Problematisk skolfrånvaro är ett problem både globalt som nationellt. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap om hur vårdnadshavare och specialpedagoger samarbetar gällande problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att öka kunskap om problematisk skolfrånvaro i grundskolan utifrån vårdnadshavares och specialpedagogers perspektiv. Reflexiv tematisk analys används som metod till att analysera 12 semistrukturerade intervjuer varav 6 med vårdnadshavare och 6 med specialpedagoger. Utifrån den reflexiva tematiska analysen utkristalliserades följande tre teman; kommunikation, framgångsfaktorer och tidiga indikationer. Med stöd i två teoretiska utgångspunkter, det specialpedagogiska relationella perspektivet och Bronfenbrenners systemteori, ges en djup analytisk förståelse till ovanstående teman. Det är flera bidragande aspekter som kan relateras till elevens problematiska skolfrånvaro. Studiens resultat visar på att tidiga indikationer som ströfrånvaro och somatiska besvär är viktiga signaler i arbetet med att främja skolnärvaro. Även relationer lyfts fram av samtliga informanter som särskilt betydelsefulla för att främja skolnärvaron. I studien betonas att det förekommer ett samband mellan elevers ökade skolfrånvaro och samarbete mellan hem och skola. Ju högre skolfrånvaro eleven har desto svagare blir samarbetet mellan hem och skola.

The purpose of this study is to contribute knowledge about preschool teachers' experiences of working with the mother tongue development of multilingual children in a preschool with several different mother tongues. It is a qualitative study with semi-structured interviews with six preschool teachers, followed by content analysis as a method to categorize the results. The study is based on sociocultural theory, with concepts such as scaffolding, tools, and mediation. Other related concepts used are mother tongue, multilingualism, and translanguaging. The results of the study show a clear ambition among the preschool teachers and a positive attitude towards working with the mother tongue development of multilingual children through the use of various available resources, as well as engaging guardians in different ways. However, the study also shows some uncertainty among a few preschool teachers who feel that this area is challenging for them and needs further development. One conclusion drawn from the study is that mother tongue development mainly depends on the preschool teacher's level of ambition and experience in this work. Additionally, the number of multilingual children in the group affects the preschool teachers' engagement and focus on the mother tongue development of this group of children to varying degrees. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barns modersmålsutveckling i en förskola med flera olika modersmål. Det är en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med sex förskollärare, följt av innehållsanalys som analysmetod för att kategorisera resultaten.  Studien utgår från en sociokulturell teori, med begrepp som scaffolding, redskap och mediering. Andra relaterade begrepp som används är modersmål, flerspråkighet och transspråkande.  Studiens resultat visar en tydlig ambition hos förskollärarna och en positiv inställning till att arbeta med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn genom användning av olika tillgängliga resurser, samt genom att engagera vårdnadshavarna på olika sätt. Men studien visar även en osäkerhet hos några förskollärare som upplever att detta område utgör en utmaning för dem och behöver utvecklas ytterligare.   En slutsats som dras i studien är att modersmålsutveckling huvudsakligen vilar på förskollärarens ambitionsnivå och erfarenhet i detta arbete. Även att antalet flerspråkiga barn i barngruppen påverkar förskollärarnas engagemang och fokus på modersmålsutveckling hos denna barngrupp, i varierande grad.

Bakgrund: År 2019 utlystes vaccintveksamhet som ett av de tio största hoten mot global hälsa och antalet ovaccinerade barn har ökat kraftigt de senaste tre åren. Detta riskerar barnens hälsa och får konsekvenser för samhällets tillväxt och utveckling. Vaccinering är ett effektivt sätt att förebygga sjukdom och anses vara en av de största framgångarna för hälsa i historien. Trots omfattande evidens gällande vacciners nytta och säkerhet växer vaccintveksamheten världen över. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som ligger bakom vårdnadshavares val att inte vaccinera sina barn med rekommenderade grundvaccinationer. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultatet baserades på tio kvalitativa originalartiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Datainsamling gjordes via databaserna PubMed och CINAHL. Som teoretisk utgångspunkt användes begreppet hälsolitteracitet. Resultat: Ur de tio granskade studierna framkom fyra teman. De faktorer som påverkade beslutet var att vårdnadshavare ansåg att vacciner är skadliga och onödiga samt att vacciner är onaturliga och ges för tidigt. Vidare önskade vårdnadshavare fatta självständiga beslut gällande sina barns vaccinationer men upplevde inskränkt autonomi. Det fanns även en uttalad misstro till hälso- och sjukvården, myndigheter och läkemedelsföretag. Slutsats: Då vaccintveksamhet är ett växande fenomen är det viktigt att hälso- och sjukvården utvecklar kommunikationsstrategier för bästa möjliga bemötande och individanpassad information, vilket kan bidra till ett ökat förtroende. Sjuksköterskan kan bidra med evidensbaserad kunskap och information till vårdnadshavare samt säkerställa att varje familj blir bemött med respekt oavsett eventuella meningsskiljaktigheter.

Följande arbete är en litteraturstudie som undersöker vilka samband som finns mellan vårdnadshavares attityder till matematik och elevernas attityder till ämnet. Metoden som används är en litteraturgenomgång av tidigare studier. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av studien baserades på sex artiklar från sex olika länder. Resultaten sammanfattas i tre samband: det första sambandet är vårdnadshavares verbala uttryck framför eleverna och elevernas attityder till matematik; det andra sambandet är att positiva/negativa attityder från vårdnadshavare kan bidra till att skapa en positiv/negativ attityd till matematik hos eleverna; det tredje sambandet är att orimliga krav från vårdnadshavare kan leda till sämre prestationer inom matematik. / The following work is a literature study that examines the relationships between parents' attitudes towards mathematics and students' attitudes towards the subject. The method used is a literature review of previous studies. The analysis method used is content analysis. The results of the study were based on six articles from six different countries. The findings were summarized into three relationships: the first relationship is parents' verbal expressions in front of students and students' attitudes towards mathematics; the second relationship is that positive/negative attitudes from parents can contribute to creating a positive/negative attitude towards mathematics in students; the third relationship is that unreasonable demands from parents can lead to poorer performance in mathematics.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares kunskaper och erfarenheter gällande anmälningsplikten om förskolebarn som far illa. Under arbetets gång har Uri Bronfenbrenner utvecklingsekologiska teori används. Inledningsvis har jag fördjupat mig i litteraturstudier och tidigare forskning kring ämnet. Utöver detta har jag även intervjuat sex förskollärare i två kommuner, i två olika orter längs med Norrlands kustland. Resultatet visar på att alla sex förksollärare hade kännedom om anmälningsplikten och vilka lagar som styrde den. När det kom till vilka tecken som kunde tyda på att ett barn for illa belyste samtliga sex förskollärare att fysiska tecken såsom blåmärken på kroppen ofta var ett tydligt orostecken över barnets hemförhållande. Att barn även öppet talade om att de blev utsatta eller bevittnade våld hemma var också en tydlig indikation på att ett barn for illa. De svårigheter förskollärarna upplevde med anmälningsplikten var vårdnadshavarnas ilska och irritationen som tillkom efter upprättandet av en orosanmälan. Flera förskollärare belyser även hur de oftast känns som att en anmälan behöver ha mycket belägg för att den ska tas på allvar utav Socialtjänsten. Slutsatsen av denna studie visar således på att det behövs mer fortbildning för verksamma inom förskolan från Socialtjänsten gällande anmälningsplikten och barn som far illa.

En kvalitativ intervjustudie vars syfte var att belysa förskollärares arbete med att informera vårdnadshavare om förskolans syfte och uppdrag i praktiken utifrån samverkansuppdraget. Resultatet visar att arbetet är varierande och innehåller en del utmaningar. Slutsatsen är att mer stöd i arbetet skulle behövas för att underlätta informationsarbetet och samverkan med vårdnadshavare.

Studiens fokus ligger i att synliggöra vårdnadshavares erfarenheter av inskolning då deras perspektiv inte uppmärksammas i samma utsträckning som pedagogers och barns perspektiv. Det är betydelsefullt att öka kunskapen gällande vårdnadshavares upplevelser av inskolning då inskolning är en stor förändring och en övergångsperiod som sker i deras barns och deras liv. Perspektiv från vårdnadshavare kan dels ge en inblick till andra vårdnadshavare och dels ökad förståelse bland pedagoger i förskolan. Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavares erfarenheter av inskolning. Urvalet i studien består av 8 vårdnadshavare som delat upplevelsen av inskolning av sina barn i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts, där vårdnadshavarna intervjuats i en semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv (Bowlby 2010), samt teorin om anknytningsstilar som utformats av Bowlby och Ainsworth (1967). Begrepp som KASAM (Antonovsky 1987) kommer också att användas i studien. Resultatet visar på hur vårdnadshavares erfarenheter sett ut ur olika aspekter under inskolningen, såsom introduktionen, samspel och kommunikation mellan det olika medverkande i inskolningen. Inför introduktionen fick vårdnadshavarna information om inskolningen på olika sätt, dels via öppethus och dels via informationsbrev. Det fanns en förväntan från vårdnadshavarna att pedagogerna skulle skapa en anknytning till deras barn under inskolningen för att ge trygghet åt barnet. Vårdnadshavarna hade även förväntningar på att förskolepersonalen skulle ha en pedagogisk utbildning. Resultatet visade även att kommunikationen mellan vårdnadshavarna och pedagogerna var betydelsefullt i hur vårdnadshavarna upplevde sitt samspel med pedagogerna. Vidare framkom det att vårdnadshavarna hade olika upplevelser gällande hur närvarande pedagogerna var under inskolningen. Avslutningsvis visar slutsatsen på att inskolning är en invecklad process. Detta då det finns många faktorer som kan haft en påverkan i vårdnadshavarnas upplevelser av inskolning. Pedagogernas utbildningsnivå samt erfarenhet, första mötet med förskolan, kommunikation och samspel mellan det olika parterna, barnets anknytningsmönster och vårdnadshavarnas föräldraidentitet är alla olika faktorer som kan ha en inverkan i vårdnadshavarnas erfarenhet.

I denna studie undersöks anknytning relaterat till flerspråkighet då vi har upplevt att det är svårt för förskollärare att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen då kommunikationen inte fungerar. Forskning belyser att det är viktigt för barn att ha en trygg relation till pedagogerna och att en bra kommunikation dem emellan kan dämpa faktorer som gör att dessa barn inte lyckas så bra socialt och kunskapsmässigt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare, genom fokusgruppssamtal, resonerar kring språkets och kommunikationens betydelse för att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. Följande forskningsfrågor har utifrån syftet konkretiserats: Vilka tolkningsrepertoarer kring flerspråkiga barns trygga anknytning ger förskollärarna uttryck för? Vilka kategoriseringar av barn och vuxna framträder i förskollärarnas diskussioner och vad kännetecknar dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och som analysmetod används diskurpsykologi vars analysverktyg: tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har hjälpt oss att besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppssamtal där tolv förskollärare från tre förskolor i södra Sverige deltog. De tolkningsrepertoarer som framkommer i resultatet är att en god relation till vårdnadshavarna, barns personlighet, språkets betydelse och pedagogers förhållningssätt är viktiga för att möjliggöra en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. De kategoriseringar som framkommer i vår studie är vi, de, dem, de barnen, dessa barn, barn med annat modersmål samt föräldrarna. Retoriken blir synlig när förskollärarna för varandras talan samt när de använder sig av extremisering och förminskning i sina uttalanden. Slutsatsen i studien är att språk och anknytning hänger samman, men när det kommer till att göra ett val, prioriterar förskollärarna språket före anknytning då de väljer att sära på de flerspråkiga barnen.

Studien syftar till att undersöka vad vuxna barn till alkoholmissbrukande vårdnadshavare upplever varit försvårande och hjälpsamt under uppväxten samt hur de tror att uppväxten påverkat deras liv i vuxen ålder. Detta undersöktes genom kvalitativ metod där skriftliga narrativ samlades in via en enkät som delades på Facebook. Resultatet delades in i tre teman: försvårande under uppväxten, stöd och hjälp under uppväxten samt uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Datamaterialet analyserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Det som respondenterna upplevde som försvårande under uppväxten var fysisk, psykisk och social utsatthet i form av bland annat våld och otrygghet. Försvårande var även att hålla situationen hemma hemlig, skolproblem och att ta ett stort ansvar i hemmet. Stödjande under uppväxten var för många respondenter någon nära person eller person i skolan som de kunde vända sig till. Majoriteten av respondenterna beskrev också att de hade önskat ett större stöd under uppväxten än vad de fick. I vuxen ålder beskrev flera av respondenterna att de till följd av sin uppväxt har problem med relationer, tillitsproblem och låg självkänsla. Flera beskrev även att det egna förhållningssättet till alkohol var annorlunda mot för hur de tror att det skulle ha varit vid en uppväxt utan alkoholmissbrukande vårdnadshavare.   Studien har visat att en uppväxt med alkoholmissbrukande vårdnadshavare kan vara svår för barnet på flera sätt, vilket även framkommit i tidigare forskning. Studien visar på att bristen på stöd i uppväxten kan orsaka konsekvenser i det vuxna livet. En av studiens slutsatser är att dessa barn ändå klarat sig bra tack vare stöd av en skyddsfaktor som flera av respondenterna beskrivit som livsavgörande.

The purpose of this study was to examine the parents' expectations before they left their child in preschool and their experiences of the earliest time in preschool, for parents with the origin in Middle East. The issues were; what expectations do parents, with origin from the Middle East, have of preschool and how do parents, with other language than Swedish, experience leaving their children in preschool. The survey consisted of qualitative semi-structured interviews. Previous research presented in the present study has mostly described preschool teacher´s experiences and perceptions. The theoretical perspectives on which the study is based are the connection theory and the sociocultural perspective. The four themes presented in the result are security, collaboration, language and expectations of learning. The parents emphasize that they want the children to learn a lot already in the preschool, partly social interaction but also a knowledge-based learning. The study shows some shortcomings in communication and collaboration between educators and caregivers. An important part of this is that the caretakers in the survey, even though they are interested and engaged in their children's everyday life in the preschool, do not seem to have insight into the preschool's governing documents such as the curriculum and the preschool's assignments. The conclusion of the study is that language and language difficulties are an important aspect when it comes to the collaboration between educators and parents. Despite this, the parents in the study says that it feels good to leave their children in preschool. / Studiens syfte var att undersöka vårdnadshavares förväntningar inför den första tiden i förskolan och deras upplevelser av densamma, då vårdnadshavarna har ursprung från Mellanöstern. Frågeställningarna var; vad har vårdnadshavare med ursprung från Mellanöstern för förväntningar på förskolan och hur upplever vårdnadshavare, med annat förstaspråk än svenska, att lämna sina barn i förskolan. Undersökningen bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning som presenteras i föreliggande studie har till stor del beskrivit förskollärares erfarenheter och uppfattningar. Teoretiska perspektiv som undersökningen baseras på är anknytningsteorin och det sociokulturella perspektivet. De fyra teman som presenteras i resultatet är trygghet, samarbete, språk och förväntningar om lärande. Vårdnadshavarna poängterar att de önskar att barnen ska lära sig mycket redan i förskolan, dels socialt samspel men även ett kunskapsbaserat lärande. Undersökningen visar på en del brister i kommunikationen och samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare. En väsentlig del i detta är att vårdnadshavarna i undersökningen trots att de är intresserade och engagerade i sina barns vardag i förskolan inte verkar ha insikt i förskolans styrdokument läroplanen och förskolans uppdrag. Slutsatsen i undersökningen är att språk och språksvårigheter är en viktig aspekt när det gäller samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare. Trots detta säger vårdnadshavarna i undersökningen att det känns bra att lämna sina barn i förskolan.