I denna studie har ett spårande och tolkande i utvalda böcker av Astrid Lindgren skett med hjälp av historiebruk. Syftet var att ta reda på hur och om dessa tolkningar av historiebruket kan användas i historieundervisningen. Studien riktar sig mot historieämnet på gymnasieskolan. Tolkningarna av historiebruket utgår från en historiebrukstypologi där likheter mellan verkliga händelser och händelser i barnböckerna spåras. Resultatet av undersökningen visar att det genom tolkningar av historiebruk går att spåra händelser i den verkliga historien kopplat till totalitarism i barnböcker skrivna av Astrid Lindgren. Resultatet visar också att med stöd av läroplanen för gymnasieskolan är undervisning med denna typ av tolkningar möjlig. Tolkningarna av berättelserna kan fungera som ett stöd för lärare i gymnasieskolan som har för avsikt att använda sig av denna metod.

The purpose and aim of this study was to examine, identify and account for general understandings and expressions of grief in family members of dead First World War servicemen. The study found its theoretical framework in Jay Winter’s term ”languages of mourning” and his hypothesis that First World War commemoration mainly drew on ”traditional” rather than ”modern” themes and languages, as expressed in his book Sites of Memory, Sites of Mourning: The Great War in European Cultural History. The study used a qualitative method of text analysis and compared its findings to previous research. The source material used in the study was reports on headstone inscriptions and texts from the Commonwealth War Graves Commission. The epitaphs used in the study were from three different British war cemeteries. The main findings of the study is that the languages of mourning used in the epitaphs mainly were traditional rather than modern, in Jay Winter’s terminology. Much like Winter argued, the most common themes and thus langauges of mourning are those of ”religion” and ”memory” or ”sentimentality.” Unlike Winter, however, this study also found the use of ”personal details” about the dead or their families to be of common usage. Explicit expressions of grief or patriotism were, however, less common.

No description available.

Syftet med den här studien är att diskutera och analysera hur den gotländska pressens opinionstexter skrev om nazisternas attack på Kreta år 1941, samt försöka se hur nyhetsurvalet av de svenska TT-artiklarna har påverkats av de politiska ideologierna hos var och en av de tre aktuella dagstidningarna. Vilka aktörer får komma till tals i dessa artiklar, samt vilken TT-källa har de använt? Följde Gotlandspressen statens nationella direktiv kring neutral presspolitik, och var de försiktiga med att öppet kritisera kriget, och nazisterna under Slaget om Kreta? Studien har skett genom en metodtriangulering, med en kortare kvantitativ studie av samtliga nyhetsartiklar som lyfter Kreta i någon utsträckning under perioden 20 maj till 6 juni 1941. Samt en kvantitativ studie med kritisk diskursanalys som fokus, för att se hur och om de gotländska dagstidningarnas opinionstexter lyfter Kreta, och potentiell jämförelse med Gotland som också är en ö i ett innanhav, samt svara på frågan om den gotländska pressen följde de nationella riktlinjerna utfärdade som inskränkte på den svenska yttrandefriheten. Vågar tidningarna kritisera kriget? Studiens resultat visar att den gotländska pressen i sitt nyhetsurval har ett övergripande västerländskt tillvägagångssätt när de valt ut TT-artiklar, den enda tidningen som valde den nazistiska nyhetsbyrån DNB var den högerkonservativa tidningen Gotlands Allehanda, som ändå visade på pronazistiska tendenser. I fallet med de olika opinionsartiklarna så var det tydligt att även här var Gotlands Allehanda mer pronazistisk, men alla de tre tidningarna följde den svenska neutralitetspolitiken, de få gånger som kritik mot nazisterna framställs så är den subtil, och försiktig, antagligen med rädsla för att publiceringen skulle stoppas. Parallellen Gotland - Kreta har därför enbart gjorts i samband med ett varningens finger. Kan det hända där – kan det hända här.

Between 1915 and 1918, the Swedish Red Cross organised transportation and exchanges of prisoners of war between Russia, Germany, and the Austro-Hungarian Empire. During 1917, some particularly sick prisoners were sent to Norway and Denmark to be hospitalised. This paper studies the aid effort to prisoners of war by the Swedish Red Cross during World War One by studying their work with these prisoner exchanges. By doing this, the study aims to answer the question of how the Swedish Red Cross cooperated with states to conduct exchanges of prisoners of war. This is done through a qualitative method of analysis of the material, during which Nye’s theory of interdependence is employed as a tool for the analysis. The four dimensions of interdependence (sources, benefits, relative costs, and symmetries) are used to generate operationalized research questions and to analyse the results. These transportations were a massive administrative undertaking for the Swedish Red Cross and required cooperation from all involved states to run smoothly. The Russian revolution and subsequent civil war, lack of coal and oil, and animosity between the belligerent nations created problems repeatedly threatening the cooperations. The study concludes that the cooperation was based on administrational work by the Swedish Red Cross together with material, financial and medical contributions from the states. The study also concludes that the main sources of interdependence were the mutual need to exchange prisoners between the belligerent states. For them the main benefit was getting their compatriots back; for the Red Cross and neutral states, it was recognized as a humanitarian actor. The Swedish Red Cross and the neutral states were the more sensitive actors, while the belligerent states were the more vulnerable actors. The cooperation was relatively symmetrical but slightly skewed in the favour of the belligerent states

Mellan åren 1934-1946 pågick en debatt i Sverige om kvinnlig samhällstjänst skulle införas som en frivillig eller obligatorisk tjänst. År 1939 startades Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst som en ideell organisation. Studiens syfte var att undersöka Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst under och kort efter andra världskriget. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys med genusperspektiv. Riksförbundet kvinnlig samhällstjänsts huvudsakliga syfte var beredskap och fostran.  Grundtanken var en frivillig tjänst för unga kvinnor, mellan 17–25 år, med en teoretisk och en praktisk del med arbete på landsbygden hos överbelastade husmödrar. Tjänsten hade tydliga nationalistiska drag och skulle verka för landets gemenskap. Initiativtagaren för Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst var  Nora Torulf som hade kopplingar till flera nazistiska rörelser. / Between the years of 1934 – 1946 a debate was held in Sweden about whether female civil service should be a voluntary or an obligatory service. In 1939 the National Organization of Female Civil Service started as a voluntary organization. The purpose of the study was to investigate this national organization during and shortly after World War II.  The study was carried out through a qualitative text analysis with a perspective on gender. The organization’s main purpose was mobilization and nursing. The idea was a voluntary service for young women, between 17 – 25 years of age, with one theoretical and one practical part working in the countryside for overburdened housewives. The service had clear nationalistic traces and would help the nation’s community. The originator of the organization, Nora Torulf, had connections to many Nazi movements.

<p>Orsakerna till andra världskriget är väl analyserade och finns berättat om i många verk. Det här arbetet applicerar två klassiska teorier, realism och liberalism på de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ”<em>Causes of War”</em> förtäljer. Syftet med arbetet är att undersöka, om det är möjligt, vilken av två utvalda teorier som bäst förklarar orsakerna <em>till krigen</em> under andra världskriget. Min problemformulering är: <em>Vad har realismen och liberalismen för syn på orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sådana fall orsakerna till andra världskriget?</em></p><p>  För att ge svar på de här frågorna kommer jag att använda mig av en kvalitativ textanalys. Metoden har två syften i arbetet. Det första är att ta reda på vad liberalismen och realismen har för syn på orsaker till krig. Det andra syftet är att utifrån <em>”Causes of War” </em>finna orsakerna till krigen som utspelades under det andra världskriget.</p><p>  De slutsatser jag kommit fram till genom appliceringen av teorierna på orsaker till krig, är att stater agerade utifrån ett realistiskt säkerhetspolitiskt tänk, vilket även bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Det finns dock en spårbarhet av liberalism i orsakerna till varför länderna gick i krig med varandra. De liberalistiska förklaringarna av orsaker till krig har visat sig bestå av kollektiv säkerhet eller ett misslyckande i överstatliga överenskommelser. De realistiska förklaringarna av orsaker till krig utgörs av den egna statens säkerhet gentemot andra stater.</p> / <p>The causes of the Second World War are well analyzed and are described in several literatures. In this study two classical theories, realism and liberalism, are applied on the causes of war described in Stephan Van Everas book “<em>Causes of War”</em>. This essay aims to examine, if possible, which one of the above mentioned theories that best describes what caused the Second World War.</p><p>  Presentation of the problem: <em>What are the causes of war from a realistic and liberal perspective, and how can the theories explain the causes of the Second World War?</em></p><p>In order to answer these questions I use a qualitative text analysis. In the essay this method has two purposes. The first is to find out what realism and liberalism describes as causes of war. The second purpose is to find out, on basis of Stephen Van Everas <em>“Causes of War”,</em> what caused the wars during the Second World War.</p><p>  My conclusion is that states act on a basis of realism when they justify an act of war. This conclusion corresponds with former studies. However, there are also conclusions based on liberalism that describes causes of war between countries. These conclusions constitute collective security and failure of international agreements between states. According to the realist theory, the security of the state versus other states is a possible cause of war.</p>

<p>Faktagranskning: Mats Bergquist, Docent i Statsvetenskap</p>

I augusti 1914 invaderade Tyskland sitt västra grannland Belgien, som förklarat sig neutralt i konflikten mellan centralmakterna och de allierade. Belgarnas försvar byggde på den uttalade politiska viljan att vara neutral och var därför inte kraftsamlat i någon riktning. Tysklands anfall inleddes med en attack på de stora fasta försvarsanläggningarna vid Liège. Försvaret var knutet till de fasta försvarsanläggningarna uppförda 40 år tidigare. Trots relativt små medel och dåliga förberedelser lyckades försvararna göra väl ifrån sig. Nyttjandet av fasta försvarsanläggningar är gammalt men det finns fortfarande mycket lärdom att dra. Den här uppsatsen är en teoribildande fallstudie baserad på kvalitativ litteraturstudie. Därför beskrivs slaget i förhållande till fördelar och nackdelar med nyttjandet av fasta försvarsanläggningar. Jag presenterar också ett försök att dra rimliga slutsatser ur det som inträffat som mynnar ut i en teori. Den viktigaste slutsatsen kan sammanfattas med att fasta försvarsanläggningar kommer bäst till sin rätt när de nyttjas av förband vars uppgift gör dem oberoende av hög rörlighet men ställer krav på hög verkan med kvantitativt liten trupp. De gör sig sämst då involverade med stora fältförband med uppgifter som ställer krav på mobilitet och knappa tidsförhållanden / Germany invaded its western neighbour Belgium in august 1914. Belgium had declared herself neutral in the conflict between the central powers and the allied but was still invaded. The Belgian defence revolved largely around the political will to remain neutral and was therefore ill prepared in either direction. Germany’s first attack struck at the great fortresses outside Liège. The defence of this town was tied to the local forts, which had been erected some 40 years before. The outnumbered defenders with poorly executed preparations were able to perform well against the German might. The use of forts is an old practice in war but there are still lessons to be learned from its utilisation. This study is a theory constructive case study based on a quality text study. Therefore, the battle with its pros and cons of the use of forts are presented in an attempt to derive reasonable conclusions towards the use of fixed fortifications These facts led me to form a foundation of a theory on the usefulness of fixed fortifications.

This essay is about the tactical basic principles as they are mentioned in the Swedish Doctrine for land based operations (2005) and the German side during the battle of Verdun 1916. The purpose of this essay is to clarify whether the used doctrine is appropriate to use on future attrition battles.         This is done by a case study of the German side during the battle ofVerdun. In this case study indicators of the basic principles are then identified and analysed with the starting point at the two questions that the essay is based around.  The essay starts with an introduction where above is attended, in the second part the basic principles, the background to the battle and the battle itself is described. Finally the tactical basic principles are analysed and discussed based on the questions that the essay is based on. In the analysis and the discussion the conclusion is drawn that the tactical basic principles were present on the German side during the battle of Verdun and that they are of a general character and may be applied on both attrition warfare of 1916 and modern battles of attrition. / Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna som de står angivna i Doktrin för markoperationer (2005) och tysk sida under slaget vid Verdun 1916. Syftet med detta är att utröna om doktrinen gällande de taktiska grundprinciperna är generell nog för att tillämpa på ett framtida utnötningsslag. Detta har utförts genom en fallstudie av den tyska sidan under slaget vid Verdun. I denna fallstudie har sedan indikatorer på de taktiska grundprinciperna identifierats, analyserats och diskuterats utifrån de två frågor arbetet utgår ifrån. Arbetet är indelat i en inledning där ovanstående behandlas, en avhandling där de taktiska grundprinciperna och slaget beskrivs. Därefter analyseras slaget utifrån grundprinciperna och slutligen besvaras och diskuteras frågorna. I analysen framgår det att alla de taktiska grundprinciperna som de anges i Doktrin för markoperationer förekom på tysk sida under slaget vid Verdun. Dessa är generella och är aktuella både idag och 1916.