No description available.

Det blir allt vanligare med barnpsykologiska utredningar, och en viktig del av utredningsprocessen är återgivningen. Vid återgivningen delges vårdnadshavare resultatet av utredningen. Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares upplevelse av återgivningen av deras barns NPF-diagnos. De två frågeställningarna använts för uppsatsen är; Vilka utvecklingsmöjligheter av återgivningar finns det för psykologerna på BUP Stockholm enligt vårdnadshavare? och Vilka är styrkorna och svagheterna med återgivningen på BUP Stockholm enligt vårdnadshavare? Uppsatsen har en kvantitativ ansats som utgått ifrån enkätundersökning med 31 stycken respondenter. Studien har en teoretisk utgångspunkt ifrån alliansteori, kommunikationsteori och kristeori, dessa teorier har även funnits som grund för analysen och diskussionen. Studiens resultat visar på att vårdnadshavare i stort är tillfreds med återgivningen på BUP Stockholm. Trots det finns det delar av resultatet som visar på utvecklingsmöjligheter. Bland annat att vårdnadshavare får tillgång till det skrivna materialet ifrån diagnosutredningen, även att det skulle kunna vara en fördel att arbeta fram en återgivnings-mall som skulle kunna vara ett hjälpmedel för nya psykologer på BUP. Även att efter- eller i kombination med återgivningen kunna vägleda vårdnadshavare med råd om vart de ska vända sig för att erhålla rätt stöd för deras barn, där lyfts socionomens roll som en tänkbar profession att kunna bidra med rätt kunskap.

This study investigated the relationship between the after-school recreation center and the pupil’s guardians focusing on the nature of their cooperation. The study employed a survey method to elicit opinions and thoughts from both recreational teachers and the guardians.The results from the survey indicate that their agreement between the recreational teachers and the guardians when it comes to the concepts of consensus and collaboration, and the major benefits that the co-operation between the parties brings. Furthermore, the research results indicate that there is a will and an interest from both parties to develop the existing relationship based on the partnership principle despite the challenges and difficulties experienced by the parties. / Den här studien handlar om relationen mellan fritidshemmet och elevens vårdnadshavare, med fokus på samarbete. Studien använde en surveyundersökning för att få fram åsikter och tankar från både fritidshemslärare och vårdnadshavare.Resultaten från undersökningen indikerar på att det finns en samstämmighet mellan fritidshemslärarna och vårdnadshavarna när det gäller begreppen samsyn och samverkan, och de stora fördelarna som samarbetet mellan parterna medför. Vidare indikerar forskningsresultaten på att det finns en vilja och ett intresse från båda parter att utveckla den befintliga relationen baserat på partnerskapsprincipen trots de utmaningar och svårigheter som parterna upplever.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie. Resultatet påvisade sedan att utvecklingssamtalens samtalsinnehåll inte fokuserade tillräckligt på elevens kunskapsutveckling utan snarare på elevers trivsel i skolmiljön. Fortsättningsvis visade resultatet att anledningar till det bristfälliga arbetet kring samtalen hade stor förbindelse till lärares brist på tidsutrymme. Lärare saknar den tid som krävs för att förbereda samtalet, utföra samtalet och efterarbetet kring samtalet för att varje individ ska utvecklas. I slutändan kom studien fram till att anledningen för det bristande utförandet av utvecklingssamtal grundar sig i att lärare inte hinner med att utföra samtalen så grundligt som det skulle behövas för att främja elevernas utveckling.

The ability to speak with one another is important for all people, but this ability can not be taken for granted when dealing with communicative disabilities. The aim of this systematic literature review was to highlight user and caregiver views and experiences of aided augmentative and alternative communication (aided AAC). The study included 15 articles that were examined by quality and analysed through a meta synthesis. Data was categorized into six main categories; (1) conversational patterns using aided AAC, (2) expectations and concerns, (3) environment, (4) the communication aid, (5) use: when and where, in what situations, (6) learning the communication and manage the communication aid . The result indicated that conversations with aided AAC were predictable and limited. The importance of communication beyond basic needs was discussed. The communication of users was depending on the support and competence from the environment and users were influenced by the treatment of others. Communication was dependent on availability and individual accommodation. Different strategies were used by users to adapt the conversations to people and situations. Beside communication, aided AAC could be used for other purposes, e.g., in daily routines. Different views were seen discussing high and low technology communication aids. Using aided AAC improved the users’ communication. The importance of including caregivers and users in the choice of communications aids was mentioned. In summary, there were many factors that needed to work together for an optimal use of aided AAC. Key words: communication, aided augmentative and alternative communication (aided AAC), caregivers, users, experiences, high technological aided AAC, low technological aided AAC / Det är viktigt för alla människor att kunna prata men inte lika självklart för personer med en kommunikativ funktionsnedsättning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa brukare och vårdnadshavares upplevelse och erfarenhet av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). Studien innefattades av 15 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades genom en metasyntes. Data kategoriserades till sex huvudkategorier; (1) konversationsmönster vid användning av GAKK, (2) förväntningar och farhågor, (3) omgivningen, (4) hjälpmedlet, (5) användning: när och var, i vilka situationer, (6) att lära sig kommunikationen och hantera hjälpmedlet. Resultatet visade att samtal med GAKK ofta var begränsade och förutsägbara. Synpunkter framkom på vikten av att kunna kommunicera mer än basala behov. Brukarens kommunikation är beroende av stöd och kompetens från omgivningen, och brukaren påverkas av omgivningens bemötande. Hjälpmedlets tillgänglighet och individanpassning var avgörande för kommunikationen. Brukare anpassade sin kommunikation till olika situationer och personer genom olika strategier. GAKK kunde användas till mer än bara kommunikation, så som till stöd i dagliga rutiner. Delade synpunkter rådde gällande hög- och lågteknologiska hjälpmedel. Förbättrad kommunikation hos brukaren beskrevs vid användning av GAKK. Det var viktigt att inkludera både brukare och vårdnadshavare vid val av hjälpmedel. Sammanfattningsvis var det många faktorer som behövde samverka väl för att användningen av GAKK skulle bli optimal. Nyckelord: kommunikation, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK), vårdnadshavare, brukare, upplevelser, högteknologisk GAKK, lågteknologisk GAKK

A number of studies have been published concerning preschool teachers’ child perspectives. Over the past 50 years the construction of the preschool child in Swedish preschool policy documents have deve­loped from mainly depicting a dependent, immature, becoming child to a more rational, competent, being child. But what about the guardians’ child perspectives? Have they changed in a similar way? The aim of this study is to add to the understanding of the preschool-home cooperation, through exami­ning guardians’ constructions of the preschool child and how the constructions may influence their needs and expectations of what preschools have to offer. The method used to obtain data for analysis was qualitative interviews. Five guardians were interviewed and the audiotapes transcribed verbatim. Both audio and text were studied multiple times to discern pat-terns, expressions that could be interpreted as representing specific constructions of the preschool child. The theoretical framework for the study is social constructionism. In short, social constructionism is part of the post modern movement that unites in its’ critique of universal truths. Instead, knowledge is looked upon as constructed in a specific context, such as time and culture. In this study this means a belief in that there is no one, universal child but a number of views of what children are. The data was analyzed through different accepted constructions of children. The results showed four different constructions of the preschool child that could be interpreted from the interviews; the unchangeable, the curious knowledger, the social and the playing. In terms of needs and expectations, the guardians are likely to have very different views of what preschools should offer de­pending on which construction they express. Many of the quotes depict the child as a primarily social being, which is coherent with previous research on guardians’ views of preschool. The results of the study implicates that guardians come to the preschool context with a wide range of different constructions of what a preschool child is and what it needs. There is, at least in theory, often a gap between the perceived child that preschool is made for by policy documents and teachers and the percieved child by the guardians. To ensure that the cooperation between preschool and families works as good as possible, professionals in preschool need to be humble to this fact and understand that the different expectations and demands we experience from guardians are rooted in more than plain opinions and whimsicality. Namely, a firm belief in what is best for the children.

Bakgrund: Fler barn än någonsin överlever med kronisk sjukdom. När ett barn får en kronisk sjukdom påverkar det inte bara barnet i fråga, utan hela familjen. Det innebär att vårdpersonal är i mer behov än någonsin att kunna behandla och bemöta både det sjuka barnet så väl som veta hur bästa ta hand om familjen. Vårdnadshavarnas känslor och upplevelser i situationer kring barnets sjukdom, påverkar barnets välbefinnande. Därför är det viktigt att veta om vilka dessa känslor och upplevelser är för att kunna bemöta dem. Syfte: Att beskriva vårdnadshavarnas upplevelser av att leva med ett kroniskt sjukt barn. Metod: Litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar, analyserade induktivt. Analysen gjordes med Fribergs 5-stegsmodell. Resultat: Det framkom fyra huvudsakliga teman. 1. Vårdnadshavarna upplevde ”Förändrade förhållanden i livet”. 2. Känslan av att ”Förlora kontrollen”. 3. Här presenteras vårdnadshavarnas upplevelser i “Det mellanmänskliga mötet”. 4. Vårdnadshavarna visade också “Lättnad”. Slutsats: Sjuksköterskans medvetenhet om vårdnadshavarnas påverkan och dennes förmåga att stötta dem i omvårdnaden av ett kroniskt sjukt barn är viktig. Familjecentrerad omvårdnad anses vara ett bra sätt för sjuksköterskan att involvera familjen i barnets vård. / Background: More child than ever survive a chronical illness. A chronical illness impacts the child in regard and the whole family. The healthcare workers are more required than ever to know how to treat the ill child and take care of the family. The guardians feelings and experiences related to the illness, have an impact on the child's well being. Therefore it is important to know those feelings and experiences, in order to attend them. Aim: This literature review aims to explore the experiences of guardians living with a chronically ill child. Method: Literature review of 9 qualitative articles, with inductive analysis. The analysis was done using Friberg's 5-step model. Results: There were found four main themes. 1. The guardians experienced "Changed relationships in Life". 2. The feeling of "Losing control". 3. Here the experiences of the “Interpersonal meeting” are presented. 4. The guardians also showed experiences of “Relief". Conclusion: The nurse's awareness of the impact on the guardians and her ability to support them in nursing a chronically ill child is important. Family-centered nursing is considered a good way to involve the family in the child's care.

Humant papillomvirus är ett mycket vanligt förekommande sexuellt överförbart virus som kan orsaka allvarliga sjukdomar såsom livmoderhalscancer. I Sverige vaccineras flickor i årskurs 5 – 6, vars vårdnadshavare har gett sitt skriftliga samtycke, mot humant papillomavirus via skolsköterskan. Vaccinet har minskat förekomsten av livmoderhalscancer. För att minska antalet dödsfall i denna sjukdom är det av stor vikt att uppnå hög vaccinationstäckning hos flickor före tonåren. Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till att vårdnadshavare avböjer vaccination mot humant papillomvirus till sina döttrar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med integrativ ansats. Resultatet baserades på 19 artiklar. Orsakerna till att vårdnadshavarna avböjer att vaccinera sina döttrar mot humant papillomvirus resulterade i sex teman: oro för vaccinets säkerhet; bristande kunskap; otillräcklig information; otydliga rekommendationer; värderingar och övertygelser; misstro gentemot myndigheter. Skolsköterskor bör utbildas och fördjupa sin kunskap om humant papillomvirus och om vaccinet för att förmå framföra korrekt och adekvat information. Detta kan minska vårdnadshavarnas oro, vilket i sin tur kan leda till att täckningsgraden ökar och folkhälsan förbättras. / Human papillomavirus is a very common sexually transmitted virus that can cause serious diseases such as cervical cancer. In Sweden, vaccination against human papillomavirus is administered by the school nurse to girls in grades 5 – 6 whose parents have given their written consent. The vaccine has shown to reduce the incidence of cervical cancer. In order to reduce the number of deaths in this disease it is very important to achieve high vaccination coverage in adolescent girls. The purpose of the literature study was to highlight the reasons why parents decline human papillomavirus vaccination for their daughters. The study was conducted as a literature study with an integrative approach. The result was based on 19 articles. The reasons why parents decline vaccination for their daughters resulted in six themes: concern about the safety of the vaccine; lack of knowledge; insufficient information; unclear recommendations; values and beliefs; distrust of authorities. School nurses should receive further education and improve their knowledge about human papillomavirus and the vaccination in order to provide accurate and adequate information. This can reduce parents’ concerns, which in turn can increase coverage and improve public health.

A hermeneutic study about how preschool teachers cater for children’s need of sleep, rest and recovery in cooperation with parents. This study aims to explore how preschool teachers view the term care. The questions posed are designed to inquire how preschool personnel view the care needs of children in the area of sleep, rest and recovery, and how communication with caregiver functions. Furthermore, the study explores how preschool personnel creates conditions for sleep, rest and recovery for children. The material basis for the study consists of a quantitative survey of 33 answered questionnaires, and a qualitative survey of eight interviewed preschool personnel. Pre-existing studies have been used to clarify the term “care” and how the body and brain is affected by sleep, rest and recovery. The study proceeds from the ecological theory of development and takes a hermeneutic approach with the goal to understand how different systems effect how children´s need for care is met. The results of the study suggest that preschool personnel view “care” as a fundamental condition for the children´s ability to fully assimilate the education that the preschool offers. Furthermore, some of the questioned suggests that “care” ought to incorporate caregivers, and the communication between caregivers and the preschool. It is discovered that it is not always enough to share scientific knowledge regarding sleep with the caregivers, but rather that, how the children need of care in mentioned area is communicated, determines if the caregivers are reached or not. It further seems important for preschool personnel to be able to meet the care demands of the caregivers, so to create a long-term trust and collaboration between them and the preschool in order to cater to the individual needs of the child. Preschool personnel highlight the importance of creating conditions for sleep, rest and recovery, that are both spontaneous and structured in nature, so to best see to children's needs. However, some factors seem to challenge the ability for preschool personnel to create conditions for the full range of individual needs of children. The study also shows how higher levels of preschool management, such as principals or politicians indirectly effect how teachers actualize the term “care”. / Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolan skildrar begreppet omsorg. Frågeställningarna avser att undersöka hur pedagoger ser barns omsorgsbehov gällande sömn, vila och återhämning, samt hur kommunikationen kring ämnet fungerar med vårdnadshavare. Vidare undersöker studien hur pedagoger skapar förutsättningar för vila och återhämtning i förskolan. Det insamlade materialet består av en kvantitativ förundersökning med 33 enkätsvar, samt åtta kvalitativa intervjuer från pedagoger med olika befattningar. Tidigare forskning har använts för att belysa begreppet omsorg samt hur hjärnan och kroppen påverkas av sömn, vila och återhämtning. Studien grundar sig i den utvecklingsekologiska teorin samt en hermeneutisk forskningsansats som avser att skapa förståelse för hur olika system påverkar hur barnens omsorgsbehov tillgodoses. Resultatet i studien skildrar att pedagoger i förskolan ser omsorg som en grundläggande förutsättning för att barnen ska kunna tillgodose sig den utbildning förskolan erbjuder. Vissa av de intervjuade pedagogerna anser att begreppet omsorg bör inkorporera vårdnadshavare och kommunikationen mellan dem och förskolan. Det har framkommit att det inte alltid räcker med att förmedla vetenskaplig kunskap om sömn till vårdnadshavare. Det är snarare en fråga om hur barnets behov av sömn kommuniceras som avgör om pedagoger når fram till vårdnadshavare eller inte. Det verkar sedermera vara betydande för pedagoger att kunna bemöta vårdnadshavarnas behov av trygghet för att skapa ett långsiktig förtroende och samarbete mellan förskola och hem om hur barnets individuella behov skall tillgodoses. Pedagogerna som deltog i studien belyser vikten av att skapa tid och plats både planerat och spontant, samt på ett varierat sätt, för att kunna tillgodose barns behov av vila och återhämtning. Dock framkommer olika faktorer som utmanar arbetet med att skapa förutsättningar som tillgodoser alla barns behov. Studien belyser även att förskolans högre befattningar som rektorer och politiker indirekt påverkar hur pedagoger omsätter begreppet omsorg i praktiken.

No description available.