Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares och specialpedagogers erfarenheter om övergången mellan förskola och förskoleklass. Föreliggande kvalitativa intervjustudie undersöker anknytningens roll i övergången mellan förskola och förskoleklass, samverkan mellan skolformer samt vårdnadshavares delaktighet. Metod som använts är semistrukturerade intervjuer. Tre specialpedagoger som varit involverade i övergångar samt sex vårdnadshavare med barn som går i förskoleklass i nuläget intervjuades. Resultatet visade att anknytning, delaktighet och samverkan var viktiga komponenter i övergången. Anknytningen genom kamratrelationer visade sig vara mer eller mindre viktig beroende på hur skolplaceringen organiseras. Hur övergången såg ut visade sig vara olika samt att det råder olika meningar om närhetsprincipens vara eller icke varande. Närhetsprincipen utgår från gångavståndet mellan hem och skola. Gemensamt för både specialpedagoger och vårdnadshavarna är att de är måna om barnens välbefinnande. De ska känna trygghet både före, under och efter övergången från förskolan till förskoleklass. Olika synsätt på förskolans och skolans verksamheter synliggörs. En potentiell negativ specialpedagogisk implikation är att närhetsprincipen tenderar att ta över i arbetet av övergången. En potentiell positiv specialpedagogisk implikation är att det relationella perspektivet råder vilket kan ge goda förutsättningar för barn och elever genom tidiga insatser i lärandemiljön.

No description available.

Studiens syfte är att belysa hur tre pedagoger och tre nyanlända vårdnadshavare upplever nyanlända vårdnadshavares möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att besvara det har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med tre olika pedagoger verksamma i förskolan samt tre nyanlända vårdnadshavare som har barn i förskolan. Resultatet har analyserats utifrån det sociokulturella- och interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogers interkulturella förhållningssätt påverkar samverkan med nyanlända vårdnadshavare samt deras möjlighet till delaktighet och inflytande. De intervjuade vårdnadshavarna upplever en bristfällig information vid inskolning och introduktion i förskolan då den endast ges på svenska. Det leder till att de nyanlända vårdnadshavarna inte vet vad som förväntas av dem. De blir inte heller informerade om deras rätt till inflytande och möjlighet att påverka verksamheten. Ur kommunikationssynpunkt upplever både de intervjuade pedagogerna och vårdnadshavarna att de finner möjligheter utifrån de förutsättningar som finns, bland annat genom tolk, bilder som stöd samt appar i mobila enheter där ord kan översättas. Slutsatser som dras utifrån studien är att pedagogers förhållningssätt och kompetenser avgör vårdnadshavarnas chanser till delaktighet och inflytande. En god och hållbar kommunikation är en förutsättning för bra samverkan med vårdnadshavare. Även tydlig information för de nyanlända vårdnadshavarna är en förutsättning för delaktighet och för att undvika missförstånd. Vårdnadshavarna har intresset och viljan att bli mer delaktiga men det är beroende av pedagogerna och deras förhållningssätt.

No description available.

Förskolan är en arena för möten mellan olika människor, speciellt med olika vårdnadshavare. Förskollärare och vårdnadshavare har barnen som gemensam nämnare och strävar efter att det ska gå bra för dem. En av förutsättningarna för att det ska gå bra för barnens utveckling är att det finns en trygg relation och god samverkan mellan hem och förskola. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på samverkan med vårdnadshavare på relationsnivå. Studiens frågeställningar är följande: Hur upplever förskollärare relationen med vårdnadshavare för att främja föräldrasamverkan? Vilka utmaningar samt möjligheter upplever förskollärare inför samverkan med vårdnadshavare?  En induktiv kvalitativ metod med forskningsmetoden intervjuer har använts i denna studie. Denna metod valdes då vi var intresserade av att utforska förskollärares upplevelser kring fenomenet samverkan på relationsnivå med vårdnadshavare. Genom ett icke-sannolikt urval valdes sex relevanta respondenter med kunskap och kompetens inom ämnet ut. Studien grundar sig i och analyseras utifrån det fenomenologiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att grunden för en bra samverkan på relationsnivå mellan förskollärare och vårdnadshavare är tillit, lyhördhet, en öppen och trygg kommunikation samt att förskollärare och vårdnadshavare ser varandra som jämlikar. / Preschool is an arena for meetings between different people, especially with different guardians. Preschool teachers and guardians have the children as a common denominator and strive for things to go well for them. One of the prerequisites for the children's development to be successful is that there is a secure relationship and good collaboration between home and preschool. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers view collaboration with guardians at the relationship level. The study's questions are the following: How do preschool teachers experience the relationship with guardians to promote parental cooperation? What challenges and opportunities do preschool teachers experience before collaborating with guardians? An inductive qualitative method with the research method interviews has been used in this study. This method was chosen when we were interested in exploring preschool teachers' experiences of the phenomenon of collaboration at the relationship level with guardians. Through a non-probable sample, six relevant respondents with knowledge and competence in the subject were selected. The study is based on and analyzed from the phenomenological perspective and the socio-cultural perspective. The results show that the basis for good collaboration at the relationship level between preschool teachers and guardians is trust, sensitivity, open and secure communication and that preschool teachers and guardians see each other as equals.

Bakgrund: Det finns ca 10,000 barn i Sverige med diagnosen epilepsi. Sjukdomen karakteriseras av okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnans nervceller. När ett barn drabbas av epilepsi drabbas även vårdnadshavarna på olika sätt. Familjen är ett system som påverkar varandra vilket kan vara både positivt och negativt. Familjesystemet har en central roll när det handlar om familjer som har barn med kronisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva vårdnadshavares erfarenheter då barnet har epilepsi. Metod: Metoden var en litteraturstudie som omfattades av nio vårdvetenskapliga artiklar som både var kvantitativa och kvalitativa. En integrerad analys enligt Kristensson (2014) ligger till grund för denna studies resultat. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudkategorier. Vårdnadshavare till barn som har epilepsi uttryckte en pågående osäkerhet kring barnets anfall, behandling och vardagliga liv. Vårdnadshavare upplevde också en avsaknad av kunskap, kontinuitet från vården samt hur man pratar om sjukdomen med andra för att inte bli felaktigt bedömd. Osäkerheten och avsaknandet av kunskap bidrog till att många vårdnadshavare kände nedstämdhet, oro och stress. Sjukdomen påverkade även vårdnadshavarnas förmåga att arbeta vilket ledde till en ökad ekonomisk stress och påverkan på familjen som helhet.   Slutsats: För att minska på vårdnadshavarnas upplevda informationsbrist, stigmatisering och sämre livskvalité bör epilepsi få mer uppmärksamhet där mer information och kunskapen kring hantering om sjukdomen främst bör nå ut till sjukvården. Sjukvården kan i sin tur använda denna kunskap för att nå ut till vårdnadshavarna och deras anhöriga för att öka deras kunskapsnivå och därmed minska stigmatisering, skam och skuld som vissa vårdnadshavare upplever.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa förståelse för förskollärares upplevelser av att samarbeta med vårdnadshavare under pågående covid-19-pandemi. I studien har jag utgått utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och genomfört kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Jag har använt mig av förutbestämda kriterier samt ett bekvämlighetsurval för att komma i kontakt med de intervjuade. Insamlad data har därefter bearbetats i en tematisk analys där temat Mötesupplevelser framträdde. Pandemin har föranlett att myndigheter har utfärdat riktlinjer i syfte att minska smittspridningen. Studien visar att förskollärare upplever att detta har skapat nya förutsättningar och utmaningar för förskolorna samt i förskollärarnas samarbete med vårdnadshavarna när det gäller delaktighet och inflytande. Det framkommer i resultatet att det till stor del funnits en hög medvetenhet samt acceptans, både bland förskollärare och vårdnadshavare, till att anpassa sig till de nya rutiner som skapats rörande samarbetet mellan de två parterna. / The purpose of this study is to investigate and create an understanding for preschool teachers’ experiences of collaboration with legal guardians during the ongoing covid-19 pandemic. In this study I have applied a phenomenological approach and conducted semi-structured interviews. I have used established criteria as well as convenience sampling in order to make contact with the interviewees. The collected data has then been addressed with a thematic analysis where the theme Experiences of Meetings emerged. Due to the pandemic Swedish authorities have drawn up guidelines with the purpose of reducing the spread of the virus. This study demonstrates that preschool teachers’ have experienced that these guidelines have caused new conditions and challenges for preschools as well as for the preschool teachers’ relationships to legal guardians in the context of participation and influence. The result demonstrates that there has been a high level of awareness and acceptance, both among preschool teachers and legal guardians, to adapt to the new routines which have been set up concerning the relationship between the two parties.

För att det ska gynna alla barn i förskolan behöver förskolepedagogerna kunna skapa tillitsfulla relationer till hemmen och betydelsen av tillit i relationen till vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd framhålls i både forskning och styrdokument. Den här undersökningens syfte har därför varit att åskådliggöra vårdnadshavares uppfattningar av tillit i relationen mellan förskola och hem, med ett särskilt fokus på faktorer hos förskolepedagogen. Undersökningen begränsades till att omfatta vårdnadshavare till barn i varaktigt behov av särskilt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Zoom med fyra deltagare vars barn under perioden intervjuerna genomfördes var inskrivna i förskolan. Genom tillämpande av en teori om organisationstillit framträdde implikationer på hur deltagarna definierade och värderade tillit i relationen mellan hem och förskola, samt vilka faktorer hos pedagogen som sågs som viktiga för att vårdnadshavarna skulle känna tillit. Resultatet visar att deltagarna ser tillit som fundamentalt samt sammankopplar tillit med förtroende, kommunikation och trygghet. Faktorer hos pedagogerna som lyfts fram som viktiga för vårdnadshavarens tillit är pedagogens förmåga, välvilja och integritet. Slutsatserna är att tillit innebär ett medvetet risktagande och att deltagarna i och med sina barns särskilda behov utsätter sig för större sårbarhet än andra vårdnadshavare. Faktorer hos pedagogen som ses som viktiga för tilliten är att ge inblick i arbetssätt och verksamhet, visa på genuint engagemang och uppskattning för sitt arbete samt uppvisa områdesspecifika kompetenser, där kommunikationskompetenser lyfts fram särskilt.

Syftet med studien är att undersöka hur ett läsprojekt har organiserats och tillämpats på bådeorganisationsnivå och undervisningsnivå. Studien är genomförd i uppstarten av läsprojektetoch har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att samla in data ärsemistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att projektet är läsfrämjandeoch läsning och tillhörande arbete genomsyrar undervisningen. Skolans mål är att involveravårdnadshavare, men språkbarriärer kan begränsa vårdnadshavarnas möjlighet att delta ochgenomföra sin ansvarsroll i läsprojektet.

Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan i förskolan mellan förskollärare och vårdnadshavare samt vilka faktorer som kan påverka samverkan med vårdnadshavare. Detta är en kvalitativ studie som utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har intervjuat 16 förskollärare på fem olika förskolor och tagit del av deras uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare i förskolan. Uppfattningarna är sedan grunden till de olika kategorierna som finns i resultatet. Resultatet visade förskollärares olika uppfattningar att samverka med vårdnadshavare samt hur olika faktorer kan påverka samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare i förskolan. Studien ger förskollärare mer kunskap om hur de kan arbeta med samverkan med vårdnadshavare samt hur de kan förbättra sin samverkan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos förskollärarna kring samverkan med vårdnadshavarna i förskolan. Vår studie bidrar med att visa vad samverkan med vårdnadshavare i förskolan kan vara och på vilka sätt det kan ske.