<p>Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers <em>Världen som Vilja och Föreställning</em> i verket <em>Tragedins födelse</em>. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.</p>

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.

Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers Världen som Vilja och Föreställning i verket Tragedins födelse. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.

Öyvind Fahlström in translation aims to examine how Moderna Museet interpreted Öyvind Fahlström in Manipulate the World – Connecting Öyvind Fahlström; an exhibition that showcased pieces by the postwar artist Öyvind Fahlström together with works by contemporary artists. I understand the exhibition as a ’game of translation’, in which the artworks and the texts connected to Manipulate the World are put in play with previous interpretations of the artist. ’Game of translation’ is a concept that draws on Fahlström’s concept of game, as well as Mieke Bal’s and Susan Sontag’s different understandings on the power dynamics of interpretation. As in the works by Fahlström, Bal and Sontag, the viewer and her interpretations are placed in center of my analysis.  Manipulate the world aimed to ’activate’ Fahlström. Even though the exhibition presented Fahlström as an artist who tried to actively disrupt established narratives, I concluded that the translation of Fahlström presented in and as the exhibition relied heavily on the established history of that same artist. Within the framework of that history, Manipulate the world presented two relatively new readings of Fahlström’s art: they highlighted the presence of colonial and postcolonial criticism in Fahlström’s production and launched an understanding of the artist’s variable paintings as political models.

No description available.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna.Vi valde att förverkliga Facebook’s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp.Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket. / In our thesis we wanted to examine whether it was possible to realize a virtual function from the social network Facebook, and see if the initial purpose of the function would have the same result in the physical reality like as in the virtual world. Thus, we wanted to take anexisting Facebook feature and create a physical interpretation of it. We chose to create the Like button because we felt that the small function has a significant impact on and to the social network, but also because it’s increasingly being used in real situations such as for marketing purposes. Based on this, we created two physical prototypes, a lo-fi mockup version and a hi-fi prototype.The results showed that it was possible to create a physical form of a virtual Facebook function and the initial purpose was the same even in the physical world. However, the prototypes did not achieve the same results in the physical reality because it didn’t affect people's social behavior in the same way as in the social network.

<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p> / <p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return. / Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.

I världen idag krävs det en samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga rummet för att driva innovation framåt, öka ekonomiska tillväxten samt vidareutveckla samhället. Det finns även en lagstiftning som menar att forskningsresultat vid svenska akademier skall komma till nytta i samhället, men detta uppfylls inte enligt ett flertal källor. Denna rapport syftar därför till att undersöka hur akademi och näringsliv ska samverka, för att öka värdeskapande och nyttiggörande av forskningsresultat i Sveriges näringsliv. Till grund för rapportens analys och slutsats så finns dels teori kring begreppen värdeskapande och samverkan, men även ett empiriskt underlag baserat på intervjuer med personer från respektive aktör. Svårigheterna som lyfts från det empiriska underlaget är kopplade till att samverkan sker för sent i processen att gå från forskningsresultat till färdig implementerad produkt, vilket lett till olika förväntningar på vad värde är samt inte gett aktörerna de förutsättningar som behövs för att lyckas med nyttiggörandet av forskningsresultaten. Vidare menar båda aktörerna att de kulturella skillnader som finns sinsemellan inte är lätta att överbrygga, vilket är varför en plattform där båda aktörerna verkar presenteras som en lösning. Detta skulle enligt båda parterna underlätta kontakten sinsemellan samt agera som väg mellan den akademiska världen och näringslivet. Vidare önskar båda aktörerna att det skulle vara mer meriterande att ha erfarenhet från båda aktörerna, och att detta skulle värdesättas mer än det gör idag, för att uppmuntra personer att få erfarenhet från aktörerna för att sedan underlätta samverkan. Båda parterna efterlyser också en större kontinuitet i kontakten mellan akademi och näringsliv, vilket dock problematiseras genom att det kan hota den fria forskningen som är viktigt för några av de personer som intervjuats för denna rapport. Sammanfattningsvis är aktörerna överens om att detta är ett viktigt ämne för Sveriges konkurrenskraft i världen och att en ökad transparens och kommunikation skulle vara värdefullt för samverkan, och därmed förhoppningsvis kunna öka nyttiggörandet av forskningsresultat i Sveriges näringsliv.

Denna studie har syftat till att utveckla en förståelse för hur estetiska lärprocesser kan påverka elevers upplevelse av och förhållande till frågor som berör den ekologiska krisen, där en klass gymnasieelever har fått genomföra individuella konstnärliga projekt utifrån en egen vald ingång till det övergripande temat “miljöfrågor”. De har utfört gestaltningar i olika material, bland annat genom skulptur i lera, sömnad med återvunna kläder och målning med akrylfärg, och de färdiga verken har sedan visats upp dels på gymnasieskolan men även på Konstfacks Vårutställning 2022. Studien har intresserat sig för vad som kan ske i “mötet” mellan miljöfrågor och bildämnet, och hur de specifika egenskaper som bildundervisning har att erbjuda kan bidra till en fördjupad relation till någon aspekt av den ekologiska krisen. Dessa specifika egenskaper beskrivs med hjälp av begrepp hämtade från Gert Biesta, som menar på att bildundervisningen erbjuder tre olika “kanaler” för att vara i dialog med världen: nämligen huvudets, hjärtats och handens arbete. Dessa begrepp används för att beskriva hur eleverna, såväl kroppsligt som sinnligt, hamnar i ett kännande för världen och en vilja att befinna sig i den som (vuxet) subjekt. Deras känslor gentemot Jorden beskrivs även utifrån begreppet Earth emotions, som myntats av Glenn Albrecht. För att få syn på elevernas upplevelser har data samlats in i form av ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats, samt fältanteckningar. Frågeställningarna som har undersökts är: Vad framträder i de deltagande elevernas utsagor om deras upplevelser av att bearbeta sina tankar och känslor kring den ekologiska krisen genom estetiska lärprocesser inom bildämnet? och Hur uppger de att bearbetningen bidrar till deras förståelse för och upplevelse av de miljöproblem vi står inför? Den tematiska analysen som genomfördes på det insamlade materialet visade bland annat på hur de estetiska lärprocesserna erbjöd möjligheter att knyta an till Earth emotions och miljöproblem som annars var svåra att relatera till eller att orka tänka på, och hur elevernas ökade engagemang för sina valda områden ledde till att de ville skapa förändring, dels av sin egen livsstil men också påverka andra. Resultaten visar på vilken roll bildpedagogik kan ha i förhållande till miljöfrågor, med fokus på hur det kan erbjuda eleverna en kontext för att bearbeta sina personliga känslor och tankar kring miljön och sin plats i världen.