The preschool curriculum of 2018 declares that preschool teachers must plan and carry out teaching with the preschool children. Previously, research has mainly focused on how principals and preschool teachers perceive the concept of teaching in relation to the preschool.  In Swedish preschool, most of the children between the age one and five participate, behind each of the children there is a guardian or a parent. A reasonable assumption should therefore be that parents have insight into preschool teaching, while research unfortunately shows the exact opposite. The preschool would need to develop communication with the home about what teaching in the preschool is. So, parents should develop a more similar understanding of the concept. However, at present there is a lack of research regarding parents’ perception of teaching in preschool. From Swedish context there is only a few student essays to find. Accordingly, the purpose of the study is to contribute with knowledge on parents’ conception of teaching in preschool.    The study has applied a phenomenographic approach, which can be understood as helpful as the approach aims to investigate people's perceptions of a phenomenon. The data collection has taken place through interviews designed in accordance with how phenomenographic data collections can be carried out. The results show that the preschool’s educators often exclude parents in the preschool's teaching assignments, nor do they use the term teaching with parents. Even if parents are told that their child have been in the forest for example, is it common that they are also informed about the purpose of the activity. The parent’s perception of preschool education thus places itself on the one hand in relation to the playfulness of preschool teaching, but on the other hand that teaching occurs within a stricter framework with lecture elements. The conclusion is that parents’ perceptions of teaching large is based on their own experiences.   The results give rise to reflections within preschools, where preschool educators can also develop strategies to involve parents more clearly, partly in the preschool's teaching assignment, partly in a common and unified definition of concepts.

Barnvaccination har varit en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att främja folkhälsan och förebygga sjukdomsrelaterade dödsfall hos barn. Barnvaccinationstäckningen har emellertid minskat globalt med anledning av en ökad tveksamhet kring vaccinationer. Studiens syfte var att undersöka hur specialistsjuksköterskor främjar vårdnadshavares följsamhet till det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Studien var empirisk med kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, i enlighet med   Lundman och Hällgren Granheim (2017).   I resultatet framkom lokala riktlinjer och nationella riktlinjer för att främja följsamhet till barnvaccinationsprogrammet. Att ge vårdnadshavare generell information om barnvaccinationer var den viktigaste åtgärden för att främja vaccinationstäckningen. Vid tveksamheter till barnvaccination var det avgörande för specialistsjuksköterskan att ha ett personcentrerat förhållningssätt mot vårdnadshavare. Att ge kunskap samt använda ett tvärprofessionellt samarbete var också betydelsefullt. Vidare forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv på barnvaccination för att få ytterligare vägledning i hur barnvaccinationstäckningen kan främjas. Det kan också vara betydelsefullt med ytterligare forskning kring hur specialistsjuksköterskor kan bemöta vårdnadshavare som avstår vaccination för sitt barn. / Childhood immunizations have proven to be one of the most beneficial interventions to promote public health and prevent death among children, caused by diseases. The global coverage of childhood immunization has however decreased globally due to an increased hesitancy towards immunizations. The aim of this study was to examine how specialist nurses promote legal guardians’ adherence to the national childhood immunization program. This study was empirical with a qualitative study design. Semi-structured interviews with eleven specialist nurses in pediatric primary care were conducted. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis.    The results showed both local guidelines and national guidelines to promote adherence to the childhood immunizations program. The main nursing intervention to promote childhood immunization coverage was to give legal guardians general information about the program. If hesitation, it was essential to have a person-centered approach towards the legal guardian. Educating guardians and using a multidisciplinary approach was also beneficial. Further research suggests focusing on the guardians’ perspective regarding childhood immunization as it may generate further guidance in how to promote immunization coverage. It may also be beneficial to conduct further research on how specialist nurses can respond to guardians who decline immunization for their child.

No description available.

Bakgrund: Det finns ca 10,000 barn i Sverige med diagnosen epilepsi. Sjukdomen karakteriseras av okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnans nervceller. När ett barn drabbas av epilepsi drabbas även vårdnadshavarna på olika sätt. Familjen är ett system som påverkar varandra vilket kan vara både positivt och negativt. Familjesystemet har en central roll när det handlar om familjer som har barn med kronisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva vårdnadshavares erfarenheter då barnet har epilepsi. Metod: Metoden var en litteraturstudie som omfattades av nio vårdvetenskapliga artiklar som både var kvantitativa och kvalitativa. En integrerad analys enligt Kristensson (2014) ligger till grund för denna studies resultat. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudkategorier. Vårdnadshavare till barn som har epilepsi uttryckte en pågående osäkerhet kring barnets anfall, behandling och vardagliga liv. Vårdnadshavare upplevde också en avsaknad av kunskap, kontinuitet från vården samt hur man pratar om sjukdomen med andra för att inte bli felaktigt bedömd. Osäkerheten och avsaknandet av kunskap bidrog till att många vårdnadshavare kände nedstämdhet, oro och stress. Sjukdomen påverkade även vårdnadshavarnas förmåga att arbeta vilket ledde till en ökad ekonomisk stress och påverkan på familjen som helhet.   Slutsats: För att minska på vårdnadshavarnas upplevda informationsbrist, stigmatisering och sämre livskvalité bör epilepsi få mer uppmärksamhet där mer information och kunskapen kring hantering om sjukdomen främst bör nå ut till sjukvården. Sjukvården kan i sin tur använda denna kunskap för att nå ut till vårdnadshavarna och deras anhöriga för att öka deras kunskapsnivå och därmed minska stigmatisering, skam och skuld som vissa vårdnadshavare upplever.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om förskollärare, förskollärarstudenter och vårdnadshavares attityder till digitalisering och vilka konsekvenser dessa får för arbetet med digital teknik i förskolan. Arbetet med digital teknik är komplext och trots att flera satsningar och projekt har genomförts genom åren visar resultat att dessa inte gett önskade effekter.  Arbetet använder en kvalitativ innehållsanalys som metodologisk ansats. Sammanlagt har tolv semistrukturerade intervjuer gjorts varav fyra med förskollärare, fyra med förskollärarstudenter och fyra med vårdnadshavare.  I resultatet framgår det att många av respondenterna upplever att den digitala tekniken finns överallt i samhället och mer eller mindre tvingar medborgarna att använda denna för att kunna delta i samhället. Många beskriver också en känsla av förlorad kontroll. Det råder en rädsla inför att arbeta med digital teknik och att digitala verktyg är ömtåliga och kräver god kunskap för att kunna arbetas med. Riskerna med digital teknik som förs fram i nyhetsrapporteringen och samhällsdebatten påverkar attityden till digitalisering negativt vilket får konsekvenser för arbetet med digital teknik i förskolan. Även de mest positiva bland respondenterna är noga med att påpeka att det finns faror med digital teknik. Det efterfrågas mer relevant utbildning och stöd för att känna sig bekväm med den digitala tekniken. För att detta ska bli möjligt krävs en utbildning som är relevant i den kontext förskollärarna arbetar i. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer över hur den digitala tekniken ska implementeras i undervisningen då läroplanen numera kräver att alla ska jobba med det.

This is a scientific essay where I investigate and reflect on issues that have to do with conflicts and conflict management in school.The essay is based on a personal experience and is written from my professional experience in order to provide a greater understanding of the complex collaboration between educators and guardians. How do we best inform guardians when something happens to their children during the school day? Is it at drop-off and pick-up or are there other good contact routes? Conflicts are something we encounter throughout life, in many different contexts. Then it is important to learn how to handle difficult situations.School and leisure center are a social environment where large groups of people interact and integrate with each other. What do the governing documents say about the cooperation between the school and the home? My essay starts with a story about a self-experienced incident. It starts with a conflict in the schoolyard where the guardians afterwards needed to be informed about what happened to their child during the school day. The conversations with the guardians are completely different. One guardian is grateful for the information received about their child, while the other guardian directly assumes a defensive position. Why? How can we educators accommodate these "dissatisfied" guardians in a good way? I will examine myself and my own reflections. In the analysis I make use of my practical wisdom that I have accumulated through the experience I have. What can I become better atin the execution of my practical professional competence in the field? The conflict management models I use to reflect on my dilemma are “Cohan`s Conflict Pyramid” and “Mini Mediation” (Hakvoort & Friberg 2019). / Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med konflikter och konflikthantering att göra på skolan. Essän utgår från en egenupplevd situation och är skriven från min yrkeserfarenhet i syfte att ge en större förståelse för det komplexa samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare. Hur informerar vi vårdnadshavare på bästa sätt när någonting hänt deras barn under skoldagen. Är det vid lämning och hämtning eller finns det andra bra kontaktvägar? Konflikter är något vi stöter på genom hela livet, i många olika sammanhang. Då är det viktigt att lärt sig hantera jobbiga situationer. Skola och fritidshem är en social miljö där stora grupper och människor samspelar och integrerar med varandra. Vad säger styrdokumenten om samarbetet mellan skola och hem? Min uppsats börjar med en berättelse om en egenupplevd händelse. Den startar med enkonflikt på skolgården där vårdnadshavarna efteråt behövde informeras om vad som häntderas barn under skoldagen. Samtalen med vårdnadshavarna skiljer sig helt och hållet åt. Den ena vårdnadshavaren är tacksam för information hen får kring sitt barn, medan den andra vårdnadshavaren direkt intar en försvarsställning. Varför? Hur kan vi pedagoger tillmötesgå dessa ”missnöjda” vårdnadshavare på ett bra sätt?  Jag kommer att granska mig själv och mitt eget handlande. I analysen använder jag min praktiska klokhet som jag samlat på mig genom den erfarenhet jag har. Vad kan jag bli bättrepå i utförandet av min praktiska yrkeskompetens inom området och vad innebär tyst kunskap imin yrkesutövning? Konflikthanteringsmodellerna jag använder för att reflektera kring mitt dilemma är ”Cohans konfliktpyramid” och ”Mini Medling” (Hakvoort & Friberg 2019).

Title: When a child’s right becomes an obligation When a child is placed in a foster home, the starting point, according to the Swedish Social Services Act, is that children should have a relationship with their legal guardians. The aim of the study was to examine what social workers perceive are the most central aspects in the assessment and the design of visits from legal guardians in families where their children have been placed for out- of- home care, in cases when the child does not want to, or according to the social worker, is adversely affected by the visits. Four qualitative semi-structured interviews with social workers have been analysed based on theories of grassroots bureaucracy and room for manoeuvre and childhood sociology. The results show that social workers claim that they found their decision on the child’s perspective, but that current legislation means that they also have to take into account other perspectives when deciding. The main conclusion is that the work of child welfare social workers requires a great deal of flexibility and that the best interests of the child and the child’s right to be heard can be difficult to reconcile. / Sammanfattning När ett barn är placerat i familjehem ska, enligt Socialtjänstlagen, utgångspunkten för socialtjänstens bedömningar vara att barn ska ha ett umgänge med sina vårdnadshavare. Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare upplever är de mest centrala aspekterna vid bedömning och utformning av umgänge mellan familjehemsplacerade barn och deras vårdnadshavare med fokus på då barnet inte vill eller enligt socialsekreteraren påverkas negativt av umgänget. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare har analyserats utifrån teorier om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt barndomssociologi. Resultatet visade att socialsekreterarna anser att de utgår från barnperspektivet men att rådande lagstiftning medför att de också måste ta hänsyn till andra aktörer då beslut fattas, samt att barnets bästa även kan betraktas ur ett längre tidsperspektiv vilket försvårar arbetet. En slutsats är att socialsekreterarnas arbete kräver stor flexibilitet samt att barnets bästa och rätten att komma till tals kan vara svårt att förena.

Background: Human papillomavirus (HPV) is one of the most common sexually transmitted infections in the world and there are over 100 different varieties. Several of the varieties can lead to cancer. Although there are vaccines available, the vaccine coverage varies in the providing countries. Aim: The aim of this study was to describe aspects that make guardians choose to refrain from giving their children HPV-vaccines. Method: This Literature study is based on nine qualitative articles published between 2010 and 2020 and the articles were found in Cinahl and PubMed. Results: Guardians who refrained from the HPV-vaccine to their adolescents mentioned varied aspects. Some guardians were concerned about side effects of the vaccine and others mention a lack of knowledge and information about HPV and the vaccine. Guardians expressed concerns about vaccinating against sexually transmitted infections with their adolescents. A varied confidence in health care staff was mentioned by the guardians and they sought information from more unreliable sources such as stories from friends and family or the internet. The fact that HPV-vaccine only was provided to girls, in many of the countries, was a reason for the guardian’s skepticism. Conclusion: The result showed that there are various aspects that make guardians refrain from HPV-vaccine. Some reasons are more common in certain countries. Today's society is multicultural, which leads to a need for more studies to be done from an international perspective. Being able to meet the guardian’s various needs for information about HPV-vaccine is essential to get a higher HPV-vaccine coverage in the world.

Problem och syfte: Vaccinationstveksamhet är ett uppseglande globalt problem och ett av tio prioriterade hot mot världshälsan. Elevhälsovårdens vaccinationer utgör en viktig del av elevers skydd mot sjukdomar. Ingen generell beskrivning av skolsköterskors strategier och arbetssätt med elever och vårdnadshavare som uttrycker vaccinationstveksamhet har identifierats och därför syftar aktuell studie till att belysa dessa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio skolsköterskor yrkesverksamma inom grundskolor i delar av södra Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin Att så ett frö för vaccinationsacceptans framkom i dataanalysen. Arbetssättet och strategierna riktar sig mot både vaccinationstveksamma vårdnadshavare och elever. Två kategorier Att respektfullt stimulera vårdnadshavaren till att överväga sitt beslut och Att möjliggöra elevens delaktighet beskriver detta arbete. Underkategorierna som relateras till arbetet med vårdnadshavare beskriver bland annat regelbundet säkerställande av vaccinationsbeslutet och individualisering av information. Underkategorierna som relateras till arbetet med eleverna beskriver bland annat insatser för motvilligt ovaccinerade elever och anpassningar till tveksamma elever. En tredje kategori Skolsköterskans kompetens används långsiktigt beskriver övergripande hur skolsköterskornas arbetssätt och strategier utförs. Slutsats: Skolsköterskors arbete är långsiktigt och präglas av respekt för vårdnadshavarnas beslut samt elevernas självbestämmanderätt ur ett barnperspektiv. Skolsköterskor behöver bygga en god relation med familjen och informera dem utifrån en bred kunskapsgrund. / Objective: Vaccine hesitancy is a growing global problem and one of ten prioritised threats to world health. The vaccinations in school health services make up an essential part of pupils’ disease resistance. No generalised description of school nurses’ strategies and methods with pupils and guardians who express vaccine hesitancy has been identified and therefore the aim of this study is to elucidate these strategies and methods. Methods: Qualitative interviews with ten school nurses working in primary schools in parts of southern Sweden were performed. The data were analysed with content analysis. Results: The findings revealed the main category To plant a seed of vaccine acceptance. The strategies and methods target both vaccine-hesitant guardians and pupils. Two categories To respectfully stimulate guardians to consider their decision and To enable pupils’ participation describe these strategies and methods. The sub-categories related to work targeting guardians describes regular checking of the guardian’s decision and individualised information among other things. The sub-categories related to work targeting pupils describes actions for unwillingly unvaccinated pupils and individual arrangements for vaccine-hesitant pupils. A third category A long-term initiative using the school nurse’s competence describes the overarching strategies and methods of the school nurse. Conclusions: The school nurses have a long-term strategy marked by respect for the guardians’ decisions as well as the pupils’ rights of self-determination from a child rights’ perspective. The school nurses need to build a good relationship with the family and inform them using a broad base of knowledge.

Studien har en kvantitativ ansats där syftet är att ta reda på om samverkan mellan förskola och hem skiljer sig åt beroende på om barn är i behov av särskilt stöd eller inte, samt vilken profession som ansvarar för det. De två frågeställningar som definierar studiens syfte är: Vilken skillnad vid samverkan med vårdnadshavare finns beroende på om barnet är i behov av särskilt stöd eller inte ur personal i förskolans perspektiv? Har utbildningsgraden av personalen i förskolan någon betydelse för hur väl samverkan fungerar? Som metod användes en enkätundersökning som skickades ut till rektorer i förskolan som i sin tur skickade vidare enkäten till sina anställda. Resultatet visar att personalen i förskolan anser att samverkan fungerar mindre bra när barnet är i behov av särskilt stöd, trots att resultatet också visar att personalen lägger ner mer tid på samverkan i de fallen. Resultatet visade också att rektorerna är den profession inom ramen för förskolan som anser att samverkan med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd fungerar mindre bra.