Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized. In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947. Historical actors were then highlighting that the humanities faced several challenges. The study argues that these discussions should be regarded as parts of a renegotiation of the humanities’ social contract. In the context of the war and fundamental societal changes, there occurred a greater pressure than before to mobilize science socially in order to make science appear as a legitimate undertaking. For the humanities, such demands seemed to conflict with their scientific ethos. During the interwar period this ethos was often based on a norm that demanded the drawing of a strict boundary between science and politics. But if they did not mobilize socially, scholars risked getting blamed for being isolated in the so-called ‘ivory tower’. How the humanities could be effectively mobilized in order to satisfy the needs of society while still maintaining their legitimacy in a scientific context emerged as a fundamental problem with no clear solutions. Part of this problem was the exclusion of the humanities from politically hegemonic narratives of society’s development, in contrast to natural and social sciences. Reactions to specific historical experiences and distinct expectations for the future thus seem – at least on a discursive level – to have put the humanities in a state of marginalization as early as the time period examined in this thesis.

I studien kommer jag analysera skillnaden mellan norm och praxis i implementerandet av Genevekonventionen från 1929. Genom en fallstudie av två västerländska, demokratiska stater med samma norm, det vill säga 1929 års Genèvekonvention vill jag studera deras behandling, det vill säga praxis, av tyska krigsfångar från den 11 maj 1942 fram till Västtysklands grundande, den 23 maj 1949. Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är en kvalitativ fallstudie, med utgångspunkt i tidigare intervjuer, rapporter och litteratur. I fallstudien kommer behandlingen av de tyska krigsfångarna att undersökas för att se hur Frankrike och USA implementerade Genèvekonventionen i praktiken. Därefter kommer resultatet att analyseras med hjälp av Zygmunt Baumans teorier. Bauman är en professor i sociologi som analyserat sambandet mellan moderniteten och förintelsen. Dessa teorier kommer att användas för att förklara och redogöra de bakomliggande orsakerna till varför det uppstår en skillnad mellan norm och praxis hos upplysta och demokratiska stater, när dessa stater ska implementera folkrätten vid behandlingen av krigsfångar.Bauman menar att västerlandet sen upplysningen har haft en stark strävan efter att uppnå rutiner och ett slags beteendemönster. Genom att normalisera upplevda händelser kan de lättare förstås och förklaras. Genom att applicera samma resonemang på våldsanvändningen vid behandlingen av krigsfångar skulle det kunna innebära ett kontinuerligt och fortlöpande övergrepp. Våldet skulle ha sin grund i att det blivit en vana, en rutin och således någonting man förväntar sig. Förutom rutinen talar Bauman om auktoriseringen och avhumanseringens som viktiga förutsättningar för våld och övergrepp. När Tyskland kapitulerade våren den 7 maj 1945 togs miljontals tyska soldater till fånga av de allierade. Fångarna samlades ihop i olika typer av koncentrations och fångläger. Syftet med mitt arbete blir att inledningsvis undersöka om de franska och amerikanska trupperna gjorde sig skyldiga till krigsbrott i och med hanterandet av tyska krigsfångar, under och efter andra världskriget.

Orsakerna till andra världskriget är väl analyserade och finns berättat om i många verk. Det här arbetet applicerar två klassiska teorier, realism och liberalism på de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ”Causes of War” förtäljer. Syftet med arbetet är att undersöka, om det är möjligt, vilken av två utvalda teorier som bäst förklarar orsakerna till krigen under andra världskriget. Min problemformulering är: Vad har realismen och liberalismen för syn på orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sådana fall orsakerna till andra världskriget?   För att ge svar på de här frågorna kommer jag att använda mig av en kvalitativ textanalys. Metoden har två syften i arbetet. Det första är att ta reda på vad liberalismen och realismen har för syn på orsaker till krig. Det andra syftet är att utifrån ”Causes of War” finna orsakerna till krigen som utspelades under det andra världskriget.   De slutsatser jag kommit fram till genom appliceringen av teorierna på orsaker till krig, är att stater agerade utifrån ett realistiskt säkerhetspolitiskt tänk, vilket även bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Det finns dock en spårbarhet av liberalism i orsakerna till varför länderna gick i krig med varandra. De liberalistiska förklaringarna av orsaker till krig har visat sig bestå av kollektiv säkerhet eller ett misslyckande i överstatliga överenskommelser. De realistiska förklaringarna av orsaker till krig utgörs av den egna statens säkerhet gentemot andra stater. / The causes of the Second World War are well analyzed and are described in several literatures. In this study two classical theories, realism and liberalism, are applied on the causes of war described in Stephan Van Everas book “Causes of War”. This essay aims to examine, if possible, which one of the above mentioned theories that best describes what caused the Second World War.   Presentation of the problem: What are the causes of war from a realistic and liberal perspective, and how can the theories explain the causes of the Second World War? In order to answer these questions I use a qualitative text analysis. In the essay this method has two purposes. The first is to find out what realism and liberalism describes as causes of war. The second purpose is to find out, on basis of Stephen Van Everas “Causes of War”, what caused the wars during the Second World War.   My conclusion is that states act on a basis of realism when they justify an act of war. This conclusion corresponds with former studies. However, there are also conclusions based on liberalism that describes causes of war between countries. These conclusions constitute collective security and failure of international agreements between states. According to the realist theory, the security of the state versus other states is a possible cause of war.

This essay has, through the use of a comparative and qualitative method, set out to compare two Swedish newspapers; Svenska Dagbladet (SvD) and Dagens Nyheter (DN) and to discover if there were any significant differences between the way they reported on the assassination of Arch-duke Frans Ferdinand in Sarajevo in 1914 as well as the subsequent July crisis and the start of World War I. It looks at what may have caused these differences as well as if the papers took a stance for or against any of the belligerent countries. The results of this study show that while there are minor differences, mostly in the editorial parts of the paper and the choice of smaller stories, most of the reporting tends to be very similar and contains the same major stories and events. The papers also both tend to view Serbia negatively and Germany and England positively. The few differences in opinion appears to be the cause of the paper’s different political positions and this is mostly expressed in the editorial section.

Denna uppsats undersöker inkomna intresseanmälningar till Finlandskommittén av år 1941 för tjänstgöring i Finska armén under fortsättningskriget. Det övergripande syftet är att ta reda på varför människor anmäler sig som frivilliga till krig genom att jämföra det välutforskade vinterkriget med fortsättningskriget. Undersökningen består av två delar där den första är en kvantitativ del för att ta reda på vilka som sökte sig som frivilliga. Den andra delen utgörs av en kvalitativ textanalys för att hitta vilka motiv personerna anger i sina brev, och på så sätt ta reda på varför man sökte sig till fortsättningskriget. Resultaten tyder på att de flesta som sökte sig till militärtjänstgöring var aktiva militärer och ungefär en tredjedel hade även tjänstgjort i Finland under vinterkriget. De motiv som framkommer är mestadels en vilja att försvara Finland och Norden mot kommunism på samma sätt som under vinterkriget, trots att det politiska och militära läget var helt annorlunda 1941.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.

Uppsatsen syftar till att belysa moderna lämningar som kulturarv, i synnerhet andra världskrigets (1939-1945) bunkrar i Sverige och Norge. Bunkrar/värn syftar till anläggningar kopplade till militär aktivitet och krigsföring. En jämförande kulturarvsanalys har gjorts mellan bunkrar i Narvik samt längs Skånelinjen för att kunna diskutera ländernas tillvägagångssätt gällande kulturarvsprocesser. Vidare eftersträvades en förståelse i huruvida bunkrarna ingår i ett mörkt kulturarv och platserna i en mörk turism. Uppsatsen avser också att få en förståelse i hur allmänheten ser på värnen och dess historia och om de ingår i ett nationellt kulturarv, därför genomfördes en enkätundersökning. Fältbesök till ett flertal värn i Skånelinjen och Narvik har gjorts för att få en uppfattning om bunkrarna. Eftersom Sverige inte medverkade i kriget medan Norge var delaktiga var det av intresse att urskilja likheter och skillnader. Vidare var Narvik en intressant plats att analysera med tanke på dess stora medverkan och påverkan i kriget. Skånelinjen valdes på grund av att det var Sveriges enda försvar mot främmande makter under andra världskriget.  Studien kom att resultera i att moderna arkeologiska lämningar inte är lika skyddade som äldre lämningar i Sverige och Norge. Värnen i båda länderna är inte skyddade av någon lag men kan gå under särskilda bestämmelser. Vidare var de svenska värnen bättre bevarade, förmodligen på grund av att Sverige inte fick utstå förtryck och ockupering. Skyltar, böcker och digitala plattformar finns att tillgå om de svenska värnen. Inget liknande finns om Narviks värn. Enkätsvaren utföll i att ländernas befolkning anser att de är bevaringsvärdiga och del av ett inofficiellt kulturarv. Dessutom skulle värnen kunna ingå i ett mörkt kulturarv och mörk turism. / This study has aimed to bring light to modern cultural remains as cultural heritage, especially from World War II (1939-1945) in Sweden and Norway. Bunkers are buildings aimed to protect and attack during warfare and house soldiers and military supplies. A comparing cultural heritage analysis has been applied to the bunkers, both from Narvik and Skånelinjen to be able to discuss the countries' cultural heritage process. Furhermore, an understanding regarding if the bunkers are a part of a dark heritage and dark tourism was of interest. The thesis also aims to get the publics point of view on the bunkers and their history and if they reason the bunkers are part of the national heritage. On that note a questionnaire was sent out. A couple of field trips were made to bunkers both at Skånelinjen and in Narvik to get a bigger perspective and understanding of them. Also, because Sweden did not participate in the war and Norway did it was also of relevance to analyze if that caused any differences or similarities. Additionally, as Narvik had such a significant role in the war and participated in many battles it was of interest to discuss it in contrast to Sweden. Sweden´s only defense against any country participating in the war was Skånelinjen which made it an easy choice.  The study concluded that modern archaeological remains are not as well protected as older remains in Sweden and Norway. The bunkers in both bunkers in both countries are not protected by any law but could be protected to some extent by special provisions. The Swedish bunkers were better preserved than the Norwegian ones, probably because Sweden did not have to suffer through occupation and oppression. Signs, books and digital platforms are available for the Swedish bunkers but not for the Norwegians. Very little is established regarding the bunkers in Narvik. The answers from the questionnaires resulted in that the participants consider the bunkers worthy of preservation and that they are part of an unofficial cultural heritage. Furthermore, the bunkers are considering to be part of a dark heritage and dark tourism, but only to some extent.

According to Skolverket the aim of history as a subject is to teach the students about different narratives in history. The purpose of this overview is to analyze and compare what earlier research tells us about how World War II is portrayed in textbooks in Russia, Belarus and Ukraine. To achieve this purpose we are focusing on a number of narratives. The ability to critically review textbooks is important in the profession because usually the facts that are presented are in the interest of the nation. The material that has been used was found through the databases: Education Research Complete (ERC) and ERIC via EBSCO. The sources have been reviewed and analyzed to make sure that they are relevant for the subject. To narrow the material further we have only used peer-reviewed sources. Furthermore, additional sources have been presented through Google Scholar. The result in this overview tells us about how the countries in question use different narratives as a tool in nation building and the creation of a national identity. Depending on the country the narratives change to either connect or disconnect from other countries and their actions. A lot of the focus in the textbooks deals with things that happen within their own countries borders and the people that live within those borders. On the contrary, other countries and the people within those countries tend to be forgotten, especially in cases such as foundation, suffering and resistance. Concluding the overview,  the different materials used all argue that textbooks play an important role in nation building and the creation of a national identity. Focusing on a number of narratives, the difference in how nations portray the same narratives in different ways to build a national identity is clear. The results presented by the sources opened up for discussions about the relation between the teacher and the textbook as well as how the textbook is used.

No description available.

This essay examines the final part of the life of former volunteer foreign legionary Sven Blom, and is part of a project which started in 2017 with my first essay: Red Trousers and Watery Mud. : Sven Blom’s Experience of the First World War: a Case-study, which explores the Swedish volunteer Sven Bloms’ experience of the First World War in the French foreign legion. My second essay: Dear Mr. Blom: Swedish Voices from the Western Front (2019), widens the scope to the other Swedish volunteers which served in the French foreign legion through their letters sent to Sven.In this final essay, I examine Sven Bloms life after the war through the source material in his archive. The overarching question posed to the material is: How does Sven Bloms thoughts, literary texts, letters and life compare and connect with the mentality and discourses present in France and Paris after Sven’s involvement in the First World War? Based on the use of Microhistorical theory, several parts of Sven’s life are examined in order to answer the large question through the small life that was Sven’s: How did he lead his life to his death in 1931, and what part did he play in the social circles which he took part in? How did he remember his fallen comrades and the war which claimed their lives? And how does his own writings, letters and diaries reflect on his view on life, and the war? Through the obituaries of Sven Blom, how is he remembered by his friends? And how does previously unexplored source material about Sven Bloms early life and demobilization help explain his agency?Through Sven Bloms eyes we are given a window into a postwar France and Paris torn by war and filled with a desire for life, having experienced want and death. Sven lived through these “Les années folles”, “the roaring twenties” of French society. Through Sven we are given access to the French process of healing, and through his experiences and thoughts, shared by many, he gives an account of a nation, a city and a people moving forward.