The essay is about what information that reached the Swedish people through Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the reader knows what the events is about. The events follows a chronological order, which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to review the information that was published in the newspapers the days before and after the events. The essay also focuses on a comparison between the two newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information and that there were no political difference between what information they published.

No description available.

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen: 1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen. Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov. I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.

No description available.

Under andra världskriget förde Sverige neutralitetspolitik, något som landet fått kritik för, både ut- och inifrån. Det är lätt att i efterhand kritisera beslut som tagits då utkomster för dessa beslut redan är kända, men hur resonerade den dåvarande samtiden kring politiska beslut då dess utkomst inte kunde förutspås? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tre halländska tidningar resonerade kring den svenska utrikes- och försvarspolitiken under åren 1938-1939. Citat ur de tre tidningarna Hallandsposten, Halland och Hallands Folkblad, som valdes med bred partitillhörighet i åtanke, har plockats och analyserats i en argumentationsanalys och därefter kategoriserats utefter Klas Åmarks gruppering innehållandes sex linjer. Uppsatsen har inkluderat frågor rörande medlemskapet i NF, Åland, nordiskt samarbete, militär upprustning och tyskt inflytande över svensk press.

World War II is one of the largest historic events that we learn about in schools today. The war ended 75 years ago which means that we are left with stories, books and old news papers for information. Sweden was not an acting part in the war, it was declared neutral. Therefore, because of my interest in world war II and journalism, I want to investigate what certain news papers said about Hitlers actions a year before the invasion of Poland when world war II began. From earlier reserach I will discuss the paper Aftonbladet and in my own research I will investigate my local news paper Hallandsposten.

No description available.

Previous studies have reached interesting conclusions regarding Swedish school policy during World War II. This paper brings a new perspective to this complex and multifaceted subject – to study how the union paper Svensk Lärartidning (the Swedish Teachers’ paper) reported on the impact of National socialist practice in school as an institution, both in Germany and Norway during the years 1940–1945. The analysis is based on Anthony Giddens structuration theory using the three dimensions: domination, legitimation and signification. The reports in Svensk Lärartidning highlight the institutional changes and consequences within the school, but the reports omit an important part: that the ideological content of Nazism led to the expurgation of Jewish teachers and students, which in turn had a major impact on German school as an institution. This study shows that Swedish elementary school teachers who followed Svensk Lärartidning reports can be considered to have had a directly negative view of Nazi school practice. It cannot, however, be assumed that Svensk Lärartidning reports influenced the Swedish elementary school teachers to take a negative view of Nazism based on its ideological meaning.

This study compares Erik Goos’s memories of World War I to what two Swedish school books in history, Historia 1b and Möt historien 1b, write about the war. Erik was born in Germany in the year of 1900 but moved with his family to Sweden as a young boy. At the age of 15, Erik got an apprenticeship at a German clothesdealer in Rödding. 1918 was the year Erik got summoned to the military service which meant he never really got out to war until the war was over. What he did experience was the November Revolution in Germany towards the end of the war. The text books used in Swedish high school describe the events of the war chronologically in a way that is easy to survey. Because of the limited space in the school books there is less focus on the individual person and more of an overview of the whole war and its consequenses. Möt historien 1b is slightly more nuanced in its contents than Historia 1b. Möt historien 1b includes material from several different sources, for example letters from individuals who fought in the war. A story as the one told by Erik is a great example of a source that the Swedish curriculum would do well to integrate into their history lessons.

Den här uppsatsen behandlar ämnet luftskydd i Uppsala under det andra världskriget. Att försvara den civila befolkningen från luftanfall skulle visa sig vara högt prioriterat hos lokala beslutsfattare. Men även om städer i mångt och mycket fick organisera sina egna utrymningsplaner, även om byggandet av skyddsrum var en kostnad som de flesta fick stå för själva, så fanns det övergripande statliga bestämmelser som gällde alla.  I Uppsala var en av de stora politikerna under perioden en man vid namn Axel Johansson som identifierade sig som liberal. Förutom att han under en längre tid suttit på flera tunga positioner både på kommunal och länsnivå, var han även delägare och chefredaktör för en av stadens största tidningar, den liberala Upsala nya tidning. Med hjälp av tidningen har vi en unik möjlighet att dels följa den lokala uppbyggnaden av Uppsalas luftskydd, dels få en djupare förståelse för vad Johansson själv ansåg om kriget och hur han tyckte att Sveriges roll skulle se ut. Dessutom får vi en inblick i hur lokalpolitiska liberaler ansåg att den svenska staten, med Socialdemokraterna i spetsen förtar städers förmåga att försvara sig själva. Samtidigt som de tar politiska beslut för att hålla sig på god fot med tyskarna. Dessa beslut kan eventuellt ses som kontroversiella idag, men för tidpunkten var dessa beslut förmodligen det bästa, både för landet och för Uppsala.  Historian om skapandet av det som senare skulle bli det svenska civilförsvaret, är något som ofta förbises inom den svenska historieskrivningen. Att få en djupare förståelse för hur det växte fram på en lokal nivå, är nyttigt för kunskapen om hur vi som samhälle ska möta framtida kriser.