Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet. Den största skillnaden i detta fall mellan årskurserna är att i årskurs ett träffar lärarna i större utsträckning vårdnadshavarna på daglig basis, eftersom en stor andel av dem hämtar och lämnar de egna barnen i skolan. Detta viket kan jämföras med årskurs fyra och fem där merparten av eleverna tar sig till och från skolan på egen hand. Utmärkande fördelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavarna enligt lärarna är att de är/blir engagerad i elevens skolgång och utveckling. Nackdelarna kan vara att vårdnadshavaren vill bestämma och påverka skolans verksamhet i större utsträckning än vad som anses möjligt.

Min uppfattning är att alla vårdnadshavare inte är delaktiga till fullo när det gäller sitt barns skolval. Därför vill jag med min studie undersöka vårdnadshavares inflytande när det gäller valet av skolform, vilka faktorer de tycker är viktiga för sitt barns skolgång och om de är nöjda med skolformen deras barn går i. Syftet med mitt examensarbete är att belysa vårdnadshavarnas perspektiv på elever som är mottagna i grundsärskolan och integrerade i grundskolan. Jag ämnar undersöka vårdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering är ett lämpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vårdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig på en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Jag har genomfört en kvalitativ enkätstudie med 33 deltagande vårdnadshavare från hela Sverige. Mitt syfte är inte att generalisera eller dra allmänna slutsatser, utan att få en djupare insikt hur några vårdnadshavare ser på mina frågeställningar. Min studie visar att majoriteten av vårdnadshavarna är nöjda med informationen gällande valet av skolform. De har själva tagit beslut om vilken skolform deras barn ska tillhöra. De är dessutom nöjda med att deras barn är integrerade i grundskolan. De tycker att dialogen och samarbetet mellan dem och skolan fungerar bra. Men de uttrycker en oro över att pedagogerna saknar tillräckligt med kunskap om funktionsnedsättning och deras barns behov, samt hur deras barns framtid ska bli efter avslutad skolgång.

Syftet med studien är att bidra med förståelse om hur introduktionen till förskolan upplevs av vårdnadshavare som nyligen kommit till Sverige. Studien har utgått från följande frågeställning: Hur beskriver vårdnadshavarna upplevelsen av introduktionen till förskolan?  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuer som metod. För att synliggöra gemensamma teman i den insamlade empirin har en tematisk analys genomförts. Studien är därefter analyserad utifrån ett relationellt perspektiv. I resultatet synliggörs tre teman: relation, samspel och kommunikation. Resultatet visar att vårdnadshavarnas beskrivningar av introduktionen åskådliggör att en välkomnande atmosfär är viktig för att introduktionen ska upplevas som positiv. Resultatet visar även att kommunikation är relationsskapande, men att den verbala kommunikationen inte är avgörande för att skapa förutsättningar för en god introduktion utan andra kommunikativa uttryckssätt är mer betydelsefulla. Den faktiska tiden tillsammans med sitt barn på förskolan samt känslan av tid ansåg vårdnadshavarna också påverkade upplevelsen av det första mötet med förskolan.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarens erfarenheter av introduktionen till förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare anser är viktigt för att skapa tillitsfulla relationer mellan dem och pedagoger under introduktionen i förskolan, samt hur man skulle kunna förändra skapandet av tillitsfulla relationer under introduktionen. Tillitsfulla relationer mellan hem och förskola är betydelsefulla då det påverkar såväl det fortsatta samarbetet dem emellan, som barnets anpassningsprocess till förskolan. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. För att samla in empiri har semistrukturerade gruppintervjuer genomförts med nio vårdnadshavare. Empirin har sedan transkriberats och analyserats utifrån studiens analysbegrepp, kommunikation, bemötande och kontinuitet. Resultatet visar att vårdnadshavare anser att det är viktigt att skapa tillitsfulla relationer under introduktionen. Vårdnadshavare anser, i likhet med tidigare forskning, att kommunikation, bemötande och kontinuitet i arbetslaget är förutsättningar för att kunna skapa tillitsfulla relationer mellan hem och förskola. Resultatet framhåller vilka egenskaper kommunikation, bemötande och kontinuitet behöver för att de ska bidra till skapandet av tillit. Resultatet lyfter att vårdnadshavare anser att kommunikationen behöver vara innehållsrik, öppen och ömsesidig. Pedagogernas bemötande behöver vara personligt, öppet och välkomnande samt att arbetslaget behöver ha kontinuitet och vara samstämmiga. Uppfylls detta finns det goda möjligheter att skapa tillitsfulla relationer under introduktionen. Resultatet har analyserats utifrån begreppen kommunikation, bemötande och kontinuitet och i förhållande till hur de beskrivs i tidigare forskning. Diskussionen lyfter intressanta fynd ur resultatet samt diskuterar de metodval som gjorts och hur det har påverkat resultatet.

The study intends to give examples of how preschool teachers describe their work with introductory schooling based on the traditional two-week model. The study is based on attachment theory and following central concepts: attachment pattern, secure base, internal working models and attachment hierarchy. In the study, semi-structured interviews were conducted with preschool teachers, where the interviewed talked about their experiences from traditional two-week schooling. The result of the study shows that relationships building is an important part of schooling. Here, the preschool teachers emphasize that the relationship with both children and guardians is important. The results indicate that the traditional two-week model for the pedagogues focuses on this, as the pedagogues spend so much time with guardians and their children. This further contributed to fewer conflicts with the guardians and safe children. There are factors that affect the course of schooling, where, for example, hysterically sad children are one. Children's previous experiences of preschool and other adults than their ordinary caregivers are a factor that can affect the course of enrolments which affects the relationship building with pedagogues at the preschool. The study shows that preschool teachers therefore take different approaches during schooling, where the preschool teacher either takes a wait-and-see approach or an active approach when approaching the children. The pre- school teachers do this in order to create the secure base for relations that both children and guardians need. / Studien avser att ge exempel på hur förskollärare beskriver att de arbetar medinskolning utifrån den traditionella tvåveckorsmodellen. Studien utgår ifrånanknytningsteorin och följande centrala begrepp: anknytningsmönster, tryggbas, inre arbetsmodeller och anknytningshierarki. I studien harsemistrukturerade intervjuer genomförts där legitimerade förskollärareintervjuats om deras syn på traditionell två veckors inskolning ochanknytningsteorin.Studiens resultatet visar att relationsbyggande är en viktig del underinskolningen. Här betonar förskollärarna att relationen till både barn ochvårdnadshavare är viktig. Resultatet pekar på att den traditionellatvåveckorsmodellen möjliggör för pedagogerna att lägga fokus på detta, dåpedagogerna spenderar så mycket tid med vårdnadshavare och deras barn.Detta bidrog vidare till färre konflikter med vårdnadshavarna och tryggabarn.Det finns en rad olika faktorer som kan påverka inskolningens gång, därexempelvis hysteriskt ledsna barn är en faktor. Barns erfarenheter av förskolaoch vuxna sedan tidigare är även en faktor som kan påverka inskolningensgång och relationsbyggandet med pedagogerna på förskolan. Studien visar attförskollärare därför intar olika förhållningssätt under inskolningen, därförskolläraren antingen intar ett avvaktande alternativt ett aktivtförhållningssätt när de närmar sig barnen, för att på så sätt skapa den tryggabas som barn och vårdnadshavare behöver

Bakgrund Barns matvanor grundläggs tidigt i livet. För att växa och utvecklas optimalt behöver maten som serveras till barnet vara näringsrik. Det är viktigt att se till helheten då varje måltid inte behöver vara näringsmässigt komplett. År 2003 publicerades kostundersökningen Riksmaten Barn som visade att barns matvanor var ofördelaktiga, och skiljer sig från den typ av kost som rekommenderas i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR). Det finns flera faktorer som påverkar vilken mat som serveras till barn, däribland vårdnadshavarens utbildningsnivå och ålder. Syfte Undersöka vårdnadshavares val av livsmedel till barn i åldrarna 1–6 år samt om det fanns skillnader i livsmedelsval beroende på utbildningsnivå och ålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökningen genomfördes i september 2023. Totalt deltog 798 personer i studien varav 1 uteslöts. Data bearbetades och analyserades därefter med hjälp av Chi2-test, Kruskal-Wallis Test och Mann-Whitney U-test. Resultat Majoriteten av deltagarna var kvinnor och de flesta deltagarna hade en högre utbildningsnivå. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt följande livsmedelsgrupper minst en gång per dygn var: 64,2% för frukt och bär, 49,3% för grönsaker och 18,6% för grova grönsaker och rotfrukter. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt hel fet fisk samt hel mager fisk färre än tre gånger per månad var 71,8% respektive 67,4%. Resultatet visade på några skillnader beroende på deltagarnas utbildningsnivå och ålder, till exempel uppskattade deltagare med högre utbildningsnivå att deras barn åt frukt, bär och grönsaker oftare än barn till deltagare med lägre utbildningsnivå. Slutsats Många deltagare uppskattade att deras barns intag av frukt och bär följde rekommenderat intag från Livsmedelsverket. För flera livsmedelsgrupper, som till exempel grova grönsaker och rotfrukter, var andelen som uppskattade barnets intag utanför rekommendationen större. Denna studie fann några skillnader mellan deltagarnas utbildningsnivå, ålder och deras uppskattning av barnets intag, vilket indikerar att det finns ett visst utvecklingsbehov där insatser riktade mot specifika grupper kan behövas.

Det övergripande syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om försummelse i hemmet. Samt det specifika syftet med studien är att synliggöra på vilka sätt förskollärare beskriver att de arbetar med att upptäcka och åtgärda vid försummelse i hemmet. Tidigare forskning beskriver att det finns en kunskapslucka i förskollärares uppfattningar kring försummelse. För att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet försummelse samt arbetar kring det, är studien uppbyggd kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Det var totalt sex förskollärare som deltog från fyra olika förskolor.   I resultatet framkommer att informanterna har viss kännedom kring försummelse, men de är mer osäkra på psykisk och emotionell försummelse än fysisk försummelse vilket kan medföra en utmaning kring att upptäcka försummelse. Informanterna i studien menar att det finns ett samband mellan en trygg anknytning till barnet och att se de tecken barnet visar på försummelse. Att vara en trygg anknytningsperson för barnet kan möjliggöra att kunna se när barnets beteende varierar. Det gör att barnet känner en trygghet och vågar visa tecken eller berätta vad som pågår i hemmet vilket hjälper pedagogerna på förskolan att upptäcka försummelse. Förskollärarna i studien förklarar att en god relation till vårdnadshavarna bådar gott för att upptäcka och åtgärda försummelse. I resultatet framgår även att flera av de intervjuade känner en oro kring att anmäla misstankar kring försummelse till Socialtjänsten.    Slutsatsen i studien pekar på att det krävs att förskollärare får ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna hjälpa barnet som är utsatt för försummelse. Det kan göras genom fortbildning på förskolor. För att arbeta förebyggande kan detta tas upp ytterligare under förskollärarutbildningen. / The overall purpose of the study is to contribute more knowledge about preschool teachers' perceptions of neglect in the home. Previous research describes that there is a knowledge gap in preschool teachers' perceptions of neglect. To investigate how preschool teachers interpret the concept of neglect and work around it, the study is structured a qualitative semi-structured interview as a method. There were a total of six preschool teachers who participated from four different preschools.   The results show that the informants have some knowledge about neglect, but they are more uncertain about psychological and emotional neglect than physical neglect, which can lead to a challenge in detecting neglect. The informants in the study believe that there is a connection between a secure attachment to the child and recognizing the signs of neglect. Being a secure attachment figure for the child can make it possible to see when the child's behavior varies. This means that the child feels safe and dares to show signs or tell what is going on in the home, which helps preschool teachers to detect neglect. The preschool teachers in the study explain that a good relationship with the guardians bodes well for detecting and addressing neglect. The results also show that several of the interviewees feel anxious about reporting suspicions of neglect to the Social Services.  The conclusion of the study points to the need for preschool teachers to gain additional knowledge on the subject to be able to help the neglected child. This can be done through continuing education at preschools. In order to work preventively, this can be taken up further during preschool teacher training.

No description available.

Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur vårdnadshavare upplever kommunikationen och samverkan med förskolan samt huruvida kommunikationen och samverkan kan påverka vårdnadshavares involvering i barnets utveckling i förskolan. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag i sitt utförande och utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att ta del av vårdnadshavares upplevelser kring kommunikation och samverkan med förskolan har en enkätundersökning genomförts där 199 svar samlats in från deltagare i 113 olika kommuner. Resultatet visar att många vårdnadshavare saknar samverkansformer där de kan involveras i barnets utveckling i förskolan. Personalens förhållningssätt och bemötande framgår ha stor betydelse för vårdnadshavarnas upplevelse av kommunikation och samverkan. Resultatet visar även att vårdnadshavare har olika förväntningar på kommunikationen och samverkan. Det finns ett tydligt mönster att vårdnadshavare vill vara med involverade i sina barns lärande och utveckling men att detta ej blir möjligt utan fungerande samverkansformer.

En kvalitativ analys om hur F-3-lärare beskriver hur läsläxor används som en del av läsinlärningen, hur de motiveras och följs upp samt hur de uppfattas och beskrivs av vårdnadshavare och elever. Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare arbetar med läsläxor som en del av läsinlärningen samt hur de motiverar, informerar om och genomför läsläxor. Dessutom undersöks hur vårdnadshavare och elever uppfattar och beskriver läsläxorna. Uppsatsens hypotes är att det kan råda en diskrepans mellan lärares syn på läxor och den som vårdnadshavare och elever har. En kvalitativ analys har gjorts med hjälp av intervjuer med fem lärare, fem vårdnadshavare och tio elever. Vid analysen har ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Vygotskijs teorier använts. Det resultat som framkommer är att de intervjuade lärarna är positiva till läsläxor och att de intervjuade vårdnadshavarna är detsamma och att både vårdnadshavare och elever är informerade om läsläxans funktion. Uppsatsens hypotes har inte kunnat befästas.