<p>Background:</p><p>It is always fascinating to observe the events that affect the stock market, especially as the numbers of influencing factors are so many and various. Political elections are important events in society and affect the corporate environment in different ways depending on which political party that is in power. This brings up the question of whether political elections are important enough to affect the stock market; and it is this question we intend to analyse in this paper.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this paper is to investigate whether political elections affect the stock market and to discuss the reasons for any possible affect that might be found.</p><p>Procedure:</p><p>An appropriate and thoroughly tested method to investigate if an event affects the stock market or not, is to do an event study. Subsequently we chose to do an event study on whether the Swedish general elections in 2002 and 2006 affected the Stockholm Stock Exchange. In order to give the analysis more depth we have also chosen to interview people with knowledge of the stock market. The results from the event study, the interviews as well as previous research on the subject are then compared and analysed.</p><p>Results and conclusions:</p><p>The conclusion of the analysis is that there was a significant abnormal return at the time of the general elections of 2002 and 2006, and that it was negative for both years. The deviation of the abnormal returns was smaller at the time of the general election in 2006 than it was in 2002, when the return was even more negative. A further dimension of the analysis is seen when the abnormal returns are studied separately for each line of business on the stock market. By doing so, it is possible to see to what extent the various trades are affected, and whether the abnormal returns are positive or negative.</p><p>Despite the fact that a significant abnormal return was found at the time of the general election both in 2002 and in 2006, it is not possible to put it in relation to the general election since there is such a large quantity of other factors that could have influenced the stock market.</p> / <p>Bakgrund:</p><p>Det är alltid intressant att se till de yttre händelser som påverkar börsens fluktuationer, speciellt eftersom antalet faktorer är så många och olika till sättet. Politiska val är en viktig händelse för samhället i stort och påverkar företagsmiljön på olika sätt beroende på vilket politiskt parti som styr före och efter valet. Frågan som då kommer på tal är om politiska val har en tillräckligt betydande innebörd för företagen för att dess effekt ska synas på börsmarknaden, och det är även det författarna ämnar utreda i följande uppsats.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på om politiska val påverkar börskurserna och diskutera orsaker till sagda eventuella påverkan.</p><p>Tillvägagångssätt:</p><p>En lämplig och välbeprövad metod för att undersöka om en speciell händelse har en påverkan på börsmarknaden är att utföra en eventstudie. Följaktligen är den metod författarna valt att huvudsakligen använda sig av i den här uppsatsen en eventstudie på om riksdagsvalen 2002 och 2006 påverkat Stockholmsbörsen. För att ge ytterligare djup till undersökningen utförs även intervjuer med branschfolk. Eventstudiens resultat, intervjuerna samt tidigare forskning om ämnet ställs slutligen mot varandra i en jämförande analys.</p><p>Resultat och slutsats:</p><p>Slutsatsen som nås är att det finns en viss avvikande avkastning på börsmarknaden vid tidpunkten för riksdagsvalen 2002 och 2006, och att de till en övervägande del är negativa för båda åren. Avvikelserna i avkastning var mindre vid riksdagsvalet 2006 än de var 2002 då reaktionerna även var mer negativa. Vad som ger undersökningens resultat ytterligare en dimension är att studera den här avvikande avkastningen på branschnivå. Därmed belyses det i vilken grad de olika branscherna påverkades och om avvikelserna var positiva eller negativa. Trots att en signifikant avvikande avkastning går att finna vid tidpunkten för riksdagsvalen både 2002 och 2006, går det inte att relatera dem till riksdagsvalet eftersom det finns ett antal andra faktorer som även de kan ha inverkat på börskursernas rörelser.</p>

Då svårigheter med att förstå innehåll i text är ett vanligare problem än avkodningssvårigheter efter den första läsinlärningen, är det intressant att undersöka hur läsförståelseundervisningen är utformad för att stärka och stödja elevers läsförståelseutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4 – 6 väljer ut texter och undervisar i läsförståelse för att stärka de elever som kämpar med sin läsförståelse. Studien har inspirerats av en fenomenografisk metodansats. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 4 – 6. Vidare har studien ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att läsförståelseundervisningen till stor del är integrerad i andra ämnen utöver ämnet svenska. I svenskämnet kretsar undervisningen i läsförståelse i huvudsak kring reciproka lässtrategier som sedan överförs till övrig ämnesundervisning. De vanligaste texterna i läsförståelseundervisningen är skönlitterära texter i svenskämnet och läromedelstexter i SO- och NO- ämnena. Centralt oavsett ämne är att lära genom samtal tillsammans med andra. Samtalet beskrivs också som ett av de viktigaste redskapen för att stärka elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att läsförståelseundervisningen riktas mot en mer ytlig förståelse. Slutsatsen är att det saknas kunskap om hur en undervisning och ett stöd som syftar till en djupare läsförståelse kan se ut, vilket visar på ett behov av en kompetensutveckling inom området.

Finland is like Sweden, Denmark, and Norway a stable democracy. Political rights are well developed and according from reports made by Freedom house, all the Nordic countries are classified as free. Therefore, they have perfect conditions to reach a high turnout. The Nordic states are very like each other, there are no big differences between the Nordic political systems. All the Nordic states are using a proportional election system and each country only has one chamber. Despite our similarities, the voting turnout in Finland is significantly lower than in the other Nordic states. For the last elections, Sweden and Denmark have never had a turnout below 80 percent in their parliament elections and Norway has not been under the level of 75 percent. Finland on the other hand has been struggling with their political turnout for a long time.  I chose to do a case study and my case is Finland and their low turnout in parliament elections. My theory was developed by Sören Holmberg and Henrik Oscarsson and this theory can explain why some states have a low turnout and why some states has a high turnout.  In the case of Finland, they have a low turnout for number of reasons. Their institutional design, contextual factors like political options and individual factors like unemployment.

I denna studie har jag undersökt hur man inom grundskolan kan arbeta kontinuerligt med studie- och yrkesorienterade insatser, för att eleverna ska få en grund för att göra väl underbyggda val inför framtiden. Vidare har jag undersökt vilka lokala riktlinjer som de som arbetar kontinuerligt i grundskolan med dessa insatser har och vad de förväntar sig uppnå med de insatser som de genomför. Syftet med studien var att försöka ta fram ett förslag på en plan för kontinuerliga studie- och yrkesorienterade insatser i grundskolan. Som metod har jag använt mig utav kvalitativ data i form av intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet har sedan diskuterats mot styrdokument och utvalda karriärteorier. Studien visade att de skolor som intervjuats vilar sitt arbete på de styrdokument och råd som finns men att de mer konkreta lokala riktlinjerna många gånger är bristfälliga. Med hjälp av styrdokument, karriärteorier och idéer kring övningar från informanterna har jag under analysen och diskussionen utformat ett förslag till hur man skulle kunna arbeta.

Syftet med examensarbetet var att undersöka på vilket sätt lärare tolkar sitt uppdrag att arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse i förhållande till rådande styrdokument. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor och med ett urval av totalt sex behöriga lärare inom tre grundskolor på två olika orter. Intervjuerna utgick från frågeställningar om hur lärare arbetar med studie – och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen samt hur aktuella styrdokument och riktlinjer efterföljs. Resultatet visade att lärares uppfattning av vad vägledning i vid bemärkelse innebär är av varierande karaktär. Den skiftande uppfattningen avspeglades även i lärarnas vägledningsarbete i undervisningen samt på vilket sätt de arbetar i förhållande till rådande styrdokument. Det centrala är att arbeta med vägledning i vid bemärkelse i tidig ålder för att motverka begränsningar och komproisser, vilket kan förhindra att elevens studie- och yrkesdrömmar skyms.

Den här undersökningen syftar till att belysa ett föräldraperspektiv, vilket här innebär att skildra föräldrars erfarenheter av och synpunkter på en I Ur och Skur-förskola. Undersökningen vill synliggöra föräldrars olika uppfattningar om varför de valt en I Ur och Skur-förskola men också vad de vill att barnen ska lära sig samt om de ser några negativa aspekter. För att samla in föräldrarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer. Litteratur och forskning som undersökningen utgått från behandlar föräldrars val och vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar att de främsta anledningarna till föräldrarnas val av den specifika I Ur och Skur-förskolan är I Ur och Skur-konceptet, god och hemlagad mat, förskolans goda rykte, engagerade pedagoger och delaktighet. Deras gemensamma uppfattningar, tankar och förväntningar kring barnens lärande handlar om ett lärande i naturen och om naturen samt barnens utveckling i att bli självständiga och ta ansvar, både när det gäller dem själva och miljön. Utifrån föräldrarnas svar framkom det både negativa uppfattningar och en del förutfattade meningar kring I Ur och Skurs verksamhet. Bland annat att det krävs mycket kläder eller att förskolan tar hand om barnens utomhusvistelse, så att föräldrarna inte behöver var ute med barnen.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka hur pedagoger arbetar i klassrummet med elever med läs- och skrivsvårigheter, hur olika didaktiska ställningstaganden eller didaktiska val påverkar detta arbete, samt att i en andra del undersöka vilka faktorer som påverkar pedagogens val av metoder eller egna strategier. I undersökningens syfte ingår således att lyfta fram lärarnas tankar och reflektioner kring sitt eget arbete med dessa elever. Frågeställningarna belyser områden som; hur pedagoger väljer att arbeta i klassrummet för att möta elever med läs- och skrivsvårigheter, samt hur de uttrycker att metoderna de tillämpar är utformade för dessa elever och vilka faktorer som kan ha påverkan på deras val.   Via en kvalitativ ansats undersöktes pedagogernas syn på sina egna val av metoder i klassrummet för elever med svårigheter inom området läs- och skriv. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger på åtta olika skolor vilka alla undervisar i årskurs tre. Den insamlade empirin analyseras med hjälp av Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) utifrån så väl ett didaktiskt som ramfaktorteoretiskt perspektiv.   Resultatet påvisar såväl likheter som skillnader i pedagogers sätt att undervisa. Det som framträder som likheter i studien är att pedagogerna varierar sig i användandet av olika metoder i sin undervisning. Metoderna de tillämpar beskrivs inte hos alla respondenter specifikt vara utformade för att möta upp elever med svårigheter inom området läs- och skriv utan mer kopplat till hela gruppens behov. De flesta pedagoger i studien anpassar istället materialet till elever med läs- och skrivsvårigheter eller tillämpar olika hjälpmedel. Studien visar att många av pedagogernas didaktiska val i den egna undervisningen påverkas av de ramfaktorer som inverkar på deras arbete. De flesta respondenter i studien påpekar att arbetet med hjälpmedlet datorn påverkas av tillgång till datorer, inlogg och kunskap kring de olika programmen.   Några skillnader som framkommer i studien är hur insatta pedagogerna är i varför de tillämpar en specifik metod eller varför till exempel bildstöd tillämpas. En del kan förtydliga varför de använder det och andra nämner bara att det används, men ger inga beskrivningar på några konkreta exempel. Utifrån alla respondenternas svar uttrycks att de medvetet arbetar flexibelt och varierat för att möta upp elevernas behov. Däremot följer pedagogerna inte systematiskt upp och utvärdera sina val av arbetssätt och metoder för att se vilken betydelse de har för elevernas utveckling.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan. Läroplanen förförskolan slår fast att sådan verksamhet skall finnas med för att bl.a. främja lärandet. Det finnsmånga villkor som påverkar barns val av att ägna sig åt bild- formskapande. Tidigareforskning inom området pekar på miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vår studie är att studera vilka villkor i förskolans kontext som påverkarbarnen att välja bild och form som ett av flera sätt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: Utifrån en etnografisk ansats har vi använt oss av intervju och observation för attsamla in vår data. Intervjuer har genomförts med pedagoger på de två förskoleavdelningarnadär studien utförts. Vidare har observationer av skapandeaktiviteter ägt rum som följts uppmed intervjuer av samtalskaraktär med de barn som genomförde aktiviteten.RESULTAT: Vårt resultat visar på en komplexitet gällande de villkor som påverkarbarnens val av bild och form i förskolan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell harhjälp oss att sortera och se denna komplexitet ur ett vidare perspektiv. I resultatet synliggörsoch diskuteras några av de villkor som påverkar barns val av bild- och formaktiviteter i tvåolika förskolekontexter. De villkor som identifierats kan kopplas till pedagogerna ochkamraterna i verksamheten, likaså till förskolans miljö. På en annan nivå påverkar rektor ochpolitiska beslut. / Uppsatsnivå: C

Syftet med studien är att öka kunskapen om faktorer som påverkar elevers val av slöjdinriktning där slöjdens historia av att skapa könsmönster efter materialinriktning fungerar som utgångspunkt. För att undersöka detta använde jag kvalitativ intervju som metod. Resultatet visar att eleverna i valsituationen blir påverkade av olika behov och föreställningar om manligt och kvinnligt, även om eleverna själva uppger att intresset för materialinriktningen var det mest avgörande.

Hållbar utveckling är ett politiskt och omdebatterat begrepp, vars definition anses vara otydlig och motsättande. Lärande och utbildning för hållbar utveckling återfinns i flera av skolans läroplaner och kursplaner. Skolan har därigenom ett ansvar att undervisa för hållbar utveckling och belysa begreppet utifrån samtliga tre dimensioner, ekologisk, social och ekonomisk. Studien kommer belysa lärarens syn på begreppet, lärarens målsättningar samt lärarens didaktiska val i undervisningen för hållbar utveckling.   Studien har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och undervisande lärare inom biologiämnet på grundskolan samt gymnasieskolan. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom en fenomengrafisk metod.  Resultatet påvisar en variation i beskrivningen av begreppet hållbar utveckling, där flertalet lärare beskriver begreppet utifrån den ekologiska dimensionen. Samtliga lärare vill bidra till att eleverna gör medvetna val, däremot skiljer sig undervisningsmetoderna för hållbar utveckling mellan lärare och skolor. Trots begreppets mångdisciplinära karaktär så undervisar en av de sju lärarna ämnesöverskridande. De övriga sex lärarna i studien integrerar undervisning för hållbar utveckling tillsammans med annat ämnesinnehåll i biologin.