Global ETD Search

21	"Ta det som en man" : Mäns utsatthet för våld i nära relationer / "Take it like a man" : Men's exposure to domestic violence Stevanovska Berg, Alexandra, Skoglund, Lovisa January 2020 (has links) Våld i nära relationer är ett omdiskuterat och välkänt samhällsproblem. Ofta handlar dialogen om mäns våld mot kvinnor och det talas sällan om att en man utsätts för våld av en kvinnlig partner. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva mäns erfarenheter av att vara utsatta för våld av en kvinnlig partner i en nära relation. Metod: En litteraturöversikt gjordes där fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna som användes var CINAHL, PsycInfo och PsycArticles. Dataanalysen utgick från en trestegsmodell och samtliga artiklar granskades genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Under analysen framkom huvudkategorierna "Erfarenheter och konsekvenser av våldet", med subkategorier "Fysiskavåldshandlingar", "Psykiska våldshandlingar", "Hälsoeffekter" och "Sociala effekter", "Omgivningens dubbelhet" med subkategorier "Myndigheters bemötande" och "Närståendes förhållningssätt" samt huvudkategorin "Kvinnans makt och kontroll". Resultatet visar att män upplever både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld från en kvinnlig partner i en nära relation. Det framkommer även att underliggande genusnormer och stereotypiska antaganden hindrar män frånatt betraktas som egentliga offer. Konklusion: Mäns utsatthet för våld i en nära relation är enkomplex problematik som är starkt förknippad med samhällets normer och antaganden ommaskulinitet. Professionella brister i sitt bemötande av våldsutsatta män vilket kan få stora konsekvenser för mannen. För att få mer kunskap och bättre förståelse för mäns utsatthet av våld i en nära relation behöver problemet synliggöras ytterligare och diskuteras på både individ- och samhällsnivå. Praktiska implikationer: Adekvat utbildning kan bidra till att professionella får rätt verktyg för att bemöta våldsutsatta män vilket kan leda till en minskad utsatthet och ökad hälsa hos utsatta män. Examensarbetet kan bidra till att förbättra det preventiva arbetet inom till exempel hälso- och sjukvård och socialtjänst för att förhindra att män faller offer för våld, då dessa myndigheter ofta har en betydande roll i att upptäcka våldet. Förslag till fortsatt kunskapsutveckling: Ytterligare forskning krävs kring mäns utsatthet för våld i nära heterosexuella relationer för att bryta stigmatiseringen kring utsattheten och bidra med kunskap till professionella inom människobehandlande yrken som möter dessa män. / Domestic violence is a debated and well-known social problem. Often, the dialogue is about men's violence against women and it is rarely mentioned that a man is subjected to violence by a female partner. Aim: The aim of the study was to describe men's experiences of being subjected to violence by a female partner in an intimate relationship. Method: A literature review was conducted which included five qualitative and three quantitative articles. The databases used were CINAHL, PsycInfo and PsycArticles. The data analysis was based on a three-step model and all articles were reviewed through a quality assessment template. Findings: During the analysis one main category that emerged was "Experiences and consequences caused by violence", with the sub categories "Physical acts of violence", "Psychological acts of violence", "Health effects" and "Social effects", another main category was "The ambiguity of the environment " with sub categories "The response of authorities " and "The approach of relatives" and the last main category was "The woman's power and control". The results show that men experience both physical, mental and sexual violence from a female partner in an intimate relationship. It also appears in the study's findings that underlying gender-based normsand stereotypical assumptions prevent men from being considered as actual victims. Conclusion: Men's exposure to violence in an intimate relationship is a complex problem that is strongly associated with society's norms and assumptions about masculinity. Professional shortcomings in the treatment of abused men can have major consequences for the man. In order to gain more knowledge and a better understanding of men's exposure to violence in an intimate relationship, the problem needs to be further visualized and discussed at both individual and societal levels. Practical implications: Adequate education can help professionals get the right tools to deal with abused men, which can lead to reduced vulnerability and increased health of abused men. The study can help to improve preventive work in, for example, health care and social services to prevent men from falling victim to violence, as these authorities often have a significant role indetecting violence. Suggestions for continued knowledge development: Further research is required on men's exposure to violence in intimate heterosexual relationships to break the stigma around the exposure of violence and to contribute with knowledge to professionals in the humantreatment professions who encounter these men. domestic violence female perpetrators of violence gender norms male victims women's violence against men genusnormer kvinnliga våldsutövare kvinnors våld mot män manliga offer våld i nära relationer Nursing Omvårdnad
22	Våldsamma män : En litteraturstudie om mäns våld mot kvinnor i nära relationer / Abusive men : A literature study about men´s intimate partner violence against women Kjellin, Amelie, Andersson, Maria January 2021 (has links) Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kvinnor utsätts oftare än män för mer allvarligt och upprepat våld. Våldsutövaren är i majoriteten av fallen, en man som kvinnan känner. Många människor anser att våld är en dum och meningslös handling och därför är det svårt att förstå varför männen väljer att använda sig av våld. I denna studie vill vi få en bättre förståelse över mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom att utforska de bakomliggande orsakerna till mannens våldsbeteende. Vi har valt att göra en litteraturstudie där vi tar reda på vad forskning har identifierat i relation till detta fenomen. Metoden vi har valt att använda oss av är en systematisk litteraturstudie, som innebär att vi under arbetsprocessen systematiskt försökt besvara vår frågeställning genom att identifiera, värdera och analysera vetenskaplig forskning. De teorier vi utgått från vid analyseringen av vårt resultat är maskulinitetsteorin och den socioekologiska modellen. De valda teorierna växte fram efterhand som vi gick igenom materialet och vi märkte att våldets orsaker beskrivs utifrån flera olika faktorer. Inför analysen av resultatet och i samband med den empiriska analysen, identifierades fyra olika teman; individnivå, relationsnivå, samhällsnivå och strukturell nivå. Resultatet visar att mäns våld mot kvinnor kan se olika ut och det finns flera anledningar till att våldet uppstår. Faktorer som påverkar våldets uppkomst sker på olika nivåer och påverkar varandra på olika sätt. På individnivån påverkas mannen av upplevda erfarenheter i barndomen. Det kan handla om att mannen upplevt att hans pappa utövat våld mot hans mamma eller att han själv blivit utsatt för våld när han var liten. Relationsnivån utgår från faktorer som påverkar mannens samspel i nära relationer, vilket kan vara stress, alkoholkonsumtion, kommunikationsproblem eller att mannen känner ett hot mot sin relation med kvinnan. Samhällsnivån avser de sociala strukturerna som påverkar den miljö som mannen befinner sig i. Här beskrivs hur mannen påverkas av de sociodemografiska och socioekonomiska faktorerna, såsom arbetslöshet eller socialt umgänge. På den strukturella nivån påverkas mannen av samhällets kulturella normer och värderingar och här blir maskulinitet en tydlig faktor. / Intimate partner violence is a large societal problem and women are more often victims than men in more severe and repeated violence. The perpetrator is in most cases a male which has a relationship to the female victim. Many people believe that violence is a stupid and meaningless act and therefore have a hard time understanding men’s violence against women. In this study we would like to get a better understanding of men’s violence against women in intimate partner violence by studying the underlying reasons behind the men’s violent behavior. We have decided to do a literature study where we find out what research has found in relation to this phenomenon. The method we have chosen for this process is a systematic literature study, which means that during the process we work systematically to answer our questioning by identifying, evaluate and analyzing scientific research. The theories we used during the analyze of our result is the masculinity theory and the socioecological model. The chosen theories emerged as we went through the research and noticed the reason behind the violence is described through several different factors. Before the analyze of our result and in relation the empirical analyze, four different themes were identified: the individual level, the relationship level, the societal level, and the structural level. The result shows that men’s violence against women can look different and there are many reasons behind the violence occurring. Factors that affect the occurring violence happens at the different levels and affect each other in different ways. On the individual level the man is affected by experiences in the childhood. This could mean that the man has seen his father hit his mother or been affected by violence himself when he was a child. The relationship level are factors that affects the man’s interplay in intimate relations, this could mean stress, alcohol consumption, communication problems or that the man feels a threat to his relationship with the woman. The societal level refers to the social structures that affect the environment the man find himself in. This level describes how the man is affected by the sociodemographic and socioeconomic factors, such as unemployment or social association. On the structural level the man is affected by societies cultural norms and values, masculinity being a clear factor. Intimate partner violence men perpetrator risk factors underlying causes Bakomliggande orsaker män riskfaktorer våld i nära relationer våldsutövare Social Work Socialt arbete
23	Psykoterapi med klienter som utövat våld : En kvalitativ intervjustudie med psykodynamiska skolade psykoterapeuter om deras erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld i nära relation / Psychotherapy with intimate partner violence perpetrators : A qualitative interview study with psychodynamic trained psychotherapist about their experience of psychotherapy with intimate partner violence perpetrators Axmin, Susanna January 2023 (has links) Inledning: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem som måste bekämpas på flera olika sätt. Sammanfattningsvis är forskningsunderlaget för individuell psykoterapi med klienter som utövat våld begränsat och med specifikt psykodynamisk skolade psykoterapeuter ännu outforskat. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur psykodynamisk skolade psykoterapeuters erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld ser ut. Hur arbetar man? Vad är hjälpsamt? Metod: En kvalitativ metod. Psykodynamiskt skolade legitimerade psykoterapeuter intervjuades. Datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman framkom med tillhörande subteman: 1. Prioritering av klientens egen traumatisering är en nödvändighet 2. Våldet är i fokus i psykoterapin 3. Relationens är av betydelse i psykoterapin. Diskussion: Huvudfynden visade att erfarenhet fanns hos psykodynamisk skolade psykoterapeuter att bedriva psykoterapi med klienter som utövat våld. Både möjligheter och svårigheter framkom. Psykodynamiska interventioner användes i psykoterapin gemensamt med ett eklektiskt förhållningsätt. Relationen i psykoterapin användes som intervention och för att härbärgera klienten. Studiens resultat visar att psykoterapi med psykodynamisk skolade psykoterapeuter kan också vara en potentiell behandling att erbjuda klienter som utövat våld. Mer forskning behövs inom området. / Introduction: Men's violence against women is a major social problem and a public health problem that must be combated in several different ways. In summary, the research about individual psychotherapy with intimate partner violence perpetrators is limited and with specifically psychodynamically trained psychotherapists are still unexplored. Purpose: The purpose of this study was to investigate how psychodynamically trained psychotherapists experience psychotherapy with intimate partner violence perpetrators. How do they work? What is helpful? Method: A qualitative method. Psychodynamically trained licensed psychotherapists were interviewed. The data was analyzed using thematic analysis. Result: Three main themes emerged with associated subthemes: 1.Prioritization of the client's own traumatization is a necessity 2. Violence is in focus during psychotherapy 3. The relationship is important in psychotherapy. Discussion: The result of the study highlights that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a treatment for intimate partner violence perpetrators. Both opportunities and difficulties emerged. Psychodynamic interventions are used in psychotherapy together with an eclectic approach. The relationship in psychotherapy is used as an intervention and as a tool to contain the client. The results of the study show that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a potential treatment to offer intimate partner violence perpetrators. More research is needed in the area. Psychotherapy Intimate partner violence perpetrators Thematic analysis Psykoterapi Våldsutövare Psykodynamisk skolade psykoterapeuter Tematisk analys Applied Psychology Tillämpad psykologi
24	”Jag blir arg, frustrerad, ledsen, rädd och upprörd” : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares erfarenheter av relationen mellan emotionellt arbete och ett professionellt förhållningssätt i arbetet med utövare av sexuellt våld / ”I get angry, frustrated, sad, scared and upset” : A qualitative interview study of social workers' experiences of the relationship between emotional labor and a professional approach to sexual offenders Karlsson, Elin, Vestin, Louise January 2023 (has links) The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer. Social worker sexual violence perpetrators of violence emotional labor experiences sex offenders Socialarbetare sexuellt våld våldsutövare emotionellt arbete erfarenheter sexualförbrytare Social Work Socialt arbete
25	"Den största svårigheten är väl att vi inte riktigt når dem" : Samverkans betydelse för socialtjänstens bedömningar av våldsutövare som också är föräldrar / "The biggest challange is sort of that we don't really reach them" : The importance of collaboration for social services' assessments of perpetrators of domestic violence who also are parents Lundberg, Lina January 2024 (has links) Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse socialtjänstens samverkan har för bedömning av våldsutövare som också är föräldrar. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre arbetsgrupper inom socialtjänsten, informanterna i studien kommer på något vis i kontakt med våldsutövare. I syfte att skapa förståelse för resultatet har jag använt mig av organisationsteori, samverkansteori, samt teorier kopplade till intersektionalitet, genus, maskulinitet och teorier om våld. Resultatet visar att informanterna i studien är eniga om att geografisk närhet till kollegor främjar samverkan i ärenden som rör våld i nära relation. Informanterna som sitter nära kollegor beskriver en välfungerande samverkan med andra enheter. De arbetsgrupper som upplever en välfungerande samverkan beskriver också att kollegor inom socialtjänsten har kännedom om varandras respektive arbetsuppgifter. Informationsutbyte avseende bedömningar gällande våldsutövare som också är föräldrar delges mellan olika enheter när det finns en välfungerande samverkan. Samtliga informanter beskriver att det finns stöd ifrån organisationens ledning, däremot är det bara två arbetsgrupper som beskriver en välfungerande samverkan. I resultatet framkommer att framgång avseende att nå ut till våldsutövare som också är föräldrar skiljer sig åt. Den arbetsgrupp som upplever större framgång i att nå ut träffar våldsutövaren tillsammans med enhet Barn och unga. Samtliga arbetsgrupper beskriver på något sätt svårigheter att bedöma hjälpbehov och mottaglighet hos våldsutövare och att det finns flera faktorer som de tänker kan påverka och försvåra mottagligheten och möjlighet att uppnå förändring, i vissa fall skiljer sig svaren från informanterna åt. Att kollegor har olika förklaringsmodeller till våld kan bidra till att olika bedömningar görs eller att våld betraktas på olika vis. Samtliga arbetsgrupper beskriver en begränsad kunskap avseende våldsutövare som också är föräldrar. Kunskapsbristen beror bland annat på bristande erfarenhet, då samtliga informanter kommit i kontakt med relativt få våldsutövare. Denna studie visar vikten av intern samverkan inom socialtjänsten i ärenden som för våld i familjer där det finns barn. / The aim of the study is to investigate the importance of social services’ collaboration for the assessment of perpetrators of domestic violence who also are parents. Through a qualitative study, semi-structured interviews were conducted with three working groups within the social services, the informants in the study come into contact with perpetrators of domestic violence in some way. In order to create an understanding of the results, I have used organizational theory, collaboration theory, as well as theories connected to intersectionality, gender, masculinity and theories of violence. The results show that the informants in the study agree that geographical proximity to colleagues promotes collaboration in cases involving domestic violence. The informants who sit close to colleagues describe a well-functioning collaboration with other units. The work groups that experience a well-functioning collaboration also describe that colleagues in social services are aware of each other's respective tasks. Information exchange regarding assessments concerning perpetrators of domestic violence who are also parents is shared between different units when there is a well-functioning collaboration. All informants describe that there is support from the organization's management, however, only two working groups describe a well-functioning collaboration. The results show that success in reaching out to perpetrators of domestic violence who are also parents differs. The working group that experiences greater success in reaching out meets the perpetrator together with colleagues from the child protective services. All working groups describe in some way difficulties in assessing the need for help of perpetrators of domestic violence and that there are several factors that they think can influence and hinder the possibility of achieving change, in some cases the answers from the informants differ. The fact that colleagues have different explanatory models for domestic violence can contribute to different assessments being made or violence being viewed in different ways. All working groups describe a limited knowledge regarding perpetrators of domestic violence who are also parents. The lack of knowledge is due, among other things, to insufficient experience, as all informants have come into contact with relatively few perpetrators of domestic violence. This study shows the importance of internal collaboration within the social services in cases involving domestic violence in families where there are children. Social services Cooperation Collaboration Domestic violence Perpetrators of domestic violence Parent Caregiver Social worker. Socialtjänsten Samverkan Våld i nära relation Våldsutövare Förälder Omsorgsperson Socialarbetare Social Work Socialt arbete
26	Man är inte den viktigaste personen i det här, utan det är våldsutövaren själv : Socialarbetares komplexa arbete med våldsutövare / "YOU ARE NOT THE MOST IMPORTANT PERSON IN THIS, BUT IT IS THE PERPETRATOR OF VIOLENCE HIMSELF" Aal-Hana Faro, Reham Zuhair Abdulahad, Lindstedt, Linus January 2024 (has links) Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. / The purpose of this study is to gain an understanding of social workers intervention programs and how they approach perpetrators of intimate partner violence. The study is based on a qualitative methodology using semi-structured interviews to answer the studies aim. The data gathered through interviews were thematically analysed where the following themes emerged; perpetrators prerequisites for change, intervention programs development areas, mapping the treatment, networking and the perpetrators risk factors. The results were analyzed by scientific articles and theoretical frameworks: power, room for maneuver, mentalization and stigma. Our findings from the data indicate that perpetrators have a lack of insight and emotional management to violence where the social workers approach becomes essential for perpetrators progress. The interventions programs foundation is based on the perpetrators individual problem areas where the social worker adapts the treatment utilizing their own knowledge and expertise. Intervention treatment places a large emphasis on partner contact to motivate and support them during the perpetrators treatment. There is a cooperation with other authorities that needs further development to enable an increased exchange of knowledge and extended reach of perpetrators. The results also show that previous exposure in childhood is a predominant pattern to perpetrators alongside other problems. social work perpetrator intimate partner violence social workers intervention program risk factors stigma socialt arbete våldsutövare våld i nära relation socialarbetarens behandlingsarbete riskfaktorer stigma Social Work Socialt arbete
27	Stereotypa bilder av våld? : En vinjettstudie om socialarbetares föreställningar om psykiskt våld i nära relation / Stereotypical images of violence? : A vignette study about social workers perception of emotional domestic violence Dahlberg, Malin, Pettersson, Maria January 2024 (has links) Syftet med denna studie var att undersöka föreställningar om psykiskt våld i nära relation. Detta grundar sig i att socialarbetare kan bli påverkade hur psykiskt våld definieras och föreställningar om genus gällande våldsutsatta och våldsutövare. Det genomfördes en genusneutral vinjettmetod som innefattade psykiskt våld med tillhörande semistrukturerad intervjuguide utifrån en kvalitativ design med sex socialarbetare. Den empiriska data som samlats in analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att det fanns föreställningar som blev synliggjorda i samband med studiens vinjetter där respondenterna själva benämnde de våldsutsatta och våldsutövarna med genus. Resultatet visade också att det kan vara svårt både att definiera det psykiska våldet och att identifiera dess handlingar på grundav dess “osynlighet”. Studien har visat att det är viktigt att reflektera över föreställningar om psykiskt våld i nära relation och genus. / The purpose of this study was to investigate perceptions of emotional domestic violence. This is based on that social workers can be affected by how emotional domestic violence is defined and perception of what gender victim and perpetrator are. The method was gender-neutral vignettes about emotional violence combined with a semi-structured interviews with six social workers. The data was analysed with thematic analysis. Results showed that social workers had perceptions on emotional domestic violence, the respondents named victims and perpetrators in the vignettes by gender. Additionally, the results showed that emotional domestic violence can be difficult to define and identify, due to that it is not physically visible. The results emphasize the importance of increasing the awareness among social workers regarding emotional violence and gender. emotional domestic violence gender perpetrator social worker victim genus psykiskt våld i nära relation socialarbetare våldsutsatt våldsutövare Social Work Socialt arbete
28	Ingen är bortom räddning : En kvalitativ studie om erfarenheter och upplevelserbland behandlare av manliga våldsutövare / No one is beyond saving. : A qualitative study on experiences and perceptionsamong therapists working with male perpetrators of violence. Kayani, Nayab January 2023 (has links) Föreliggande arbete har för avsikt att undersöka behandlares förklaringar till mäns våldsutövande och överrepresentation i grövre våld samt att få en djupare förståelse för faktorer som påverkar förändringsarbetet. Resultaten visade att våldet inte enkelt kan förklaras genom enskilda faktorer, utan är summan av en kombination av flera påverkansfaktorer. Dessa inkluderade erfarenheter av våld, könsmaktsordningen och socialt inlärda föreställningar om kön och relationer. Behandlarna betonade vikten av att inte externalisera våldet, utan erkänna att våldsutövare gör medvetna val att använda våld. Behandlarnas insikter pekade på betydelsen av att skapa en god terapeutisk allians, anpassa behandlingen efter individuella behov och främja klientens inre motivation för förändring. Dessa perspektiv ger en värdefull inblick i våldsproblematiken i sin komplexitet och bidrar till utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier för att minska våldet i samhället. / The present study aims to explore practitioners' explanations for men's perpetration of violence and their overrepresentation in severe violence, as well as to gain a deeper understanding of factors influencing the process of change. The findings indicated that violence cannot be simply explained by individual factors, but rather results from a combination of multiple influencing factors. These factors included previous experiences of violence, gender power dynamics, and socially learned beliefs about gender and relationships. The practitioners emphasized the importance of not externalizing violence, but rather recognizing that perpetrators consciously choose to engage in violent behavior. Insights from the practitioners highlighted the significance of establishing a strong therapeutic alliance, tailoring treatment to individual needs and promoting clients' intrinsic motivation for change. These perspectives provide a valuable insight into the complexity of the issue of violence and contribute to the development of more effective treatment strategies to reduce violence in society. Change Domestic violence Experiences of therapists Treatment for perpetrators of violence Behandlares erfarenheter Behandling för våldsutövare Förändringsarbete Orsaker Påverkansfaktorer Våld i nära relation Social Work Socialt arbete Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap Gender Studies Genusstudier Social Psychology Socialpsykologi
29	Barnrättsperspektiv i vårdnadsmål vid risk för separationsvåld eller så kallat ”eftervåld” : En studie om rättens avvägning mellan skydd för barn och barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna / The children rights perspective in custody cases in case of risk of separation violence or so-called ”post-separation violence” : A study of the court's balance between protection of children and children's right to close and good contact with both parents Chavez Lupe, Lynette, Falk, Stina January 2022 (has links) It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price. Separation violence post-separation violence exposed to violence exposed violence post divorce children in domestic violence post divorce parenting child rights perspective custody cases custody disputes best interest of the child the child's claim intimate partner violence IPV child affected family conflict family dispute court of appeal witnessing violence victim of violence family violence child rights children's rights custody battle post separation post-separation dispute domestic violence domestic violence after separation false allegations false allegations in custody battle parental alienation family violence separation assault involving children Separationsvåld eftervåld barnrättsperspektiv vårdnadsmål vårdnadstvister barnets bästa barnets utsaga barnperspektiv våld i nära relationer vårdnadsmål socionom socialt arbete familjerätt barnrätt diskursanalys kvantitativ innehållsanalys separation familjekonflikt barnets vilja umgängessabotage föräldraalienation samarbetssvårigheter vårdnadskonflikt barnets påverkan barnkonventionen föräldrabalken risk för eftervåld risk för seprationsvåld hovrättsdomar bevittna våld våldsutövare använda barn som redskap använda barn som verktyg falska uppgifter falska uppgifter om våld uppgifter om våld falska anklagelser vårdnadstvister falska anklagelser föräldraalienation våld i hemmet våld i nära relationer umgängesrätt gemensam vårdnad vårdnad boende umgänge våldsutsatt hovrätten föräldrarätt Social Work Socialt arbete

Search results