The study is about how social workers perceive their power to be partly expressed and partly handled in the meeting with guardians in advance assessments in child welfare cases. The data collection was done through eight semi-structured interviews, which were done with a question guide. The question guide was designed so that we could answer our study´s questions. The analysis was done using a qualitative content analysis. As a theoretical framework we used Foucault's theory regarding power. The results of the study showed that the power expresses itself by sending summons to guardians. But also through the law and the guardian's fear of social workers' knowledge, as well as due to the guardian's ignorance regarding advance assessments. The results of the study also showed that social workers manage power by helping the guardian create trust in the social worker, motivating the guardian. Social workers also manage power by explaining the situation, listening, changing the focus and being clear through, for example, threats about their power to open a childcare investigation.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdnadshavares syn på läsläxor isvenskämnet i årskurs 1–3. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar framställts. Den första frågeställningen är vad vårdnadshavare tror att syftet med läsläxan är. Den andra frågeställningen är hur vårdnadshavare upplever genomförandet av läsläxan. Det empiriska materialet samlades in med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning som vårdnadshavare på två olika skolor och i fyra olika klasser har fått delta i, samt med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva vårdnadshavare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, ett snöbollsurval och ett målinriktat urval för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra. Resultatet i studien visar att vårdnadshavare har olika syn på läsläxan. Dock upplever majoriteten att läsläxan saknar variation både till innehåll och form. Studiens slutsats är att vårdnadshavare i denna studie ser läsläxans genomförande som konflikt fylld och svår att få in i vardagen. Däremot ser vårdnadshavare att läsläxan kan bidra med inblick i barnens läsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about guardians` perspectives on homework in the Swedish subject in Primary Years 1–3. The study has two main questions to achieve the purpose of this study: What do the guardians believe to be the purpose of the reading homework and how do the guardians perceive the implementation of the reading homework? The empirical data were collected using a quantitative method through a survey in which guardians from two different schools and four different classes participated, as well as with a qualitative method through semi-structured interviews with eleven guardians. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a snowball selection and a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective, where learning occurs in interaction with others. The results of the study show that guardians have different views on the reading homework, however the majority feel that the reading homework lacks variety in both content and form. The study´s conclusion is that guardians in this study see the implementation of the reading homework as filled with conflicts and difficult to integrate into everyday life. However, guardians also see that the reading homework can contribute with insight into the children´s reading development.

The purpose of this thesis was to examine children’s right to self-determination within healthcare and to which extent guardians should receive information. The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11, the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3 and the Patient Act Chapter 3 Section 3 constitutes the core of the thesis. The primary question is how they relate to each other. The thesis shows that guardians according to The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 has a right and an obligation to decide on issues related to a child’s personal affairs. The Patient Act Chapter 3 Section 3 states that guardians should receive the same information as a child, when the child is a patient. It can be concluded that information in regards to a child’s guardians is considered confidential as long as the situation is not covered by the Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 or if it can be assumed that the child will suffer significant harm, according to the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3. If the child however has right to self-determination in the question at hand, it therefore disposes the confidentiality and information cannot be given to the guardians without consent from the child. It can also be concluded that even though a child has the right to self-determination in regards to a health care action, there might be situations where the risks of future injuries are so significant that the child cannot have the autonomy required in which case parental involvement is necessary. In those cases, the guardians should be informed about the situation. In reality guardians receive written information about a child’s healthcare through a journal online called Journalen via nätet and through copies of the journal on paper. The two methods hold age limits, which cannot be found in the legislation. The thesis shows that confidential information runs the risk of being disclosed without necessary consent due to these methods. Another risk is that guardians are prevented from receiving the information that the law ascribes to them.

Sexualiteten är en naturlig del av livet som varje individ utforskar och lär sig att förhålla sig till. Det sexuella utforskandet kan även innebära en risk både för den fysiska och/eller psykiska hälsan. Riskerna kan till exempel vara sökande efter bekräftelse, närhet eller status, men kan även vara att visa upp sig, dela utmanande bilder eller utbytande av sexuella tjänster mot ersättning. Sexualiteten kan även bli ett verktyg för att dominera, förtrycka eller kränka andra människor. Socialiseringsprocessen, alltså det sociala samspel som sker mellan barnet och deras familj beskrivs som grunden för hur barnet själv utvecklar sina egenskaper samt hur hen i sin tur integrerar med sin omgivning. I studien undersöks kommunikationen mellan föräldrar och barnet upplevs och huruvida det finns samband med att barnet utsätter sig själv eller andra för sexuella riskbeteenden. Studien uppmärksammar även på skillnaderna mellan könen i hur kommunikationen upplevs och vad som korrelerar med sexuellt riskbeteende. Studien är en kvantitativ analys där urvalet består av ungdomar som går i årskurs 9 (N=1357). Data är insamlad av det pågående longitudinella programmet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). Studiens resultat indikerar att det finns statistiska signifikanta samband mellan ungdomar som pratar med sina föräldrar och inte uppvisar sexuella riskbeteenden. Resultaten visade även att tjejer uppvisade högre frekvens av sexuella riskbeteende.  Det föreligger även en signifikant skillnad mellan hur tjejer och killar upplever kommunikationen till vårdnadshavare och att tjejer har en högre tendens av att påverkas av vårdnadshavarnas regler och överkontroll till skillnad från killar. / Sexuality is a natural part of life which every individual explores and must learn how relate to. The sexual exploration may also cause a risk both to physical but also to the mental health. The risks may, for example, be unfavourable searching for confirmation, proximity or status, but may also be to share intimate images or exchange sexual favours for economical compensations. Sexuality can become a tool to dominate, oppress and/or offend other people. The socialization process, that is, the social interaction that takes place between the child and their family is described as the base for how the child develops his/her own characteristic and how they integrate with their surroundings. This study examines at how communication between parents and child looks and is experienced, whether there is any connection with how the child exposes themselves and/or others to sexual risk behaviours and if there is any difference between the sexes. The study is a quantitative analysis in which the sample consists of young people who are in 9th grade (N=1357). The data is collected by the ongoing longitudinal program LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). This study indicates that there is a statistically significant relationship between youths who communicate with their parents and shows less sexual risk behaviours. The results also demonstrate that girls show a higher frequency of sexual risk behaviour. There is also a significant difference between how girls and boys experience the communication to custodians and that girls have a higher tendency to be affected by the custodians' rules and control than what boys do. / LoRDIA

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. Resultatet visar att lärares syfte med läsläxan är att kunna möjliggöra elevers fortsatta läsutveckling, eftersom det krävs mycket träning för att nå ett gott läsflyt. Lärarna påtalar vikten av att ha ett planerat för- och efterarbete kring läsläxan men att efterarbetet ses som ett hinder, på grund av att det är för stora elevgrupper och att tiden inte räcker till att lyssna på alla elevers läsning. Resultatet visar att det behövs ett gott samarbete mellan skola och hem. Läsläxan görs i hemmet och detta medför att ett ansvar läggs på vårdnadshavare när det kommer till elevers fortsatta läsutveckling. Både lärare och vårdnadshavare uttrycker sig ha ett gott samarbete mellan varandra för att eleverna ska nå målet, att bli goda läsare. Samtliga lärare säger att de ger tydlig information gällande läsläxan men däremot visar resultatet enligt vårdnadshavare att informationen brister gällande läsläxan. Resultatet visar däremot att vårdnadshavare är engagerade och delaktiga i sina barns läsläxa.

About 29 000 different services was given by the Swedish welfare state to children with disabilities within the ages 0-22 years before October first in the year 2008. Studies about children with disabilities and their experiences of their situation have rarely been done and it is therefore difficult to know how they think and feel about their lives. Both Swedish law and the UN:s convention about children’s rights states that children have the right to tell their opinion in matters that are of their concern. Thus, we don´t know much about if and how the Swedish welfare state maintain this right towards children with disabilities. This is aimed to reveal if and how the Swedish welfare state, trough it´s municipality servants, give children with disabilities an opportunity to speak their mind trough the perspective of the municipality servant. This study is even aimed to reveal which difficulties, if any, the servants experience in their investigations of children with disabilities. The empirical material was analyzed trough a perspective of children as actors and trough the theoretical ideas; power-of-modeling and the organizations many hands. A qualitative method was chosen to collect the empirical data for this study because this method is the best method in order to get the deep information that was needed in order to achieve a deeper understanding for the problem. The result is that children with disabilities don´t get the opportunity to speak their mind in their own cases because of many aspects such as; communication problems, the limitations within the law called LSS, the organizations limitations of the servants and the children’s own parents.

<p>About 29 000 different services was given by the Swedish welfare state to children with disabilities within the ages 0-22 years before October first in the year 2008. Studies about children with disabilities and their experiences of their situation have rarely been done and it is therefore difficult to know how they think and feel about their lives. Both Swedish law and the UN:s convention about children’s rights states that children have the right to tell their opinion in matters that are of their concern. Thus, we don´t know much about if and how the Swedish welfare state maintain this right towards children with disabilities. This is aimed to reveal if and how the Swedish welfare state, trough it´s municipality servants, give children with disabilities an opportunity to speak their mind trough the perspective of the municipality servant. This study is even aimed to reveal which difficulties, if any, the servants experience in their investigations of children with disabilities. The empirical material was analyzed trough a <em>perspective of children as actors and trough the theoretical ideas; <em>power-of-modeling and <em>the organizations many hands. A qualitative method was chosen to collect the empirical data for this study because this method is the best method in order to get the deep information that was needed in order to achieve a deeper understanding for the problem. The result is that children with disabilities don´t get the opportunity to speak their mind in their own cases because of many aspects such as; communication problems, the limitations within the law called LSS, the organizations limitations of the servants and the children’s own parents. </em></em></em></p>

Ett gott samarbete mellan lärare och vårdnadshavare är en av de viktigaste förutsättningarna för att uppfattas som en bra lärare. Detta kan bidra till en ökad administrativ belastning, vilket kan bidra till ökad stress och minskad tid för att förbereda undervisning. Hur mycket tid, vilka frågor som hanteras och vilka kontaktmedier som används för kontakter med vårdnadshavare är huvudsakligen okänd. I denna studie har mängden och tiden av kontakt med vårdnadshavare kvantifierades och de frågor som hanteras och vilka kontaktmedier som används analyseras. Både antalet kontakter och hur mycket tid kontakterna tog varierade kraftigt mellan individer, men kvinnliga lärare, som grupp, hade fler kontakter och använde mer av sin tid för kontakt med vårdnadshavare än sina manliga kollegor. Från de insamlade uppgifterna var det också uppenbart, i enlighet med den granskade litteraturen, att kommunikation om administration och information prioriterats framför pedagogiska frågor. Dessutom, arbetsuppgifter som det som inte är lagstadgade utförs, hade i högre grad, utanför arbetstid. Det insamlade materialet ger en god överblick över hur kontakt med vårdnadshavare kan se ut, och kan ge en grund för diskussioner om lärarnas arbetsmiljö och kan hjälpa unga lärare förbereda sig. / A good cooperation between teachers and guardians is one of the most important requirements for being perceived as a good teacher. This may contribute to an increasing administrative load and contributing to increased stress and reduced time to prepare for teaching. How much time is spent, what issues are handled and what contact media is used for teacher-guardian contacts is mainly unknown. Therefore, in this study, the amount of, and time spent on contact with guardians was quantified and the issues handled and contact media used analyzed. Both the number of contacts and how much time was allocated to contact guardians varied widely between individuals, although it was clear that female teachers, as a group, had more contacts and spent more of their time on contact with guardians than their male colleagues. From the collected data it was also evident that communication regarding administration and information was prioritized over communication regarding educational activities. In addition, duties that where not legislative had to be carried out outside working hours. The material collected provide a good overview of how contact with guardians may look, may provide a basis for discussion of teachers' work environment and may help young teachers prepare.

Syftet med studien var att undersöka fyra förskolepedagogers dagliga möte med barnensvårdnadshavare samt studera kommunikationen i samband med dessa möten. Studien syfte bestod avtvå avgränsningar som undersökte vad i förskolans uppdrag som kommunicerades i det dagliga mötetmed barnets vårdnadshavare samt hur pedagoger inom förskolan uppfattade detta möte ur ettsamverkans- och delaktighetsperspektiv. Studien antog en hermeneutisk ansats vilket genomsyradesåväl studiens genomförande samt analysprocess. Studiens insamlingsmetoder bestod av observationersamt intervjuer. Resultatet visade att förskolans uppdrag ur ett omsorgsfokus får störst utrymme i dendagliga kommunikationen. Vidare framkom det att kommunikation utifrån ett lärandefokus kommer iskymundan. Det fanns även skillnader mellan förskollärares och barnskötares kommunikation avförskolans uppdrag, i och med att barnskötarna dominerade i kommunikation ur ett omsorgsfokussamtidigt som förskolläraren vid samtliga observationstillfällen synliggjorde förskolans uppdrag ur ettlärandefokus. Resultatet synliggör även hur den dagliga kommunikationen skapar förutsättningar förvårdnadshavares möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet ur såväl ett omsorgs,fostrans- och lärandefokus. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

The aim of this study was to examine the legal guardians' view on their children’s curiosity and interests towards physical phenomena. The study was carried out by the help of surveys that were sent to the legal guardians in both paper and digital form. The questions that were answered brings up children’s questions and interests towards physics, factors that encourage curiosities and interests, as well as the legal guardians'  view on what knowledge they find the most important for their children to have. The surveys were collected and compilated using bar charts. The result of this study shows that children in preschool age show an interest and curiosity towards physics. It also appeared that the teachers' engagements as well as an encouraging environment with accessible material are important factors, according to the legal guardian’s view, when it comes to encouraging their children´s curiosity and interests towards physics. The legal guardians consider that it is important that their children are being taught physics in preschool. / Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavarnas syn på deras barns nyfikenhet och intresse för fysikaliska fenomen. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som skickades ut till vårdnadshavarna både i pappersform och som webbenkät. Frågorna som besvarades tar upp barns frågor och intresse för fysik, vad som främjar barns nyfikenhet och intresse samt vad vårdnadshavarna upplever är viktigt att barnen får kunskaper om. Enkäterna samlades in och sammanställdes i form av stapeldiagram. Resultatet av denna undersökning visar att barn i förskoleåldern visar ett intresse och en nyfikenhet för fysik. Det framkom också att pedagogernas engagemang samt en uppmuntrande miljö med tillgängligt material är viktiga faktorer enligt vårdnadshavarna när det gäller att främja barns nyfikenhet och intresse för fysik. Vårdnadshavarna lyfter att det är viktigt att deras barn får med sig kunskaper inom fysik från förskolan.