Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av vårdnadshavares kritiska attityderrelaterat till sex och samlevnadsundervisningen, samt att undersöka vilka konsekvenserdessa attityder får för lärares sex och samlevnadsundervisning i årskurserna 4-6. I dennakvalitativa fenomenografiska studie, har åtta naturvetenskapslärare intervjuats. Iforskningsbakgrunden beskrivs två olika kategorisystem för typer av kritiska attityder ochdet framgår i olika internationella studier att vårdnadshavares attityder är en barriär vidsexualundervisningen. Svensk relevant forskning inom fältet saknas tyvärr, menSkolinspektionen bekräftar att vårdnadshavares kritiska attityder är en barriär även försvenska lärare. Resultatet i studien innehåller tre olika kategorisystem, där den förstabehandlar kritiska attityders karaktär, den andra de känslomässiga konsekvenserna och dentredje de didaktiska konsekvenserna. Resultatet bekräftar delvis forskningsbakgrunden.Konflikter kan uppstå när vårdnadshavare misstycker till den undervisning somstyrdokumenten kräver att läraren ska bedriva. Denna kritik kan skapa en osäkerhet hoslärare, speciellt om läraren är nyexaminerad. Lärarna i studien upplevde ökad trygghet medökad erfarenhet och flera av informanterna upplevde sig påverkas positivt avvårdnadshavarnas kritik. Exempel på didaktiska konsekvenser av vårdnadshavares kritiskaattityder är att informera preventivt, hänvisa till styrdokumenten och att stötta varandrakollegialt. Denna studie kan betraktas som en pusselbit i ett relativt outforskatforskningsfält. / <p>NO</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar förutsättningar för samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare i förskolan i Sverige. Frågeställningen som har besvarats är: Hur beskriver förskollärare möten med nyanlända vårdnadshavare i förskolan? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare som besitter olika erfarenheter i mottagandet av nyanlända familjer. Studien har inspirerats av det relationella perspektivet och empirin har bearbetats genom en tematisk analys.  ​Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna i studien upplever mötet med nyanlända vårdnadshavare som en utmanande uppgift i förskollärarens profession. Kommunikationen och att nå en ömsesidig förståelse mellan varandra är en av de största svårigheterna som framkommer i resultatet. Det framkommer även att det finns en osäkerhet hos förskollärarna om hur mycket de ska hjälpa de nyanlända vårdnadshavarna. I resultatet går det tyda både ett interkulturellt- och monokulturellt förhållningssätt i samverkan och samvaron med de nyanlända vårdnadshavarna. Det blir synligt i resultatet att ett interkulturellt förhållningssätt är eftersträvansvärt och att arbetet med samverkan och samvaro med nyanlända vårdnadshavare är ett utvecklingsområde.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

Bakgrund: I Sverige är det många människor med någon typ av funktionsnedsättning som varje år får insatser via LSS. År 2021 gick 6386 stycken insatser till barn mellan 0-12 år och 23362 stycken till barn och unga mellan 13-22 år. I och med detta är det en mängd vårdnadshavare i Sverige som lever med ett eller flera barn med funktionsnedsättning och insatser från LSS. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur vårdnadshavare till barn som omfattas av personkrets ett i LSS, upplever insatser kopplat till sitt eget mående och vardag. Med insatser syftar jag i den här uppsatsen på avlastning i form av avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt lov (LSS, 9§). Syftet är också att lyfta de närstående, i det här fallet vårdnadshavare, och undersöka deras perspektiv samt ge dem en röst och möjlighet att berätta om sina egna känslor kopplat till insatserna. Metod: Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie då jag vill ge möjlighet för mina respondenter att utveckla sina svar. Jag har intervjuat fem vårdnadshavare. Jag har använt mig av teorin om socialt stöd samt The stress process model och analyserat materialet med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Respondenterna beskriver att det finns både positiva och negativa aspekter i de här insatserna. De negativa aspekterna är ett problem och kan resultera i att färre vårdnadshavare söker hjälp från samhället.  Diskussion: Studien visar bland annat på brister när det kommer till hur några LSS insatser är utformade och de kräver att familjen själva hittar en lösning som fungerar för dem. / Background: In Sweden many people with some kind of disability are granted help from The National Disability Act (LSS) every year. In 2021 6386 of the services went to children between the ages of 0-12, and 23362 of the services was given to children in the ages of 13-22 years. Because of this there are a number of caregivers in Sweden who live with one or more children with disability/disabilities who is given services from LSS.  Purpose: The purpose of this study is to explore how the caregivers experience the services of service at home, short time stay away from home for the child and short time supervision after school and on school holidays for children over 12 in the context of their own lives. The aim is also to raise the voices of the child’s caregivers and give them the opportunity to express their experience of help from LSS.  Method: The method I have used is a qualitative interview study. I wanted my study participants to have the opportunity to expand their answers. I have interviewed five caregivers. I have used The stress process model and Social support theory as theory in this study and analysed the data with the thematic analysis method.  Results: is confirmed by my participants that it is both positive and negative aspects in this type of services. The negative aspects are a problem and my result in less caregivers seeks help from the society. Discussion: My study shows gaps when it comes to how some contributions are designed and how they require the family to find their own solutions.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett urval av vårdnadshavare och pedagoger i den svenska förskolan beskriver den samverkan som enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/16) ska bedrivas mellan hem och förskola. Som teoretisk utgångspunkt används Bourdieus begrepp socialt rum, kapital och habitus med vilka förutsättningarna för samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare kan förstås. För insamlandet av material har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger på två olika förskolor samt fyra vårdnadshavare med barn på fyra olika förskolor. Resultatet av vår studie visar att synen på förskolan, engagemang och bemötande är avgörande för förtroendet, vilket i sin tur har betydelse för hur samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare upplevs. Relationen mellan pedagog och vårdnadshavare tycks påverkas av statussymboler som även tillskrivs värde i andra sammanhang. Slutsatsen är att även om pedagogers och vårdnadshavares kapital skiljer sig från varandra förenas de genom det habitus som intresset för barnet bildar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få utökad kunskap om synen på digitalisering hos vårdnadshavare till barn i förskolan. Genom 17 utformade enkätfrågor med både öppna och slutna svarsalternativ har detta genomförts. Resultaten har analyserats genom tematisk analys och med utgångspunkt i centrala tankar och begrepp från systemteorin. Resultatet visade att de flesta av de deltagande vårdnadshavarna upplever att det finns fördelar och möjligheter med digitalisering i förskolan, särskilt i ett framtidsperspektiv och som komplement till undervisning, lärande och det analoga. Samtidigt framgick att vårdnadshavarna också kunde se risker och nackdelar, där oro främst riktades mot faktorer som mindre tid till fysisk aktivitet och interaktion samt att barn lämnas ensamma med digitala verktyg. Det framkom även att ett övervägande antal av vårdnadshavarna inte upplever sig ha inflytande i förskolans arbete med digitalisering, men att flera å andra sidan inte känner ett behov av att ha det. Slutsatserna som dragits från insamlad data är att vårdnadshavares syn på digitalisering i förskolan och inflytande inte innefattar enkla svar på vad som kan förstås som rätt eller fel, bra eller dåligt, positivt eller negativt, utan det är mer invecklat än så. / The purpose of this study has been to investigate and gain increased knowledge about the view of digitization among guardians of children in preschool. Through 17 designed survey questions with both open and closed answer options, this has been carried out. The results have been analyzed through thematic analysis and based on central ideas and concepts from systems theory. The results showed that most of the participating guardians feel that there are advantages and opportunities with digitization in the preschool, especially in a future perspective and as a complement to teaching, learning and analog. At the same time, it appeared that the guardians could also see risks and disadvantages, where concern was mainly directed at factors such as less time for physical activity and interaction and that children are left alone with digital tools. It also emerged that a majority of the guardians do not feel that they have influence in the preschool's work with digitization, but that several, on the other hand, do not feel a need to have it. The conclusions drawn from the collected data are that guardians' views on digitization in preschool and influence do not include simple answers to what can be understood as right or wrong, good or bad, positive or negative, it is more complicated than that.

Bakgrund: Att vara vårdnadshavare till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism kan vara ett krävande arbete. I många fall handlar det om att ansvara för barn med omfattande omvårdnadsbehov som vida överstiger det normala både vad gäller barnets intellektuella utveckling och barnets förmåga till sociala interaktioner. Som ett resultat av detta löper vårdnadshavare till dessa barn en större risk att drabbas av psykisk ohälsa såsom till exempel depression och ångest. En viktig del av samhällets stöd till dessa vårdnadshavare är att, via Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade erbjuda olika typer av insatser. Insatser som i många fall kan vara nödvändiga för att vårdnadshavarna ska få en välfungerande vardag och god hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdnadshavare till barn med LSS-insatser upplever stödet och huruvida omsorgsansvaret påverkar vårdnadshavares mående och ekonomi. Metod: Denna studie har en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer. För att uppfylla studiens syfte tillfrågades sex vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism. Vi använde oss av tematisk analys för att bearbeta det insamlade materialet och skapade teman och kategorier som vi fick fram genom det sammanställda resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdnadshavarna till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism i många fall upplever oro, stress och ångest på grund av deras barns omfattande omsorgsbehov i kombination med vårdnadshavarnas omsorgsansvar. Förutom hälso-och måendeaspekten kan även vårdnadshavarens ekonomiska situation i många fall påverkas negativt. Detta då barnens omfattande omvårdnadsbehov i vissa fall gör det omöjligt för vårdnadshavaren att arbeta heltid samtidigt som de ska också ska finna tiden och orken att fullt ut ansvara för omsorgen av barnen. Många vårdnadshavare löser detta genom att övergå från heltidsarbete till deltidsarbete vilket kan resultera i ett avsevärt inkomstbortfall med stor effekt på vårdnadshavarens ekonomiska situation. En återkommande upplevelse i våra resultat är att vårdnadshavarna upplever att det nu befintliga stödet inte möter deras faktiska behov, att det tar för lång tid att få insatserna beviljade och att stödet därför oftast kommer allt för sen. Diskussion: I resultatet framkommer det att vårdnadshavare upplever att det tar lång tid innan de kan få möjlighet att få de stöd och hjälp de behöver. Resultatet visar även på att trots att vårdnadshavare får ekonomisk ersättning så räcker det inte till alla utgifter som det är tänkt att det ska täcka. Studiens resultat visar också att vårdnadshavare påverkas fysiskt och psykiskt av omsorgsansvaret och är i behov av mer stöd och hjälp för att klara av vardagen. / Background: Being the guardian of a child with intellectual disability and/or autism can be demanding work. In many cases, it is about being responsible for children with extensive nursing needs that far exceed the normal both in terms of the child's intellectual development and the child's ability for social interactions. As a result, guardians of these children run a greater risk of suffering from mental illness such as depression and anxiety. An important part of society's support for these guardians is to, via the Social Services Act and the Act on support and services for certain disabled people, offer different types of interventions. Actions that in many cases may be necessary for the guardians to have a well-functioning everyday life and good health. Purpose: The purpose of this study is to investigate how guardians of children with LSS interventions experience the support and whether the responsibility of care affects the guardian's well-being and finances. Method: This study has a qualitative method consisting of semi-structured interviews. To fulfill the purpose of the study, six guardians of children with intellectual disability and/or autism were asked. We used thematic analysis to process the collected material and created themes and categories that we obtained through the compiled results. Result: The results show that guardians of children with intellectual disability and/or autism in many cases experience worry, stress and anxiety due to their child's extensive care needs in combination with the guardians' care responsibilities. In addition to the health and well-being aspect, the guardian's financial situation can also be negatively affected in many cases. This as the children's extensive care needs in some cases make it impossible for the guardian to work full-time at the same time as they must also find the time and energy to be fully responsible for the care of the children. Many guardians solve this by switching from full-time work to part-time work, which can result in a considerable loss of income with a large effect on the guardian's financial situation. A recurring experience in our results is that the guardians feel that the currently existing support does not meet their actual needs, that it takes too long to get the interventions granted and that the support therefore usually comes too late. Discussion: Our results show that guardians feel that it takes a long time before they can get the support and help they need. The results also show that even though guardians receive financial compensation, it is not enough to cover all the expenses it is supposed to cover. The results of the study also show that guardians are affected physically and psychologically by the responsibility of care and are in need of more support and help to cope with everyday life.

The preschool curriculum of 2018 declares that preschool teachers must plan and carry out teaching with the preschool children. Previously, research has mainly focused on how principals and preschool teachers perceive the concept of teaching in relation to the preschool.  In Swedish preschool, most of the children between the age one and five participate, behind each of the children there is a guardian or a parent. A reasonable assumption should therefore be that parents have insight into preschool teaching, while research unfortunately shows the exact opposite. The preschool would need to develop communication with the home about what teaching in the preschool is. So, parents should develop a more similar understanding of the concept. However, at present there is a lack of research regarding parents’ perception of teaching in preschool. From Swedish context there is only a few student essays to find. Accordingly, the purpose of the study is to contribute with knowledge on parents’ conception of teaching in preschool.    The study has applied a phenomenographic approach, which can be understood as helpful as the approach aims to investigate people's perceptions of a phenomenon. The data collection has taken place through interviews designed in accordance with how phenomenographic data collections can be carried out. The results show that the preschool’s educators often exclude parents in the preschool's teaching assignments, nor do they use the term teaching with parents. Even if parents are told that their child have been in the forest for example, is it common that they are also informed about the purpose of the activity. The parent’s perception of preschool education thus places itself on the one hand in relation to the playfulness of preschool teaching, but on the other hand that teaching occurs within a stricter framework with lecture elements. The conclusion is that parents’ perceptions of teaching large is based on their own experiences.   The results give rise to reflections within preschools, where preschool educators can also develop strategies to involve parents more clearly, partly in the preschool's teaching assignment, partly in a common and unified definition of concepts.

No description available.

Syftet med den här studien är att få kunskap om personal och vårdnadshavares perspektiv på vilka möjligheter och utmaningar de ser i fritidshemmets inkluderande praktik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Insamlingen av data har skett genom intervjuer med personal och vårdnadshavare. Då forskningen inom fritidshemmet är begränsad är min förhoppning att denna studie ska utgöra ett kunskapsbidrag kring fritidshemmets inkluderande praktik.  Mina teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism (SI) och det relationella perspektivet. Dessa två teorier bidrar till att ge en förståelse till aktörernas samspel och hur även miljön påverkar detta samspel. Både SI och det relationella perspektivet visar samspelets betydelse för olika sammanhang.  Studiens metodansats är grundad teori (GT) och den är vald utifrån att den erbjuder en systematisk och flexibel vägledning för insamlandet av data.  Resultaten visar att fritidshemmets komplexitet resulterar i att det i flera situationer uppstår en diskrepans mellan hur personal och vårdnadshavare skulle vilja att det inkluderande arbetet i fritidshemmet fungerade kontra hur de beskriver att det fungerar för personalen och eleverna. Min slutsats är att komplexiteten som finns när det gäller fritidshemmets inkluderande praktik gör att det är svårt att dra någon generell slutsats. Detta även utifrån att studien bygger på samspelet mellan aktörerna och miljön, och personalen och vårdnadshavarna har olika utgångslägen. Personalen relaterar till sin professionella lärarsituation medan vårdnadshavarna beskriver en situation utifrån sitt barn.