority have chosen both internal and external valuers to make the valuations. Through this combination companies can achieve better valuations as well as control and quality safety. All have chosen the cash flow analysis as the basis of valuation. This choice is due to the lack of a transparent market value. Only four of the non- listed Swedish real estate companies in this study, have chosen the fair value model. Due to their size and some loans listed on the market, these companies gain more by being comparable with the listed companies. The qualitative characteristic relevance is considered most beneficial, where reliability is considered least. Comparability and consistency are also considered beneficial, but there are some conditions to be considered for them in order to benefit more in the future. The conclusion can be drawn that there exist a uniform accounting of investment property only amongst listed Swedish real estate companies. Thereby a practice has occurred only amongst them. Since three out of four qualitative characteristics of accounting are considered being beneficial, the conclusion can be drawn that fair value measures have a positive effect on the Swedish real estates market companies’ accounts. / Bakgrund och problem: Alla bolag noterade på en reglerad marknad inom den Europeiska Unionen skall från och med januari 2005 tillämpa gemensamma redovisningsregler, IAS/IFRS standarder, vid upprättandet av koncernredovisningen. I Sverige har även onoterade bolag fått möjligheten att frivilligt tillämpa dessa regler i koncernredovisningen. En skillnad som förekommer mellan tidigare svenskt och ny internationellt regelverk berör redovisningen av förvaltningsfastigheter, vilket framför allt påverkar fastighetsbranschens redovisning. I motsatts till redovisningsrådets rekommendation RR 24 beviljar den nya standarden IAS 40 val mellan olika redovisningssätt. Förvaltningsfastigheter kan antingen redovisas till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med komponentavskrivningar. Vid förstnämnda valet får bolagen vidare välja att låta interna eller externa värderingsmän utföra värderingen. Dessutom får de välja värderingsunderlag, där alternativen utgörs av antingen marknadsvärde eller andra värderingsmetoder som kassaflödesmodeller. Problemen med verkligt värde är att marknadsvärdet tenderar att följa inflationsutvecklingen och osäkerheten i värderingarna är stora. Detta i kombination med utökade valmöjligheter kan i sin tur vara skadligt för redovisningens kvalitativa egenskaper, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Eftersom IAS/IFRS reglerna redan har trätt i kraft finns de första indikationerna på vilka faktiska val svenska fastighetsbolag har gjort gällande redovisningen av förvaltningsfastigheter i bolagens publicerade koncernredovisningar för år 2004 samt i delårsrapporterna för 2005. Härigenom har intresset väckts berörande om det förekommer en enhetlig redovisning av förvaltningsfastigheter bland svenska noterade respektive onoterade fastighetsbolag? Har en praxis uppkommit, och Hur har kvaliteten av fastighetsbranschens redovisningsinformation påverkats av övergången till IAS 40 och framförallt av införandet av verkligt värde i redovisningen? Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att, efter implementeringen av de internationella reglerna i koncernredovisningen år 2005, undersöka vilka val noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag har gjort vid redovisningen av förvaltningsfastigheter gällande värderingsprincip, värderingsmän och värderingsunderlag. Utifrån detta har sedan de möjliga bakomliggande orsakerna till dessa val samt effekterna på redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet och begriplighet undersökts med utgångspunkt från oberoende kunniga revisorers perspektiv. Metod: Denna studie grundar sig på dels en kvantitativ och dels en kvalitativ undersökning. Den förstnämnda kommer i uttryck genom en granskning av fastighetsföretagens finansiella rapporter och den sistnämnda genom intervjuer med ett antal oberoende revisorer med expertis inom området. Resultat och slutsatser: Samtliga noterade bolag har genom samarbete valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Anledning har framförallt varit att alternativet med komponent avskrivningar är för dåligt. Majoriteten av dessa bolag har även valt att låta både interna och externa värderingsmän utföra värderingen. Genom denna kombination uppnås bättre värderingar, kontroll och trovärdighet. Som värderingsunderlag har samtliga valt kassaflödesmodeller, vilket kan förklaras med att det sker för få transaktioner på marknaden som försvårar den direkta avläsningen av marknadsvärdet. Bland de onoterade bolagen i studien har endast fyra bolag, valt att efterfölja de noterade bolagens handlingar. På grund av deras storlek och marknadsnoterade lån vinner dessa bolag på att bli jämförbara med de noterade bolagen. Resterande onoterade bolag antingen avvaktar eller missgynnas av att byta regelverk. Av de kvalitativa kraven gynnas relevansen mest och tillförlitligheten gynnas minst, Även jämförbarheten och begripligheten blir bättre av redovisningsalternativet verkligt värde men det finns förutsättningar till att dessa gynnas mer i framtiden. Av noterade bolagens enhetliga val och onoterade bolagens varierande val kan slutsatsen dras att det förekommer en praxis endast bland de noterade svenska fastighetsbolagen. Eftersom tre av fyra kvalitativa krav gynnas kan även slutsatsen dras att kvaliteten av den svenska fastighetsbranschens redovisning blir bättre med införandet av verkligt värde.

Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben. Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare? Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen: ♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital? ♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna? ♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?