The purpose of this study is to contribute knowledge of the legal guardians perspective of playing in preschool and the importance of play for childrens development and learning. What they believe play is? Is it just for fun or do they believe that their children develop and learn something through play and if they do, what do they develop and learn?   I did a qualitative study in the form of a survey to find out the legal guardians perspective.   The result shows that the legal guardians see play as a pleasurable occupation where the children interac with each other. Through playing they process the surrounding world and their experiences. By roleplays and also by playing with toys and other things they like to play with where they have opportunity to try different things and learn how things works. Through play they develop a lot of abilities and skills. / Syftet med denna undersökning är att bidra med vårdnadshavarnas perspektiv på lek i förskolan och lekens betydelse för barns utveckling och lärande enligt vårdnadshavarna. Vad anser de att lek är? Är det lek och bus som många säger eller vad anser de? Och anser de att deras barn utvecklar och lär sig något genom lek och i så fall vad?   Jag gjorde en kvalitativ undersökning i form av en enkät för att få ta del av vårdnadshavarnas perspektiv.   Resultatet visar att vårdnadshavarna ser lek som en lustfylld sysselsättning där barnen samspelar med varandra och genom leken så bearbetar de omvärlden, erfarenheter och upplevelser och på så sätt utvecklas deras fantasi. Både genom att leka rollekar och låtsaslekar men också genom att leka med leksaker och sådant som de tycker är kul där de har möjlighet att får pröva olika saker och lära sig hur saker fungerar. Genom leken utvecklar de en mängd förmågor och färdigheter.

The purpose of this study is to find out how the teachers in preschool work with mathematics. How educators working to promote children's mathematics learning and how educators visualize math work. How they plan, implement and document the work of mathematics. I also want to find out how legal guardians perceive their children's mathematics learning in preschool. I have chosen to do interviews with the educators and survey legal guardians to make visible the work of mathematics in kindergarten. I interviewed six teachers who work at both younger and older children department. I sent out 200 questionnaires to the caregivers at three preschool, but I only got 33 questionnaires back. The result of the study shows that the pedagogs works with mathematics continuously in pre-school together with the children, to promote the children's mathematics. Inquiring pedagogue with children, there the together research and study mathematic. The pedagogue works according to Vygotskij theory, the zone of proximal development; where children learns in interaction with other people. The result from the questionnaires shows that the caregivers stated that they didn't got any information regarding the children's mathematics development.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar i förskolan. Forskningsfrågor är: Vilka barn kan anses vara i behov av särskilt stöd enligt förskolelärarna? Hur upplever förskolelärarna kontakten med vårdnadshavare och specialpedagog? Detta är en kvalitativ studie som är grundad på kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer både på hur förskolelärarna definierar barn i behov av särskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelärarna har av vårdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras är att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men känner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare. En annan slutsats som kan dras är att läroplanen ställer stora krav på förskolan och dess anställda förskolelärare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn. Samtidigt har förskolelärarna själva i praktiken små möjligheter att påverka vilket stöd som kan ges till barn i form av extra resurser eller annat särskilt stöd utanför förskolan.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vårdnadshavares och förskolepersonals syn på socker i förskolan. I studien användes en enkätundersökning som riktade sig till vårdnadshavare med barn i förskola och förskolepersonal. Respondenterna nåddes genom Facebook-grupper. I studien deltog 372 deltagare, 173 av respondenterna var vårdnadshavare till barn i förskola och 199 var förskolepersonal. Resultaten från enkäten ämnad för vårdnadshavare visade att de hade en generellt neutral till negativ attityd till socker. Vårdnadshavare tyckte att humöret hos deras barn var det som påverkades mest efter sockerintag, dock märkte 28 % ingen större skillnad hos deras barn.  Resultaten visade att förskolepersonal generellt hade en negativ till neutral attityd till socker i förskolan. Förskolepersonalen tyckte att barnens energi var det som påverkades mest efter intag av socker. Trenden enligt de som arbetar i förskolan är att sockerkonsumtionen i förskolor är nedåtgående och många beskrev sin egen förskola som sockerfri.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka vårdnadshavarnas möjlighet till insyn och inflytande i det vardagliga och pedagogiska arbetet på fritidshemmet. Detta genom att erbjuda ett komplement till den befintliga kommunikationen. Det genomfördes med hjälp av Instagram, i videoform, med tillhörande verbal beskrivning och bildtext. Texten innehöll de läroplansmål som var kopplade till fritidshemsaktiviteten. För att alla vårdnadshavare skulle ha möjlighet att ta del av innehållet sattes även en Instagramvägg upp i fritidshemmet där inläggen visades i pappersform. Utvecklingsarbetet utformades efter Rönnermans beskrivning av aktionsforskning och Kurt Lewins cykliska modell. Genom intervjuer och enkätundersökningar med vårdnadshavare i fritidshemmet framkom det att de hade bristande insyn i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet. I den avslutande enkäten som gjordes i samband med utvecklingsarbetets slut framkom det att en stor andel vårdnadshavare hade fått en ökad insyn i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur socialsekreterare i tre olika kommuner i Örebro län beskriver arbetet med barn samt deras familjer under en pågående förundersökning då barnet misstänks vara utsatt för våld av sin vårdnadshavare. I den svenska lagstiftningen och i nationella riktlinjer regleras socialtjänstens omfattande ansvar för barn, brottsoffer och deras närstående. Tidigare forskning visar att om barn som utsätts för våld inte får adekvat stöd kan det leda till negativa konsekvenser på flera områden. Föreliggande studie baseras på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterarna, och intervjuerna utgick från en vinjett. Insamlad data analyseras med stöd av systemteori, kristeori och begreppet handlingsutrymme. En slutsats som framkommer av studien är att faktorer såsom kommunens resurser och socialsekreterarens erfarenhet påverkar valet av insats. Socialsekreterarna visar sig även vara osäkra på vad de får eller inte får göra på grund av förundersökningssekretessen. En annan slutsats är vikten av information till den berörda familjen, för att genom detta minska risken för ytterligare utsatthet. Utifrån studien kan förstås att socialsekreterare har olika personliga och strukturella förutsättningar för att bedriva sitt arbete med familjerna, men att de med vissa enkla medel kan ge adekvat stöd vid behov.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur pedagoger arbetar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt i förskolans verksamhet. Mer specifikt hur pedagogers arbete ser ut i praktiken och hur detta visar sig i förskolans fysiska miljö. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskrivs ett interkulturellt förhållningssätt av pedagoger i förskolan? Hur beskriver pedagoger i förskolan att deras interkulturella arbete utförs i praktiken? Hur beskriver pedagoger i förskolan att det interkulturella förhållningssättet synliggörs i förskolans miljö? Studien är kvalitativ och de metoder som använts är, gruppintervjuer med arbetslag samt observationer av förskolans fysiska miljö. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella begreppet artefakter samt Stier och Sandströms (2017) fyra förhållningssätt. Dessa består av; instrumentellt mångkulturellt förhållningssätt, medvetet mångkulturellt förhållningssätt, interkulturellt förhållningssätt samt transkulturellt förhållningssätt. I studiens resultat framkommer bland annat att pedagogerna beskriver nyfikenhet, intresse och öppenhet som grundläggande för ett interkulturellt förhållningssätt. Det interkulturella arbetet beskrivs bestå av reflektion, samtal med barn, språk, och andra kulturella uttrycksformer så som dans och musik. Samverkan med vårdnadshavarna beskrivs både som en svårighet och en viktig tillgång i det interkulturella arbetet. I förskolornas miljö är det språk som får störst utrymme.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vårdnadshavares vetskap och tankar kring genusarbetet i förskolan. Med hjälp av en enkätundersökning har vi samlat in vårt empiriska material. Studien visar att vårdnadshavare har blandade tankar, vetskap, uppfattningar, åsikter och erfarenheter utav genusarbetet som pågår i förskolan.  Men den visar även att de flesta vårdnadshavare ser förskolans genusarbete som något betydelsefullt, både för deras egna barn men även för samhället i stort.