Syftet med studien är att är att bidra med kunskap om hur förskollärare samverkar med vårdnadshavare kring de barn som väcker funderingar. Vi har i studien använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Forskning visar att samverkan mellan förskola och hem är särskilt gynnsamt för barn i behov av särskilt stöd vilket också stämde överens med respondenternas uppfattning. Resultatet visar en samstämmighet bland respondenternas tankar kring samverkan med vårdnadshavare och vikten av att ta tillvara vårdnadshavares kunskap om det enskilda barnet. Studien synliggör också skillnader i specialpedagogens roll i samverkan med vårdnadshavare då barn väcker funderingar. Respondenterna lyfter framgångsfaktorer och svårigheter som påverkar samverkan med vårdnadshavare. Vikten av goda relationer lyfts av samtliga respondenter som en framgångsfaktor. En viss komplexitet i samverkansarbetet synliggörs också. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.

Förskolan är en plats där barnet tillbringar en stor del av sin vardag under flera års tid. För att barnet ska utvecklas och lära är det viktigt att barnet känner trygghet till förskolan och dess personal. Trygghet är viktigt även för barnets vårdnadshavare som ska lämna det viktigaste de har i personalens händer, barnet. Syftet med denna studie är att undersöka vad en trygg relation i förskolan med barnet och dess vårdnadshavare innebär. Vad det betyder ur en förskollärares perspektiv samt hur förskolan går tillväga för att skapa denna trygga relation. Frågeställningarna i studien är följande: Hur skapar förskollärare trygga relationer i förskolan? Vilka utmaningar finns det för förskollärare att skapa trygga relationer och god samverkan med barnet och dess vårdnadshavare? Inför undersökningen användes kvalitativ metod och intervjuform, för att få en personlig syn och kommunikation. Därav gjordes ett subjektivt urval där sex förskollärare med olika kompetenser och erfarenheter handplockades för studien. Detta för att få en bred kunskapssyn och ett vidsträckt resultat. Studien utgår och analyseras utifrån Bowlbys anknytningsteori och Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar att en trygg relation är betydelsefull, både med barnet och dess vårdnadshavare, att vägen till en trygg relation startar vid första mötet.

I denna litteraturstudie undersöks huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vikten av hemmets och skolans samarbete för elevernas läsutveckling kommer även att belysas. Litteraturstudiens syfte är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende av om de får stöd hemifrån. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att ligga till grund för studien: Påverkas elevernas läsutveckling av hemmet och i så fall hur och om vårdnadshavares och skolans samarbete har en betydande roll i elevernas läsutveckling. I bakgrunden får läsaren ta del av information om ämnet för att få en tydlig förförståelse för att lättare kunna ta del av det som presenteras och diskuteras i resultatet och diskussionen. I metodavsnittet kommer läsaren att få ta del av hur urvalet och insamling av vetenskapliga artiklar har gått till. Söktjänsterna samt databasen som har använts är Primo, SwePub och ERIC. Det valda artiklarna består av både nordisk och internationell forskning. Under resultatdelen redogörs det för tidigare forskning kring ämnet och läsaren får här ta del av olika studiers resultat. Studiens resultat visar att hemmet, familjernas olika rutiner och bakgrunder ofta har en påverkan på barns läsutveckling. De flesta forskare belyser vikten av hemmets engagemang i relation till läsutvecklingen. Engagemanget kan bestå av flera faktorer, exempelvis läsning kopplat till flyt i läsningen, ordförråd och ordförståelse, antal böcker i hemmet samt samarbetet med skolan. Resultat från forskningen menar också på att ett gott samarbete med skolan är väsentligt för elevernas läsutveckling. Går det tidigt att introducera barnen i hemmet till läsning kommer det med stor sannolikhet att ligga till grund för den framtida läsutvecklingen.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur barnets bästa konstrueras i LVU-domar 2 § i Sverigeunder tidsperioden 1985-2015. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk grund där endiskursanalys har genomförts på det insamlade materialet. I analysen har Laclau och Mouffesmaktbegrepp och diskursteori nyttjats i syfte att förstå hur barnets bästa konstrueras. Resultatenvisar att det förekommer varierande konstruktioner av barnets bästa under den studeradeperioden, där det i de tidiga årtiondena fokuseras på en skyddsaspekt och utvecklas i de senareårtiondena till att inkludera barnets behov i en bredare aspekt. Resultatet visar även attkonstruktionen av barnets bästa i relation till föräldrar skiftat under den studerade perioden, dåföräldrarnas intresse minskar till förmån för barnens ju närmare nutid studien sträcker sig.Avslutningsvis framkommer det att barnets bästa går från att vara implicit i de tidigare domarna,till att vara explicit i de senare domarna. Studien bedöms vara relevant för professionerinvolverade i LVU-processen, utifrån att förstå hur förändringarna av barnets bästa påverkas avdess aktuella kontext. Att belysa varierande konstruktioner av barnets bästa kan även belysabehovet av en mer enhetlig syn gällande innebörden av begreppet – framförallt utifrån etträttssäkerhetsperspektiv. / The objective of this study is to examine how the best interest of children is constructed in LVUrulings 2 § in Sweden during the period 1985-2015. The study builds from a foundation ofsocial constructionism, where a discourse analysis was implemented on the collected materials.In the analysis, Laclau and Mouffe’s discourse theory and idea of power have been used tounderstand the construction of the best interest of the child. The results show that there aredifferent constructions of the child´s best interest during the examined period; in the earlydecades there were focus on the protection of the child, while in the latter years the constructionincluded more areas of the child´s best interest. The study also shows that the construction ofthe child in relation to their caregivers developed in the latter years. In the early years thecaregivers were constructed as a big part of the child´s best interest, a construction thatdecreased in the latter years. It also emerges that the best interest of the child goes from assumedto defined, as we proceed through the period. The study is estimated to be relevant toprofessionals involved in the LVU-process, to aid their understanding of how the narrative isinfluenced by the current societal context. The identification of the varied constructions in therulings, demonstrate the need of a more standardized view of the concept.

Bakgrund: Antalet överviktiga barn i Sverige ökar. Övervikt och fetma hos barn kan leda till allvarlig sjukdom i vuxenlivet. Skolsköterskor ingår i skolors elevhälsoteam vilka ska arbeta förebyggande mot ohälsa. Regelbundna tillväxtkontroller är ett av tillvägagångs-sätten för att upptäcka och ge möjlighet att sätta in åtgärder vid ohälsa hos barn. Vid avvikande tillväxt, såsom vid nytillkommen övervikt, kontaktar skolsköterskan barnets vårdnadshavare. Kontakten kan bygga på medvetenhet om kommunikativa processor. Kommunikation syftar till parternas delaktighet och målet om samverkan. Kommunikation kan vara vårdande. Syfte: Studien undersökte skolsköterskors erfarenheter av initial kommunikation med vårdnadshavare vars barn har övervikt eller fetma. Metod: Datainsamlingsmetoden var kritisk incidentteknik. Verksamma skolsköterskor tillfrågades om positiva respektive negativa erfarenheter från situationer där de haft en första kommunikation med vårdnadshavare. Insamlat material analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som kunde sammanfattas till ett tema. Kategorierna var: “I kontakt med vårdnadshavare uppstår känslosamma situationer”, “Skolsköterskefunktionen blir tydligare när skolsköterskan uppfattar sig som behövd” och “Skolsköterskors avsikt är att samverka och att erbjuda sitt stöd till vårdnadshavare”. Temat var: “Skolsköterskor använder ett medvetet, professionellt och följsamt förhållningssätt i strävan efter vårdande kommunikation och samverkan med vårdnadshavare”. Konklusion: Framtida skolsköterskor ska fortsatt låta barn och vårdnadshavare vara delaktiga i det som berör dem. Skolsköterskor kan behöva professionell handledning som stöd i sitt arbete. Framtida forskning föreslås undersöka barnets perspektiv avseende elevhälsans tillväxtkontroller. / Background: The number of overweight children is increasing in Sweden. Obesity and being overweight can lead to disease in adulthood. School nurses act preventive against ill health. Regular growth checks are one of the ways to detect and to provide opportunities for action. After a growth check in case of obesity, the school nurse often contacts the child's guardian. The contact can be built on consciousness about communicative processes. Communication aims to include and collaborate with the partners. Communication can be a way of caring or nursing. Objective: This study examines how school nurses experience the initial communication with guardians whose children are overweight or obese. Methods: Critical incident technology was used to collect data which was then analyzed with qualitative content analysis. Active school nurses were asked about their positive and negative experiences of such first communication regarding overweight. Results: The analysis resulted in three main categories that could be summarized into a theme. The categories were: "In contact with guardians, emotional situations arise", "The school nurse function becomes clearer when the school nurse perceives herself as needed” and "School nurses' intention is to collaborate and offer their support to guardians". The theme was: "School nurses use a conscious, professional and compliant approach in the pursuit of caring communication and collaboration with guardians". Conclusions: Future school nurses will continue to involve children and guardians in what concerns them. School nurses may need professional guidance to support their work. Future research is proposed to examine the child's perspective regarding growth controls in schools.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas och vårdnadshavarnas inställning till högläsning samt att se hur samarbetet mellan hem och förskola kring ämnet högläsning upplevs. Med hjälp av en kvalitativ enkätundersökning har vi närmat oss en förståelse för pedagogernas syn på barnbokslitteraturen och hur den används på förskolan. För att belysa pedagogernas och förskolans viktiga roll i lärandesyfte har vi tagit hjälp av vårdnadshavare via enkäter. Vi kontaktade vårdnadshavarna för att få en uppfattning om hur hemmen använder sig av barnbokslitteratur och vid vilka tidpunkter på dagen högläsningen äger rum. Genom enkätsvaren kunde vi se att både pedagogerna och vårdnadshavarna har olika uppfattningar om hur samarbetet ser ut kring barnbokslitteraturen. Studiens resultat visar att pedagogerna och vårdnadshavarna menar att deras egna engagemang och intresse för högläsningstillfället är av stor vikt för att fånga barnens intresse och ge dem möjlighet till lärande och utveckling. Pedagogerna använder sig av boksamtal för att barnen ska få möjlighet till reflektion i gemenskap med andra och därmed öva sin språkliga kompetens. Både de verksamma pedagogerna och vårdnadshavarna lyfter hur viktig högläsningen är för att möjliggöra språkutveckling för barnen i gemenskap med varandra. Samtidigt visar vårt resultat att både de verksamma pedagogerna och vårdnadshavarna väljer att lägga högläsningsstunden i samband med lunch och vila. Valet av tid kan medföra en risk för att barnen upplever hunger eller är i behov av vila. Om barnen inte aktivt kan delta finns det en risk att lärandet går förlorat. Forskning visar att förskolan har möjlighet att påverka barnens fortsatta intresse för litteratur och egen läsning, vilket medför att pedagogen behöver vara medveten om fördelarna som högläsning kan bidra till. Resultatet av vår studie visar att pedagogerna som medverkat är väl medvetna om högläsningens positiva effekter. Många av de pedagoger som besvarade vår enkät uppger ändå att de lägger högläsningen i samband med vila. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Antalet barn som genomgår en neuropsykiatrisk utredning har ökat stadigt de senaste åren. Som blivande psykolog med ett stort engagemang för både barn- och ungdomspsykiatri och för utredningsarbete har jag blivit mer och mer intresserad av hur en ”bra” utredning ur ett patient- och familjeperspektiv kan gå till. I denna uppsats har jag mött vårdnadshavare vars barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning för att få deras perspektiv på hur de upplevt utredningsprocessen. Den frågeställning som legat till grund för studien är: Hur har vårdnadshavare upplevt den neuropsykiatriska utredningsprocess som de genomgått tillsammans med sitt barn? För att besvara denna frågeställning intervjuades sju vårdnadshavare och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra huvudteman: Mellan hopp och förtvivlan; Omhändertagen; En diagnos och sen då?; Vi är väldigt nöjda med utredningen men…Resultaten visade också att upplevelsen skilde sig åt beroende på var i processen man befann sig och att upplevelserna i de olika faserna påverkades av föregående faser. Väntan inför utredningen upplevdes negativ, och när utredningen startades upp infann sig en känsla av lättnad och tacksamhet. Inför och under utredningen gavs ingen eller endast lite information från utredarna om vad som skulle ske, och respondenterna ställde heller inte krav på information eller delaktighet. Efter utredningen framkom att respondenterna var mycket nöjda med utredningen och att de fått ökade kunskaper om sitt barns fungerande och behov, men också att de blev lämnade med många obesvarade frågor.

Syftet med arbetet är att fördjupa våra kunskaper om hur lärare i F-3 bemötermuslimska elever för att inkludera alla då detta kan upplevas problematiskt. Föratt besvara våra forskningsfrågor har vi valt att arbeta med sex styckenkvalitativa intervjuer. Resultatet visar att värdegrundsarbetet är det centrala föratt bemöta muslimska elever. Slutsatsen är att lärare i F-3 arbetar varierat ochhar värdegrunden central i all undervisning likväl som utanför klassrummet.

No description available.